Halterna av flyktiga organiska föreningar i inomhusluften i hemmen är små och eventuell hälsopåverkan är osannolik
15.9.2022 02:05:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Vanliga källor till flyktiga organiska föreningar i inomhusluften är bland annat byggnads- och inredningsmaterial och konsumentprodukter, såsom städkemikalier och rengöringsmedel, parfymer och kosmetika. Flyktiga organiska föreningar frigörs också till exempel från livsmedel och matlagning, personer och sällskapsdjur i bostaden samt från brinnande ljus.
Dessutom kan föreningar följa med inomhusluften via ventilation eller i samband med vädring. Föreningar i utomhusluften kan härstamma från till exempel trafik, industri eller småskalig vedeldning.
Under undersökningsperioden 2010–2019 sjönk den totala halten flyktiga organiska föreningar (VOC) i bostäderna med 40 procent.
"Minskningen av halterna har sannolikt påverkats av att utsläppen från till exempel trafiken och byggnadsmaterial har minskat", bedömer Miina Juntunen, forskare vid THL.
Halterna av VOC-föreningar underskrider i allmänhet riktvärdena rejält
På basis av materialet är de genomsnittliga halterna av flyktiga organiska föreningar i hemmen minst fem gånger lägre än de internationella hälsobaserade riktvärdena i Finland, och oftast underskrider de riktvärdena hundra- eller tusenfalt.
Även om de genomsnittliga halterna i materialet var små, kan halten av en viss förening överskrida det hälsobaserade riktvärdet i enskilda bostäder – vanligtvis bara lindrigt dock.
"Att värdet överskrids innebär inte heller direkt att hälsopåverkan är sannolik", säger Juntunen.
En utredning som baserar sig på över 1 300 prov stöder bedömningen att flyktiga organiska föreningar inte är en betydande faktor som försämrar kvaliteten på inomhusmiljön i Finland.
THL och Arbetshälsoinstitutet gjorde utredningen som en del av Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028, som koordineras av THL.
Referens
Mer information
Målet med Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 är att främja hälsa och välfärd genom att minska skadorna i anslutning till inomhusmiljön. Programmet koordineras av Institutet för hälsa och välfärd och i arbetet deltar aktivt Arbetshälsoinstitutet, Filha rf, Andningsförbundet, Allergi-, Hud- och Astmaförbundet samt Sisäilmayhdistys ry. Programmet genomför åtgärderna i regeringens program Sunda lokaler 2028 för främjande av hälsa och välfärd.
Forskningsdata om flyktiga organiska föreningar (Arbetshälsoinstitutet) (på finska)
Miina Juntunen
forskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum