Helsingin kaupunki, kaupunginkanslia

Folkmängden i Helsingfors fortsatte öka snabbt år 2016

Dela
Vid årsskiftet 2016/2017 hade Helsingfors 635 181 invånare. Folkmängden ökade under år 2016 med 6 973, vilket var något mindre än under de fyra föregående åren. Skillnaden mellan födda och avlidna ökade folkmängden med 1 673, vilket likaså var något mindre än året innan. Helsingfors fick nya invånare i synnerhet från Finland utanför Nyland och från utlandet.

Hela befolkningen i Helsingforsregionen ökade med cirka 18 700, medan ökningen av befolkningen i hela Finland stannade vid knappt 16 000. Folkökningen i hela landet koncentrerade sig i Helsingforsregionen till och med kraftigare än under de föregående åren.

Andelen unga vuxna av hela befolkningen stor i Helsingfors

I Helsingfors framhävs fortfarande speciellt den stora andelen unga i åldern 15–29 år av hela befolkningen jämfört med den övriga huvudstadsregionen och det övriga landet. År 2016 ökade dock särskilt antalet barn i förskole- och lågstadieåldern samt antalet invånare som fyllt 75 år och deras andel av befolkningen. Antalet barn har ökat med anledning av den unga åldersstrukturen i Helsingfors och inflyttningsöverskottet från utlandet. Det ökade antalet invånare som fyllt 75 år förklaras av att de stora årskullarna blivit äldre.

I likhet med de föregående åren ökade invånarantalet i alla stordistrikt utom Östersundom. Ökningen var störst i Mellersta och Södra stordistriktet. I januari–april 2017 ökade antalet helsingforsare vidare med nästan 4 000, vilket var cirka 1 000 fler än under motsvarade period år 2016.

Inflyttningen från områden utanför Nyland ökade, såsom också utflyttningen till grannkommuner

Utflyttningsöverskottet från Helsingfors till andra kommuner i regionen var kraftigast år 2005 med nästan 4 800 personer. Utflyttningsöverskottet började minska år 2008, men år 2016 var överskottet 2 211, och ökade igen något från året innan. Däremot fick Helsingfors mer inflyttningsöverskott från det övriga Finland än någonsin sedan år 2001: 5 496 personer.

Helsingfors fick 1 817 nya invånare i inflyttningsöverskott från utlandet, dvs. något färre än året innan. Fastän antalet inflyttare har ökat flyttar fler personer från Helsingfors till utlandet än tidigare. Antalet asylsökande har ökat snabbt räknat från slutet av sommaren 2015, vilket redan delvis syns i både de inhemska och de utländska inflyttningssiffrorna, och ökningen av antalet utländska medborgare var störst i fråga om medborgare i Irak och Syrien.

Fruktsamheten minskade i Helsingfors i likhet med det övriga Finland

År 2016 föddes 6 803 nya helsingforsare, vilket är något mindre än under de två föregående åren, fastän folkmängden i Helsingfors samtidigt ökade. Det totala fruktsamhetstalet, det uppskattade antal barn som en kvinna föder i genomsnitt, minskade från 1,30 till 1,24. Talet är 0,33 lägre än det totala fruktsamhetstalet i hela Finland. Fruktsamheten var alltså en femtedel lägre i Helsingfors än i det övriga landet. 

Antalet avlidna var 5 130, dvs. nästan lika högt som året innan. Den förväntade livslängden var 78,2 år för nyfödda pojkar i Helsingfors och 83,8 år för nyfödda flickor i Helsingfors år 2016. Den förväntade livslängden har fortsatt stiga i jämn takt. Den har i regel varit något lägre i Helsingfors än i hela landet, men skillnaden har varit mycket liten under de senaste åren. Däremot är de lokala skillnaderna i den förväntade livslängden fortfarande stora i Helsingfors.

Två tredjedelar av helsingforsarna bor med familj – mer allmänt att bo ensam än annanstans

Vid årsskiftet fanns det 156 620 familjer i Helsingfors. Två tredjedelar (65,5 %) av stadens befolkning hörde till dessa. Antalet familjer har ökat i samma takt som hela befolkningen under de senaste åren, men på lång sikt har familjernas andel av alla helsingforsare minskat.Antalet familjer med barn uppgick i Helsingfors till 76 811. I 21 procent av dessa familjer var alla barn myndiga. I nästan varannan familj som består av pappa och barn hade barnen fyllt 18 år. Det var alltså mer sällsynt att små barn bodde med sin pappa än med sin mamma.

Nästan hälften (48 %) av hushållen var enpersonshushåll, och 25 procent av helsingforsarna bodde ensamma. Det är betydligt mer allmänt att bo ensam i Helsingfors än i hela Finland.

Andelen befolkning med utländsk bakgrund fortsätter öka

Andelen invånare som har ett annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål ökade i Helsingfors till 14,7 procent. De största språkgrupperna med främmande modersmål var de med ryska (17 814), estniska (11 747) och somali (9 460) som modersmål. De tre språkgrupperna motsvarade 42 procent av alla invånare med främmande modersmål. Ökningen av folkmängden i Helsingfors beror allt mer på att befolkningen med något annat modersmål än finska, svenska eller samiska har ökat. Sammanlagt 9,4 procent av alla invånare i Helsingfors var utländska medborgare.

Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens material.

Helsingforsregionen består av Borgnäs, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis.

Nyckelord

Kontakter

Systemchef Pekka Vuori tfn 09 310 36300, e-post: fornamn.efternamn(at)hel.fi
Överaktuarie Netta Mäki tfn 09 310 36373, e-post: fornamn.efternamn(at)hel.fi

Länkar

Om

Helsingin kaupunki, kaupunginkanslia
Helsingin kaupunki, kaupunginkanslia

PL 1,00099 Helsingin kaupunki

09 310 1641https://www.hel.fi

Kaupunginkanslia on Helsingin kaupungin keskushallintovirasto. Päämäärämme on kaupunki, joka tarjoaa parastaan kaupunkilaisille ja menestyy kiihtyvässä kilpailussa. Uudistamme kaupunkia strategian mukaisesti yhdessä toimialojen kanssa.

Följ Helsingin kaupunki, kaupunginkanslia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingin kaupunki, kaupunginkanslia

Framgångar och rekommendationer – Helsingfors nya utvärdering av hållbar utveckling har publicerats7.5.2025 13:58:52 EEST | Pressmeddelande

Helsingfors stads utvärdering av hållbar utveckling, Från agenda till handling – Genomförandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling i Helsingfors 2025, har publicerats tillsammans med de fem största städernas utvärderingar. Genomförandet av hållbarhet i Helsingfors under den gångna fullmäktigeperioden 2021–2025 utvärderas genom fyra huvudteman: ekologisk, social, ekonomisk och kulturell hållbarhet.

Onnistumisia ja suosituksia – Helsingin kestävän kehityksen uusi arvio on julkaistu7.5.2025 13:58:52 EEST | Tiedote

Helsingin kaupungin kestävän kehityksen arvio Agendasta teoiksi – YK:n kestävän kehityksen tavoitteiden toteutuminen Helsingissä 2025 on julkaistu yhdessä viiden suurimman kaupungin arvioiden kanssa. Kestävyyden toteutumista Helsingissä kuluneen valtuustokauden 2021–2025 aikana arvioidaan neljän pääteeman kautta; tarkastelussa ovat ekologinen, sosiaalinen, taloudellinen ja kulttuurinen kestävyys.

Successes and recommendations – Helsinki’s new Voluntary Local Review has been published7.5.2025 13:58:52 EEST | Press release

The City of Helsinki’s latest Voluntary Local Review, entitled From Agenda to Action – Implementation of the UN Sustainable Development Goals in Helsinki 2025, has been published along with the reviews of the five largest cities in Finland. The Review examines the realisation of sustainability in Helsinki during the 2021–2025 council period of office through four main themes: ecological, social, economic and cultural sustainability.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye