Digi- ja väestötietovirasto

Forskning: Endast 15 % av finländarna litar på AI-tjänster – "Utbildning i digital säkerhet intresserar allt fler”

Dela

Enligt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas färska Barometer för digital säkerhet har finländarnas känsla av säkerhet i den digitala miljön hållits på en utmärkt nivå. Upp till 85 procent upplever den digitala miljön som åtminstone ganska säker. Upp till 28 procent uppger dock att förtroendet för den digitala säkerheten har försämrats under det senaste halvåret. Bakom förändringen syns en betydande ökning av nätbrottslighet och till exempel färska tjänster inom artificiell intelligens, som man förhåller sig intresserat men skeptiskt till. I resultaten framhävs dessutom det växande intresset för utbildning i digital säkerhet.

Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Barometern för digital säkerhet som publicerades torsdagen den 21 september 2023 tog reda på erfarenheter av den digitala säkerheten och fenomen i anslutning till den. 1 000 myndiga finländare besvarade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas enkät. Enligt resultaten litar finländarna helt klart mest på det innehåll som produceras av myndigheter (88 %). En klar majoritet av respondenterna uppgav att de litar mycket eller ganska mycket på de kända inhemska nyhetsmedierna (67 %) och företagens (61 %) innehåll. Däremot litar endast en femtedel (20 %) på innehållet i tjänster i sociala medier.

I resultaten framkom också förtroendet för de AI-tjänster som blivit vanligare under 2023 – endast 15 procent av respondenterna litar mycket eller ganska mycket på det innehåll de producerar. Det största förtroendet finns bland unga i åldern 18–24 år (27 %) och lägst bland 65–74-åringar (7 %). Endast 18 procent av respondenterna litar på säker behandling av personuppgifter i AI-tjänster.

När man tolkar resultaten är det bra att observera att största delen av befolkningen inte nödvändigtvis ännu har personlig erfarenhet av att använda tjänsterna. Detta är också första gången som förtroendet för AI-tjänster undersöks i Barometern för digital säkerhet.

– De lättanvända och avgiftsfria AI-tjänsterna blev tillgängliga för allmänheten först i slutet av förra året. Det är alltså fråga om tjänster som fortfarande är nya och okända för många. Förtroende och det egna digitala modet byggs upp genom information och erfarenhet, vilket många helt enkelt inte ännu har hunnit få, påpekar Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Drygt en fjärdedel (28 %) av respondenterna berättar att de fått ganska mycket eller mycket information om hur artificiell intelligens kan utnyttjas på ett säkert sätt, medan drygt hälften (69 %) upplever att de har fått ganska lite eller ingen information alls. 25–34-åringarna har fått mest information. Största delen (64 %) uppger att de vill lära sig mer om säker användning av artificiell intelligens, allra mest (71 %) personer över 65 år.

– Jag är glad över resultaten. Vi är helt tydligt digitalt modiga och förhåller oss positivt till nya digitala tjänster. Samtidigt är vi på ett hälsosamt sätt skeptiska till en digitalisering som är främmande för oss. Det är smart att vara lite misstänksam mot tjänster som man ännu inte har tillräckligt med information om. Det behöver dock inte hindra nyfikenheten gentemot dem, säger Rousku.

Utbildningen i digital säkerhet har börjat intressera allt fler

En intressant jämförelseobservation av forskningen är att intresset för utbildning i digital säkerhet helt tydligt ökar. Upp till 70 procent av respondenterna skulle vilja lära sig mer om hur de ska agera om de skulle utsättas för nätbrott. I barometern för digital säkerhet hösten 2022 ville lite under hälften (46 %) på motsvarande sätt öka sin kompetens i frågan.

– Nät- och cyberbrottsligheten samt nätspionage har ökat betydligt under det senaste året, vilket har synts både i medierna och i svaren från denna forskning. På individnivå är det bästa läkemedlet för denna beklagliga utveckling uttryckligen att sörja för tillräcklig utbildning i digital säkerhet. Det är fint att man vaknat upp inför detta behöv, säger Rousku.

Likaså uppger 70 procent av respondenterna att de behöver mer kompetens för att lösa störningar i digitala tjänster eller digitala enheter. Ett tredje stort intresseområde är aktuella hot mot digitala tjänster eller digitala enheter, såsom digitala bedrägerier, där cirka två tredjedelar (66 %) av respondenterna har intresse av att lära sig mer.

– På det hela taget tyder resultaten på en positiv utveckling. Tjänsterna utvecklas dock kontinuerligt och med hjälp av artificiell intelligens kommer de troligtvis att utvecklas ännu snabbare. Vi förblir alltså nyfikna gentemot det nya, men kommer också ihåg att sörja för utbildning i digital säkerhet, summerar Rousku.

Tilläggsuppgifter

Resultaten från barometern för digital säkerhet presenteras den första dagen i Veckan för digital säkerhet måndagen den 25 september 2023 från och med kl. 9. Resultaten diskuteras av Tuomas Heikkinen, Matias Mesiä, Minna Piirainen och Rauna Rahja under ledning av Kimmo Rousku. Webbevenemanget är avgiftsfritt och öppet för alla. Evenemanget är på finska.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tar hänsyn till observationerna i Barometern för digital säkerhet i Ledningsgruppen för digital säkerhet inom den offentliga förvaltningen (VAHTI) och i dess arbetsgrupper.

Undersökningen genomfördes av forskningsbyrån Vastakaiku Oy på uppdrag av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Datainsamlingen genomfördes i augusti 2023 i M3 Panel som upprätthålls av Bilendi Oy. Målgruppen var myndiga finländare. Undersökningen besvarades av 1 000 respondenter och representerar ett nationellt representativt urval enligt kön, ålder och bostadsområde.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Ladda ned bild
Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Ladda ned bild

Dokument

Länkar

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata främjar digitaliseringen av samhället, tryggar tillgången till information och erbjuder tjänster för kundernas livshändelser.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sörjer för den grundläggande administrationen av befolkningsdatasystemet och digitaliseringen av samhället. Till myndighetens uppgifter hör bland annat borgerliga vigslar, namn- och adressändringar, förmynderskaps- och intressebevakningsärenden, administration av befolkningsdatasystemet, utveckling av lösningar för elektronisk identitet samt utveckling och underhåll av centraliserade stödtjänster för e-tjänster. Dessa stödtjänster för e-tjänster omfattar bland annat Suomi.fi-webbtjänsten, elektroniska myndighetsmeddelanden (Suomi.fi-meddelanden) samt fullmakter att sköta ärenden för andras räkning (Suomi.fi-fullmakter).

https://dvv.fi/sv

Följ Digi- ja väestötietovirasto

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Digi- ja väestötietovirasto

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bygger upp en digital identitetsplånbok för finländarna – med hjälp av plånboksapplikationen kan man sköta ärenden inom hela EU-området27.6.2024 15:43:07 EEST | Tiedote

Inom de kommande åren tar alla EU-länder i bruk digitala identitetsplånböcker som gör det möjligt att identifiera sig och underteckna elektroniskt samt påvisa tillstånd och intyg på ett tillförlitligt sätt inom hela EU-området. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar en plånboksapplikation som fungerar med smarttelefon för finländare och personer som bor i Finland.

Digi- ja väestötietovirasto rakentaa suomalaisten käyttöön digitaalisen identiteettilompakon – lompakkosovelluksen avulla voi hoitaa asioita koko EU-alueella27.6.2024 15:43:07 EEST | Tiedote

Lähivuosina kaikissa EU-maissa otetaan käyttöön digitaaliset identiteettilompakot, jotka mahdollistavat sähköisen tunnistautumisen, allekirjoittamisen sekä lupien ja todistusten osoittamisen luotettavasti koko EU-alueella. Digi- ja väestötietovirasto tuottaa älypuhelimella toimivan lompakkosovelluksen suomalaisten ja Suomessa asuvien käyttöön.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye