FFC: Fackförbunden inleder politiska stridsåtgärder

– Vi har i dag berättat för landets politiska ledning att FFC och dess medlemsförbund inleder organisationsmässiga åtgärder nästa vecka. Det är fråga om ett nödrop på den finländska arbetande befolkningens vägnar. Genom de här åtgärderna motsätter vi oss regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten och försämringar i arbetslivet, säger Katja Syvärinen som är vice ordförande för FFC:s styrelse.

Enligt Syvärinen har förbundens åtgärder samordnats och de punktmässiga protesterna kan variera från utmarscher till olika åsiktsyttringar. Under tre veckor kommer facket att vidta åtgärder överallt i Finland. Stridsåtgärderna har avgränsats så att de möjliggör nödarbete och inte äventyrar egendom, liv eller hälsa. Fackförbunden informerar alltid om vilka åtgärder de har planerat i förväg fyra dagar innan de genomförs. En lista över åtgärderna sammanställs på adressen www.sak.fi/liittotoimet.

Fackförbundsordförandena inom FFC berättar att regeringens planer har väckt misstro och ilska bland medlemmarna. Situationen förvärras av att de stigande levnadskostnaderna har lett till att arbetarhushållen inte längre har kvar någon ekonomisk buffert.

– De försämringar som regeringen har riktat mot utkomstskyddet för arbetslösa och samarbetslagen kommer i synnerhet att drabba arbetstagare inom den konjunkturkänsliga industrin. På arbetsplatserna har man i dag två månader tid att förbereda sig på att permitteringar ska inledas. I fortsättningen kan löneutbetalningen avbrytas efter en vecka. När barnförhöjningarna samtidigt avskaffas, blir situationen för i synnerhet löntagare med familj mycket ansträngd, säger Riku Aalto som är ordförande för Industrifacket.

Servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen är bekymrad över hur de olika försämringar som regeringen driver drabbar samma människor och familjer.

– Det finns fler deltidsanställda än någonsin. Till exempel är hälften av de lediga jobben för försäljare och servitörer är deltidsanställningar. De kan inte försörja sig på sina inkomster och behöver jämkad arbetslöshetsdagpenning och bostadsbidrag. De här förmånerna skär regeringen ner och uppmanar folk att söka heltidsjobb – som inte finns. De pengar som sparas in går till att lätta på beskattningen för höginkomsttagare. En sådan fräckhet kan vi inte acceptera.

Fackförbundsledarna är också oroade över konsekvenserna på lång sikt. Genom en åtgärd i taget vill regeringen skrota hela det nuvarande arbetsmarknadssystemet. Helheten kring lokala avtal kommer till exempel att leda till att kollektivavtalens allmänt bindande verkan raseras.

– I praktiken borrar man så många hål i arbetslagstiftningen att systemet med allmänt bindande avtal förlorar sin betydelse. Det leder oundvikligen till att lönerna sjunker och de övriga anställningsvillkor, såsom arbetstiderna, försämras. I fortsättningen kan arbetsgivarna fritt kringgå minimivillkoren genom att avtala lokalt med vilken käck person som helst som arbetsgivaren har utsett, förbi de organiserade förtroendemännen, berättar Ismo Kokko som är ordförande för Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT.

En annan försämring på lång sikt är planerna på att begränsa medlingen genom lagstiftning. Om ingen i framtiden kan få större löneförhöjningar än arbetstagarna inom exportbranscherna, betyder det att de nuvarande löneskillnaderna cementeras.

– Till exempel städare, vårdare och arbetstagare inom äldreomsorgen fastnar då i en evig lönegrop. För arbetstagarna innebär det att de blir tvungna att hanka sig fram på svältgränsen, och för arbetsgivarna innebär det orimliga svårigheter att hitta arbetstagare till livsviktiga jobb, betonar Päivi Niemi-Laine som är ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL.