Övervakningen av finanspolitiken vid Statens revisionsverk har utvärderat tillförlitligheten i finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna.

"I fråga om väntevärdesriktigheten och exaktheten är finansministeriets prognoser i genomsnitt lika tillförlitliga som prognoserna från andra centrala prognosinstitut. Vi upptäckte vissa brister i presentationen av och transparensen i finansministeriets prognoser, som finansministeriet dock korrigerade under utvärderingen," berättar Suvi Kangasrääsiö, ekonom vid revisionsverkets finanspolitiska övervakning.

I utvärderingen jämfördes finansministeriets ekonomiska prognoser med andra organisationers prognoser för de offentliga finanserna. I jämförelsen ingick Europeiska kommissionen, Näringslivets forskningsinstitut Etla, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD och Finlands Bank.

"Enligt den finanspolitiska övervakningens utvärdering är finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna i genomsnitt väntevärdesriktiga. Detsamma gäller även andra ekonomiska prognosinstitut", berättar Kangasrääsiö.

Om man utesluter de exceptionella ekonomiska krisåren 2009 och 2020 från granskningen, underskattar finansministeriet och de andra prognosinstituten systematiskt det nominella saldot.

"Underskattning av det nominella saldot innebär att finansministeriets prognoser utarbetas enligt försiktighetsprincipen, dvs. att inkomsterna inte bedöms vara för stora och utgifterna inte för små och därmed ges inte en alltför optimistisk bild av den ekonomiska ställningen. Också EU-lagstiftningen förutsätter att försiktighetsprincipen tillämpas. Därför har övervakningen inget att anmärka på här", säger Kangasrääsiö.

De ekonomiska prognoserna från finansministeriet och de andra prognosinstituten som ingick i jämförelsen innehåller inexaktheter. Prognosfelen är ställvis stora och de har oftast samband med fel som har gjorts vid prognostiseringen av det ekonomiska konjunkturläget. Skillnaderna mellan prognosinstituten är små.

I Finland bereder regeringen statens budget på basis av finansministeriets ekonomiska prognoser. Arrangemanget är exceptionellt inom EU. Andra länders regeringar använder antingen prognoser från oberoende parter eller prognoser som verifieras av oberoende parter som grund för sina beslut. Eftersom det finländska förfarandet avviker från det sedvanliga är det särskilt viktigt att säkerställa att man kan lita på finansministeriets ekonomiska prognoser.

Utvärderingen gjordes utifrån ett mer omfattande material än tidigare. I utvärderingen följdes sammanlagt 22 olika variabler och den granskade tidsperioden omfattade åren 1997–2021. Tack vare det omfattande materialet var även analysen mer omfattande än tidigare.

Läs rapporten: Utvärdering av övervakningen av finanspolitiken om tillförlitligheten i finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna