Työterveyslaitos

Behandlingen av psykisk ohälsa hos förvärvsarbetande varierar i olika befolkningsgrupper

Dela
Bland den förvärvsarbetande befolkningen är det mer sannolikt att kvinnor med hög inkomst går i rehabiliterande psykoterapi än låginkomsttagare, medan det är något mer allmänt för kvinnor med låg inkomst att använda psykofarmaka. Undersökningsresultaten visar också att psykoterapins fördelar med att minska arbetsoförmåga inte förverkligas jämlikt i olika områden och befolkningsgrupper.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 10.8.2023

Målet med lagstadgad rehabiliterande psykoterapi är att stödja arbets- eller studieförmågan och förebygga arbetsoförmåga i anslutning till psykisk hälsa. Dess användning har också mångdubblats under 2010-talet.

I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt undersöktes utvecklingen av arbetsoförmåga hos personer som går i psykoterapi. Indikatorer på arbetsoförmåga var sjukfrånvaro i anslutning till psykisk hälsa och sjukpension. Undersökningen granskade skillnaderna mellan befolkningsgrupper, dvs. till exempel ålderns och bostadsortens betydelse. Därtill utreddes inkomstnivåns koppling till användningen av psykoterapi och psykofarmaka.

På befolkningsnivå observerade man redan tidigare tecken på att rehabiliterande psykoterapi är kopplat till minskad arbetsoförmåga i anslutning till psykisk hälsa.  Enligt en jämförelse som gjordes i den nyligen publicerade undersökningen är det bland förvärvsarbetande personer mest sannolikt att kvinnor med hög inkomst går i rehabiliterande psykoterapi jämfört med låginkomsttagare. Hos män observerades ingen motsvarande skillnad.

– Ännu i början av 2010-talet var det mer allmänt att höginkomsttagare använde psykofarmaka i Finland, men trenden vände och år 2019 var psykofarmaka som vårdform mer allmän hos låginkomsttagare, säger forskningsprofessor Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Kostnaderna för psykoterapi och medicinering ligger på olika nivåer: läkemedel för ett år kostar lika mycket som ett eller två psykoterapibesök. Resultatet väckte frågan om hurudan hjälp var och en har möjlighet att söka sig till med sina symtom, säger äldre sakkunnig Sanna Selinheimo vid Arbetshälsoinstitutet.

Den rehabiliterande psykoterapins effekter på arbetsoförmågan varierar i olika befolkningsgrupper

I en registerundersökning följdes olika utvecklingsbanor för arbetsoförmåga i anslutning till depression eller ångest. Psykoterapins effekter på arbetsoförmågan varierade.

Hos en stor andel av de som inledde rehabiliterande psykoterapi förekom inte arbetsoförmåga som berättigar till FPA:s sjukdagpenning (över 10 sjukfrånvarodagar från arbetet) före psykoterapin, och situationen förblev likadan under terapins gång.

Hos cirka 10 procent av personerna syntes en tydlig minskning av arbetsoförmågan sedan psykoterapin hade inletts.

Däremot hade mindre än 10 procent av personerna hög arbetsoförmåga innan psykoterapin inleddes och psykoterapin hade inte förbättrat situationen. Sannolikheten att tillhöra gruppen av personer med långvarig arbetsoförmåga ökade om personen hade högre ålder, var kvinna, hade stor arbetsmängd eller bodde i Östra eller Norra Finland. Prognosen för arbetsförmågan var sämre ifall personen hade flera av dessa faktorer.

– Undersökningsresultaten visar hur fördelarna med psykoterapi inte uppfylls på samma sätt till exempel i olika yrkesställningar och områden.  När psykiska utmaningar påverkar hur man klarar sig i arbetet, krävs flexibilitet på arbetsplatsen. Är sådana lösningar som stödjer arbetsförmågan på samma sätt tillgängliga i alla arbeten? I vissa situationer kan det vara befogat att även omvärdera hur lämplig rehabiliterande psykoterapi är som vårdform, kommenterar Sanna Selinheimo.

– I glesbebyggda områden kan avstånden göra det svårare att förverkliga rehabiliterande psykoterapi. Äldre arbetstagare kan ha många andra sjukdomar, som gör att det övergripande hälsotillståndet påverkar möjligheterna att gynnas av rehabiliteringen, fortsätter Selinheimo.

Undersökning: Användningen av rehabiliterande psykoterapi per befolkningsgrupp och region i Finland

  • Arbetshälsoinstitutets två forskningsprojekt utreder användningen av rehabiliterande psykoterapi per befolkningsgrupp och region samt terapins effektivitet ur sysselsättningens, inkomstens och den psykiska hälsans perspektiv bland personer i arbetsför ålder. Projekten baserar sig på registermaterialet Psyykkinen haavoittuvuus Suomessa. Forskningsprojekten har finansierats av FPA och Arbetshälsoinstitutet.
  • Föremål för undersökningen som behandlade arbetsoförmågans utvecklingsbanor var 3 605 förvärvsarbetande personer som inledde rehabiliterande psykoterapi åren 2011–2014 och som följdes ett år innan de inledde terapin och fyra år efter att den hade inletts.
  • Undersökningen som jämförde inkomstklasser följde sammanlagt 736 613 förvärvsarbetande personer och deras användning av rehabiliterande psykoterapi och psykofarmaka mellan åren 2011 och 2019. Inkomstnivån bedömdes per kvartal.
  • Undersökningarna baserar sig på 33 procent av ett slumpmässigt urval av personer i arbetsför ålder (18–65 år).

Läs mer

Ytterligare information

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Virtuell verklighet bidrar till att effektivt utveckla kunskaper om arbetssäkerhet28.9.2023 08:30:00 EEST | Tiedote

Genom att använda virtuell verklighet i utbildningen i arbetssäkerhet kan arbetssäkerhetsfärdigheterna förbättras. I ett forskningsprojekt mellan Lapplands universitet och Arbetshälsoinstitutet utvecklades en modell för simuleringsbaserad utbildning i arbetssäkerhet som använder sig av virtuell verklighet. Arbetshälsoinstitutets Virtuario™-inlärningsmiljö är en del som ingår i modellen.

Virtual reality helps effectively develop occupational safety skills28.9.2023 08:30:00 EEST | Press release

Making use of virtual reality in occupational safety training can improve occupational safety skills. In a joint research project, the University of Lapland and the Finnish Institute of Occupational Health developed a model for occupational safety training utilising virtual reality and based on simulation teaching. The model uses the Finnish Institute of Occupational Health’s Virtuario™ learning environment.

Kutsu: Mitä tutkimus kertoo vanhemmista työntekijöistä ja työurien pidentämisestä?18.9.2023 08:15:00 EEST | Kutsu

Työterveyslaitos järjestää Työpuntari-tilaisuuden perjantaina 27. lokakuuta Helsingin kaupungintalon Tapahtumatorilla. Julkaisemme yli 55-vuotiaisiin työntekijöihin liittyviä poimintoja Miten Suomi voi? -tutkimuksesta. Lisäksi esittelemme ilmiöt, joiden vuoksi moni konkari jää liian aikaisin sivuun työelämästä. Luvassa on eri tutkimuksista nousevia ratkaisuja työurien pidentämiseen sekä näkökulmia konkareiden mahdollisuuksiin työelämässä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum