Den 30 år långa positiva utvecklingen av familjevåld som barn upplever har avstannat
Barnofferundersökningen, som grundade sig på ett nationellt representativt urval, genomfördes för fjärde gången i Finland i maj 2022. På enkäten svarade 6 825 elever i sjätte och nionde klass. Undersökningen genomfördes vid Tammerfors universitet och den är en av de 30 åtgärderna i den nationella barnstrategin.
– Det har gått tio år sedan den senaste barnofferundersökningen och det har hänt mycket i vårt samhälle under den tiden. Det är möjligt att till exempel coronapandemin och utmaningarna den medfört för familjer syns i resultaten av den här undersökningen. Nu är det oerhört viktigt att stanna upp och fundera över hur vi kommer tillbaka till den positiva utvecklingsvägen som pågick länge”, säger forskare Laura Mielityinen.
Barn och unga upplever mer psykiskt våld i familjen än tidigare
I synnerhet barns och ungas upplevelser av psykiskt våld i hemmet har ökat på ett betydande sätt. Ökningen syns mest i den yngre åldersgruppen i undersökningen.
Medan var fjärde (25 %) sjätteklassare rapporterade att de upplevt psykiskt våld från sina föräldrar 2013, rapporterade var tredje (32 %) detta nu (2022). Av niondeklassare uppgav 48 procent att de upplevt psykiskt våld, medan motsvarande andel 2013 var 44 procent.
Enligt barnofferundersökningen är just psykiskt våld den vanligaste formen av våld mot barn och unga i hemmet. Psykiskt våld inkluderar bland annat att skälla och pika, vägra tala, och kasta, slå eller sparka föremål.
Utvecklingen av aga förblev positiv
Upplevelserna av kroppsaga har för sin del minskat mellan 2013 och 2022 för både sexorna och niorna. Aga avser mildare former av fysiskt våld, såsom att lugga.
Användningen av aga har minskat på ett betydande sätt i Finland under de senaste 30 åren, ända sedan den kriminaliserades i början av 1980-talet.
– Minskningen av aga som barn upplever och ökningen av annat våld i familjen återspeglar att bakgrunden till våldet idag generellt sett härstammar från något annat än fostran, konstaterar forskningsprojektets chef Noora Ellonen.
I synnerhet grova fysiska våldshandlingar är fortfarande sällsynta
Om man jämför barnofferundersökningarna 1988, 2008 och 2013 har upplevelserna av grovt fysiskt våld i hemmet klart minskat. De är också i princip sällsynta upplevelser.
Med grovt våld avses här att sparka, slå med knytnävarna eller att använda något slags föremål att slå med.
Enligt undersökningen 2022 är gärningarna fortfarande sällsynta, men den positiva utvecklingen har avstannat och nivån av upplevelser av grovt våld har generellt stannat på samma nivå som 2013. Det har till och med skett en liten ökning av enskilda gärningssätt. Att slå med ett föremål har ökat mest och ökningen är två procentenheter för niondeklassare och en (1) procentenhet för sjätteklassare. Det är oroväckande att även enligt Statistikcentralens statistik över brott och tvångsmedel har de fall av familjevåld mot minderåriga som kommit till myndigheternas kännedom ökat med 6,7 procent.
Liksom tidigare år fortsätter niondeklassare även enligt undersökningen 2022 att uppleva mer av alla former av våld i hemmet än sjätteklassare. Könsskillnader syns fortfarande i upplevelserna så att flickor rapporterade alla former av våld mer än pojkar.
Med barnofferundersökningen 2022 har barns och ungas upplevelser av våld inom olika livsområden och livsmiljöer utretts på ett omfattande sätt. En mer detaljerad rapport med resultatet om våld som upplevs utanför hemmet publiceras i januari 2023.
Nyckelord
Kontakter
Mer information
Laura Mielityinen, forskare
Tammerfors universitet
050 5968229
laura.mielityinen@tuni.fi
Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin
Statsrådets kansli
050 338 7576
Bilder
Länkar
Om
Tampereen yliopisto kytkee yhteen tekniikan, terveyden ja yhteiskunnan tutkimuksen ja koulutuksen. Teemme kumppaniemme kanssa yhteistyötä, joka perustuu vahvuusalueillemme sekä uudenlaisille tieteenalojen yhdistelmille ja niiden soveltamisosaamiselle. Luomme ratkaisuja ilmastonmuutokseen, luontoympäristön turvaamiseen sekä yhteiskuntien hyvinvoinnin ja kestävyyden rakentamiseen. Yliopistossa on 22 000 opiskelijaa ja henkilöstöä yli 4 000. Rakennamme yhdessä kestävää maailmaa.
Följ Tampereen yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Tampereen yliopisto
Kutsu: Asiantuntijakeskustelu ekososiaalisesta yhteiskuntasopimuksesta 14.5. Helsingissä6.5.2024 15:17:11 EEST | Tiedote
Ympäristöhaasteet vaativat hyvinvointivaltion peruspilareiden ja ympäristön ekologisten reunaehtojen yhteensovittamista.
Väitös: Tekoälypohjainen videomonitorointi mahdollistaa epilepsiakohtausten automaattisen dokumentoinnin ja tukee hoitoa2.5.2024 13:15:00 EEST | Tiedote
Epilepsiakohtausten dokumentointi on pitkään nojannut kohtauspäiväkirjoihin. Ne ovat kuitenkin alttiita epätarkkuuksille kohtausten vajavaisen havaitsemisen ja kohtausten tulkinnanvaraisuuden vuoksi. Lääketieteen lisensiaatti Petri Ojanen tutki väitöskirjassaan tekoälypohjaisen liikeanalyysin toimivuutta kohtausten automaattisessa havaitsemisessa ja luokittelussa.
Väitös: Kirjallisuuden eläinkuvaukset antavat äänen pohjoisten alkuperäiskansojen kokemuksille Neuvostoliitossa2.5.2024 10:00:00 EEST | Tiedote
FM Eeva Kuikka tutki väitöskirjassaan eläinten roolia Venäjän pohjoisten alkuperäiskansojen kirjallisuudessa. Tutkimus osoittaa, että alkuperäiskansoja edustavat kirjailijat hyödyntävät ihmisten ja eläinten välisen suhteen kuvauksia käsitelläkseen pohjoisten alkuperäiskansojen ja Neuvostovallan välistä suhdetta. Väitöskirjatutkimus syventää ymmärrystä alkuperäiskansojen kokemuksista Neuvostoliitossa ja tarjoaa näin välineitä etnisten vähemmistöjen tilanteen ymmärtämiseksi myös nyky-Venäjällä.
Väitös: Politiikkamallien leviämiseen vaikuttaa niiden muovautuvuus ja symbolinen elinkelpoisuus25.4.2024 15:53:37 EEST | Tiedote
YTM Lauri Heimo tutki väitöskirjassaan ehdollisen käteisavun ohjelman (conditional cash transfer – CCT) globaalia leviämistä. Ehdollisen käteisavun ohjelmien tapaustutkimuksen avulla väitöskirja valaisee sitä, miten globaalit politiikkamallit kehittyvät ja millaiset ominaisuudet mahdollistavat niiden leviämisen ja omaksumisen erilaisissa yhteyksissä.
ProDigial testaa nyt infra-alan tuottavuutta parantavia ratkaisuja käytännössä – myös tekoälyn käyttöä tutkitaan25.4.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Infra-alan tuottavuutta ja digitalisaatiota kirittäneen, Tampereen yliopiston johtaman ProDigial-tutkimusohjelman jatkokaudella testataan kehitettyjen ratkaisujen toimivuutta tilaajaorganisaatioiden arjessa. Laajaan yhteistyöhön ja sen kehittämiseen nojaava tutkimusohjelma selvittää lisäksi tekoälyn käyttömahdollisuuksia infrahankkeiden elinkaarella.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum