Vad är nytt i behandlingen av rytmrubbningar?
"Rytmrubbningar kan delas in i två grupper: långsamma och snabba rytmrubbningar. I båda fallen är det viktigt att behandla riskfaktorer och göra livsstilsändringar. Det finns inget bra läkemedel för en för långsam rytm som orsakar svåra symtom, utan patienten måste få en permanent pacemaker. Snabba rytmrubbningar behandlas förutom med läkemedel även med kateterablation och i sällsynta fall kirurgiskt", berättar Pekka Raatikainen, överläkare i arytmikardiologi vid HUS Hjärt- och lungcentrum.
När rytmrubbningar diagnostiseras får man riktgivande information om rytmrubbningens typ, mekanism och behandlingsalternativ via anamnesen, en klinisk undersökning, laboratorieprover och en bilddiagnostisk undersökning. För att få en exakt diagnos krävs dock alltid EKG som registreras under rytmrubbningen.
Pacemakerbehandlingen har utvecklats mycket under de senaste åren. Nu används en elektrodfri pacemaker och synkronisering av hjärtats retledningssystem. När livshotande rytmrubbningar ska behandlas är den implanterbara defibrillatorn i nyckelposition. Numera används också apparater som kan placeras under huden utan att några ledningar behöver föras in i hjärtat.
Kateterablationerna har också utvecklats enormt. Vid kateterablation behandlas den struktur som orsakar rytmrubbningarna via blodkärlen med hjälp av en särskild behandlingskateter. Det finns också apparater som kan användas för att styra behandlingskatetern på distans utanför interventionssalen.
HUS var för ett par år sedan först i världen med att ta i bruk andra generationens magnetnavigation. Med hjälp av den kan man behandla många rytmrubbningar som inte kan behandlas med vanliga handstyrda behandlingskatetrar.
I framtiden kommer det sannolikt också att gå att utnyttja genterapi till exempel i form av en biologisk pacemaker vid behandling av rytmrubbningar.
Se även Suorana HUSista info 8.9.2022. HUS ordnar korta informationsmöten som är öppna för alla om aktuella varierande ämnen. Information om våra informationsmöten.
Mera information för media:
Nyckelord
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum