Stöden till det privata skogsbruket ska utvecklas som en helhet
Staten stödjer privata skogsägare med över 200 miljoner euro per år. Med stöden och ersättningarna strävar man efter att främja virkesproduktionen och trygga den biologiska mångfalden. Det behövs noggrannare information om stödens verkningsfullhet och de bör bättre än i nuläget utvecklas som en helhet.
Statens revisionsverk har bedömt effektiviteten hos de tre största stöd- och ersättningsformerna inom det privata skogsbruket mätt i eurobelopp.
Staten riktar årligen uppskattningsvis över 200 miljoner euro i direktstöd, ersättningar och skattestöd till privata skogsägare. Skattestöden syns inte i statsbudgeten utan de är förlorade skatteinkomster.
Stödens verkningsfullhet följs delvis dåligt upp och de administreras separat från varandra
"Stödformernas effektivitet och verkningsfullhet följs upp i varierande grad, till exempel följs skattestödens effektivitet inte alls upp. Man känner inte heller till de sammantagna effekterna av finansieringsformerna, utan ministerierna styr och övervakar medelsanvändningen separat från varandra", säger Tuula Varis, ledande effektivitetsrevisor vid Statens revisionsverk.
För skogarna ställs många olika mål upp, som delvis kan vara svåra att samordna. Trots detta bör statens medel användas så konsekvent som möjligt. Vid revisionen konstaterades till exempel att statligt stöd har varit tillgängligt samtidigt både för iståndsättnings- och kompletteringsdikning för att förbättra virkesproduktionen och för reparation och förhindrande av naturskador orsakade av tidigare dikningar.
Stöden för virkesproduktionen kräver solidare motiveringar
Årligen budgeteras cirka 35–50 miljoner euro för Kemerastöden för virkesproduktionen. Skattestöden för virkesproduktionen uppgår till uppskattningsvis cirka 170 miljoner euro per år. Skogsavdraget hör till de viktigaste skattestöden.
Det finns en fungerande marknad för virke och skogsbruket är lönsamt. Revisionsverket anser att det behövs bättre bevis på dessa stödformers faktiska incitamentseffekter. Dessutom bör deras aktualitet och samverkan bedömas.
”Kombinationen av olika stöd ökar risken för att det offentliga stödet åsidosätter privata investeringar och samtidigt försämrar motiveringsgrunden för stöden”, sammanfattar effektivitetsrevisionsråd Visa Paajanen.
METSO-programmets kostnadseffektivitet kan förbättras
Cirka 36–45 miljoner euro har årligen använts för stöden och kompensationerna inom programmet för skydd av skogarna i södra Finland (METSO), som grundar sig på frivillighet. METSO torde uppnå arealmålet om 178 000 hektar före 2025. Programmets ekologiska kvalitet är också god enligt utförda utvärderingar.
Revisionsverket anser att programmets kostnadseffektivitet och verkningsfullhet trots det skulle kunna förbättras ytterligare. Revisionsverket rekommenderar bland annat att man utreder om kompensationsmodeller som baserar sig på objektens skyddsvärde skulle ge mer valuta för pengarna.
Det behövs också en utredning om ändamålsenligheten i de tidsbundna skyddsavtalen, eftersom staten kan förlora sin skyddsinsats om avtalen inte förlängs.
Revisionen gällde temporära Kemerastöd för hållbart skogsbruk, kompensationer inom handlingsprogrammet för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) samt skattestöd, såsom skogsavdrag, som riktas till skogsägare. Föremål för revisionen var finansministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet.
Bekanta dig med publikationen: Stöd och ersättningar till det privata skogsbruket – Främjande av virkesproduktion och biologisk mångfald
Kontakter
Tuula Varis
Tel:040 731 5943etunimi.sukunimi@vtv.fiVisa Paajanen
Tel:040 734 8402etunimi.sukunimi@vtv.fiAndra språk
Följ VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Tillgången till arbetskraft hämmar batteribranschens tillväxt15.5.2024 06:45:00 EEST | Tiedote
Förutsägbarheten i tillståndsförfarandet och problem med tillgången till arbetskraft kan hindra batteribranschens tillväxt. Den finländska batterivärdekedjan, som bygger på koldioxidsnål mineral- och energiproduktion, kan driva den internationella batteriindustrin mot produktion som är bättre för miljön.
Akkualan kasvua rajoittaa työvoiman saatavuus15.5.2024 06:45:00 EEST | Tiedote
Akkualan kasvun esteinä voivat olla luvituksen ennakoimattomuus ja työvoiman saatavuusongelmat. Suomalainen vähähiilinen mineraalien ja energian tuotantoon perustuva akkuarvoketju voi kirittää kansainvälistä akkuteollisuutta tavoittelemaan ympäristölle parempaa tuotantoa.
Utvärderingsförfarandet har hjälpt kommuner att stärka sin ekonomi27.3.2024 06:45:00 EET | Tiedote
Kommunernas utvärderingsförfarande borde dock bättre beakta hur man kan trygga tillgången till basservice för kommuninvånarna.
Arviointimenettely on auttanut kuntia vahvistamaan talouttaan27.3.2024 06:45:00 EET | Tiedote
Kuntien arviointimenettelyssä pitäisi kuitenkin paremmin huomioida, miten peruspalvelujen saanti kuntalaisille voidaan turvata.
Registrering i öppenhetsregistret ska göras inom en vecka25.3.2024 07:00:00 EET | Tiedote
Organisationer som bedriver påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktar sig mot riksdagen och ministerierna ska registrerar sig i öppenhetsregistret före utgången av mars.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum