Vaccinationstäckningen bland småbarn är god i Finland – täckningen för vissa vaccin har dock sjunkit något

14.3.2023 12:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Vaccinationstäckningen är fortfarande god i Finland när det gäller vaccin som ingår i vaccinationsprogrammet för barn. Täckningen för vissa vaccin har dock sjunkit något under de senaste två åren. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret.

Över 97 procent av barn födda år 2019 har fått det femvalenta vaccinet som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och infektioner som orsakas av Hib-bakterien. Täckningen är något lägre bland barn födda 2019 och 2020 än i de tidigare åldersklasserna, då täckningen varit nästan 99 procent. I flera välfärdsområden når man dock fortfarande en täckning på 99 procent.

Cirka 94 procent av de barn som föddes 2020 har fått den första dosen MPR-vaccin, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. Även på riksnivå har MPR-vaccinationstäckningen sjunkit långsamt under de senaste åren. I vissa välfärdsområden har täckningen dock hållits på en god nivå eller till och med stigit.

"Orsakerna till att vaccinationstäckningen sjunker utreds i samarbete med välfärdsområdena. Det är möjligt att minskningen enbart beror på brister i dataöverföringen, men vi kartlägger om det även finns andra orsaker i bakgrunden. I början av coronapandemin fanns det brister i vaccinationerna av småbarn, men i huvudsak har vaccinationerna tagits senare. År 2020 minskade antalet rådgivningsbesök, men redan 2021 återgick rådgivningsbesöken för barn under tre år till 2019 års nivå", säger Anniina Virkku, sakkunnigläkare vid THL.

Täckningen för rotavirus-, pneumokock- och vattkoppsvaccin på tidigare nivå

Täckningen för rotavirusvaccinet och pneumokockvaccinet har hållits på samma nivå som tidigare. 93 procent av de barn som är födda 2020 har fått rotavirusvaccinet och 96 procent har fått peumokockvaccinet.

Efter att vaccinet mot vattkoppor hösten 2017 blev en del av vaccinationsprogrammet har det blivit allt populärare varje år. Nu verkar populariteten dock ha jämnats ut. Cirka 86 procent av barnen födda 2020 har fått vattkoppsvaccinet, vilket är på samma nivå som bland barn födda 2019.

Andelen ovaccinerade barn har ökat något

I Finland är det fortfarande mycket sällsynt att vara ovaccinerad. Barn anses ovaccinerade om de inte fått en enda dos rotavirus-, pneumokock-, MPR-, femvalent- eller fyravalet vaccin.

Andelen barn som inte har fått en enda vaccination före tre års ålder har varit stabil i flera år. I allmänhet har cirka en procent av åldersklassen varit ovaccinerad. Andelen ovaccinerade bland barn födda 2020 har ökat något, till 1,4 procent.

Andelen barn som inte har fått en enda vaccination före åtta års har däremot inte ökat nämnvärt. Av dem som är födda år 2015 har endast 0,8 procent blivit utan grundvaccinationer.

Det finns fortfarande saker att utveckla i dokumenteringen och dataöverföringen av vaccinationer

Uppgifterna om vaccinationstäckningen baserar sig på det nationella vaccinationsregistrets aktuella uppgifter, som fås från patientdatasystemen. Uppgifterna om vaccinationstäckningen rapporteras nu för första gången för hela landet, enligt kommun och därtill enligt välfärdsområde.

På grund av problem i anknytning till dokumentering av vaccinationer och i anknytning till dataöverföringen är det möjligt att den verkliga vaccinationstäckningen troligtvis är högre än vad siffrorna i vaccinationsregistret anger. Mycket arbete har redan gjorts för att korrigera dataöverföringen och samarbetet med de instanser som genomför vaccinationerna, datasystemleverantörerna och patientdatasystemens huvudanvändare fortsätter.

”Det är viktigt att reda ut de verkliga orsakerna bakom den lilla minskningen och vidta nödvändiga åtgärder tillsammans med välfärdsområdena”, säger THL:s ledande expert Mia Kontio.

Mer information

Karta över vaccinationstäckningen bland barn (THL)

Karta över andelen ovaccinerade barn i olika områden och i Finland (THL)

Vaccinationstäckningen bland barn födda 2020 och 2015 (THL, på finska)

Vaccinationsprogrammet för barn (THL)

Anniina Virkku
sakkunnigläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi

Mia Kontio
ledande expert
THL
fornamn.efternamn@thl.fi

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum