Befolkningens åldrande har inte förberetts tillräckligt – besluten är redan brådskande

Arbetshälsoinstitutet och Etla informerar, får publiceras 17.1.2023 kl. 13

– I Finland lämnar man arbetslivet tidigare jämfört med övriga nordiska länder. Det finns också utrymme för förbättring i sysselsättningen av personer med partiell eller nedsatt arbetsförmåga. Därtill är studietiderna och perioderna som mammor till små barn stannar hemma ganska långa, berättade forskningsrådgivare Tarmo Valkonen från Etla.
– Den offentliga ekonomin borde stärkas nu när det låga barnantalet medför besparingar och de stora åldersklasserna inte ännu befinner sig i en ålder där de kräver mycket omsorg, betonade Valkonen på LIFECON-projektets diskussionstillfälle ”Hur klarar ekonomin av förändringen i befolkningsstrukturen?”, som ordnades 17.1.2023.

Man måste se långt in i framtiden och förbereda sig på små årskullar

I Finland pågår som bäst en fas där det avtagande barnantalet minskar familjernas och den offentliga ekonomins utgifter på kort sikt. Nackdelarna med låg nativitet börjar synas i ekonomin först när de små årskullarna kommer ut i arbetslivet. Det blir svårare att hitta arbetstagare, den ekonomiska tillväxten avmattas och skattebetalarna är färre. Det är fråga om ett långvarigt problem: en liten årskull är i arbetslivet åtminstone i 35 år. Vi saknar beredskap inför den växande bristen på arbetskraft.

Färre arbetstagare – är längre karriärer lösningen?

Arbetskarriärernas längd kan påverkas genom politikens och arbetslivsaktörernas gemensamma metoder. Effektiva åtgärder är till exempel pensionsreformerna, som genomfördes 2005 och 2017. Pensionsåldern höjdes och sätten att lämna arbetslivet i förtid minskades. År 2021 gick man i pension cirka tre år senare än år 2004. Den positiva förändringen syns i alla utbildningsgrupper.
– Karriärerna kan förlängas inte endast i slutet utan också i början och i mitten. Det viktiga är att ta hand om arbetstagarnas arbetsförmåga och kompetens, påminner ledande forskare Taina Leinonen vid Arbetshälsoinstitutet.
– Särskilt hos yngre årskullar ökar arbetsoförmåga på grund av psykiska störningar såsom depression. Marins regerings strategi för psykisk hälsa (2020–2030) och Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet skapar metoder för stöd av den mentala hälsan och arbetsgemenskapernas välbefinnande på arbetsplatserna.

Det börjar redan vara brådskande för beslut och en attitydförändring – upprätthållande av välfärdsstaten är svårt

Ökad invandring och tillhörande integrations- och utbildningsinvesteringar är nödvändiga för att säkerställa balansen mellan samhällsekonomin och den offentliga ekonomin. Integration av invandrare ska underlättas genom att acceptera invandrarna som jämbördiga medlemmar i arbetsgemenskaperna.

En annan lika nödvändig åtgärd är att främja sysselsättningen i olika åldrar. Människorna själva skulle gynnas av större inkomster, företagen och offentliga tjänster när antalet arbetstagare ökar och den offentliga ekonomi av större skatteinkomster och mindre kostnader för inkomstöverföring.

– Trots dessa tidigare nämnda åtgärder bromsar det minskande antalet arbetande i förhållande till den övriga befolkningen oundvikligen levnadsstandardens tillväxt och försämrar möjligheterna att upprätthålla välfärdsstaten med nuvarande skatteuttag. Detta borde vi alla vara beredda på, särskilt beslutsfattarna. Förändringar i befolkningsstrukturen borde beaktas i de nästa regeringsprogrammen, påminner Valkonen.

Ytterligare information

Tarmo Valkonen, forskningsrådgivare, ETLA, tfn 050 329 6014, tarmo.valkonen@etla.fi
Taina Leinonen, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 327 1723, taina.leinonen@ttl.fi

I projektet Konsekvenserna av förändringar i befolkningsstrukturen på livscykeln och ekonomin (LIFECON) granskar man faktorer som påverkar förändringar i befolkningsstrukturen i olika faser av individernas livscykel: när de bildar familj, deltar i arbetslivet samt i ålderdomens hälsa och omsorg. Därtill undersöks befolkningsutvecklingens inverkan på samhällsekonomin – särskilt den offentliga ekonomin.Projektet ger beslutsfattare och sakkunniga information om orsakerna, följderna och lösningarna för befolkningens förändrade strukturer. Projektet koordineras av Arbetshälsoinstitutet och i projektet deltar Näringslivets forskningsinstitut Etla och Helsingfors universitet.

LIFECON är ett av STN DEMOGRAPHY-programmets fem forskningsprojekt. Projektet får finansiering från Rådet för strategisk forskning (STN), som är verksamt inom Finlands Akademi.

Sakkunniga inom STN DEMOGRAPHY-programmets projekt har sammanställt ett informationspaket för beslutsfattare Väestörakenteen muutos haastaa yhteiskunnan kestävyyden. Det ska publiceras inom några dagar.