Enkät: Värderingar, kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar ungdomarnas intresse för olika branscher

NYT Ungas framtidsrapport är en årlig enkät som kartlägger högstadieelevers, gymnasiestuderandes och yrkesstuderandes åsikter om det kommande arbetslivet. Mer än 6 000 ungdomar svarade på undersökningen våren 2023. Enkäten genomfördes av Taloustutkimus i samarbete med LokalTapiola.

Bland alla respondenter är de mest intressanta branscherna hälso- och sjukvård, turism- och restaurangbranschen, konstbranschen, kultur- och underhållningsbranschen samt handelsbranschen. De minst intressanta branscherna enligt respondenterna var kyrkligt arbete, fastighetstjänster och städning, offentlig förvaltning, försäkringsbranschen, energiindustrin och livsmedels- och dryckesvaruindustrin. Ungdomarna kunde välja från listan alla branscher där de kunde tänka sig att arbeta i framtiden.

I år skedde inga större förändringar i ungdomars intresse för olika branscher jämfört med 2021, då vi frågade ungdomarna om saken senast (NYT Ungas framtidsrapport 2021). Det har dock skett en oroande förändring gällande hälso- och sjukvården, där ungdomars intresse för branschen hade bleknat med sju procentenheter på två år (2021: 29 % övervägde branschen, 2023: 22 %).

Branschernas könsfördelning återspeglas i ungdomarnas svar

Bland pojkar var de mest populära branscherna teknikindustrin (26 % ansåg att de kunde arbeta i branschen), byggnadsbranschen (24 %), försvar (24 %) samt bank- och finansbranschen (19 %). Bland flickor stod hälso- och sjukvård (33 %), turism- och restaurangbranschen (30 %), konstbranschen (28%) och socialtjänster (27 %) ut från resten. Bland icke-binär och de som inte vill ange sitt kön betonades särskilt två branscher: konstbranschen (36 %, kön: annat, 28 %, inte angivet) och kultur- och underhållning (29 %, 23 %).

Även om könsfördelningen är betydande inom många branscher, påverkar den inte alla. Dessa inkluderar bland annat handelsbranschen, säkerhets- och räddningsbranschen och försäkringsbranschen, där det knappt förekommer någon skillnad i svaren mellan könen.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar den ungas val

Föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt kopplad till ungdomarnas intresse för olika branscher. Många av de respondenter vars föräldrar hade en universitetsexamen tyckte att kultur- och underhållningsbranschen (25 %) och hälso- och sjukvårdsbranschen (24 %) var intressanta. Sambandet med förälderns universitetsexamen urskildes också i ett ökat intresse för universitet och forskningsinstitut, bank- och finansbranschen, advokatbyråer och läkemedelsindustrin. Föräldrarnas yrkesutbildningsbakgrund återspeglades i ungdomars svar, så att populära branscherna var bland annat handelsbranschen (21 %), hälso- och sjukvårdsbranschen (20 %), byggnadsbranschen (19 %) turism- och restaurangbranschen (18 %) och logistik och spedition (17 %).

Invandrarbakgrund påverkar inte märkbart på vilka branscher som upplevs intressanta

Enligt resultaten var varken en invandrarbakgrund eller personens modersmål signifikant relaterat till ungdomarnas val av karriär. För vissa branscher kunde man dock lägga märke till skillnader. Jämfört med infödda finländare var något fler ungdomar med invandrarbakgrund intresserade av till exempel bank- och finansbranschen, handelsbranschen och turism- och restaurangbranschen. Däremot var till exempel försvaret, undervisning och utbildning, socialtjänster och jord- och skogsbrok av mindre intresse för dem med invandrarbakgrund än för ungdomar vars båda föräldrar är födda i Finland.

* Med invandrarbakgrund menas de med annat modersmål än finska eller svenska och har åtminstone en förälder som är född utanför Finland (respondenter 382).

Värderingar har en koppling till ungdomars intresse för olika branscher

Ungdomarnas värderingar var tydligt kopplade till intresset för olika branscher, även om skillnaderna i värderingar mellan olika kön var förvånansvärt små. Till exempel var värderingar relaterade till makt och prestanda särskilt relaterade till intresse för bank- och finansbranschen, offentlig förvaltning, försäkringsbranschen och arbetet som advokat. Sambandet mellan universalism och välvilja till valet av karriär betonades däremot särskilt inom utbildnings- och hälsovårdsbranscherna samt socialt arbete. Bland respondenter som valde miljöbranschen står universalism ut som den starkaste värderingen. Enkätens påståenden om universalism handlade bland annat om jämlikhet och miljöskydd.

Uppskattningen av traditioner var i sin tur kopplad till jord- och skogsbruksbranschen, kyrkligt arbete och försvar. Värdena i enkäten mättes utifrån Schwartz värdeteori. Resultaten är intressanta eftersom ungdomar vill arbeta enligt sina egna värderingar och enligt denna enkät har värderingarna en tydlig koppling till intresset för olika branscher.

* Tabell: Indextal beskriver förändringar i relation till medelvärdet, som är 100. Svaren 5+6 hänvisar till respondenter som svarade "väldigt mycket" eller "mycket" på en enskild påståendefråga (det vill säga höll med om påståendet).

Enkäten från Ung företagsamhet och ekonomi NYT genomfördes av Taloustutkimus och materialet samlades in mellan 4 februari och 30 mars. Enkäten genomfördes i samarbete med LokalTapiola, Utbildningsstyrelsen och Kompetenscenter Kentauri. Det fanns 6 027 respondenter, varav hälften studerade på högstadiet och hälften på andra stadiet (14–20-åringar).

Intervjuer

Lauri Vaara, specialsakkunnig, lärarutbildning och forskning, lauri.vaara@nuortennyt.fi, 044 077 2373

Riikka Ahonvala, sakkunnig, ungas arbetsliv, riikka.ahonvala@nuortennyt.fi, 050 524 2568

Mer information om undersökningen

https://nuortennyt.fi/sv/framtidsrapport/