De nya offentliga konstverken bjuder in till att leka och röra på sig

Nathalie Lautenbacher: Lekens gång 

Nathalie Lautenbachers flerdelade konstverk i daghemmet på Sumparn består av keramiska tegel- och kakelkompositioner. De avspeglar stadsdelens historia som en central knutpunkt för godstrafiken i Helsingfors, byggmaterialet i området, teglet, och daghemmets funktion, leken. Verkets delar berättar om lekens olika skeden: organiserandet som föregår leken, byggandet av det nya och glädjen, eventuellt bråk och stök, och till slut sämjan, där sakerna på nytt kommer i ordning.   

Nathalie Lautenbacher (f. 1974) är en finsk-fransk keramiker och designer. Förutom sina egna handgjorda serviser har hon designat föremål för Arabia och Iittala och även arbetat för den japanska lergodsindustrin. Lautenbacher har erhållit ett flertal internationella priser och tilldelades priset Årets unga formgivare i Finland 2008. Hennes konstverk och serviser finns representerade på restauranger och i museisamlingar runt om i världen. Lautenbacher arbetar som designlektor på Aalto-universitetet. 

Ville Mäkikoskela: Naturen rör på sig och Människan i naturen 

En verksenhet av Ville Mäkikoskela har färdigställts för den renoverade skolan i Stansvik. Den ena av de bägge stenskulpturerna är placerad i skolans entré och den andra står utanför på gården. 

Inomhusverket Naturen rör på sig består av ett stycke ytbergart, brutet på skolgården under den nybyggda delen och som ställts på stövlar för att kunna tassa runt. Skulpturen är huggen ur ett enda stycke och har nu installerats inne i byggnaden. Utomhusskulpturen Människan i naturen står på ett berg på gården. Den är huggen ur ett enda stycke svart diabas från Varpaisjärvi. Till grundformen påminner den om en skulptursockel eller en byggkloss, i vars ena hörn det hänger en våt strumpa på tork, och en i sockeln nedsänkt ullstrumpa med upprepat tåparti och som sticker upp ur den så att regnvattnet kan strömma igenom. 

Ville Mäkikoskela (f. 1975) är en skulptör som är intresserad av vardagslivets förundran och tillfälligheternas nycker. Det som tilltalar honom med skulptur är dess rumslighet och kroppslighet; hur skulpturen och kroppen löper parallellt med varandra både i tillblivelseprocessen och i de färdiga verken. 

Kati Rapia: Nattkonsert i redskapsförrådet 

För skolan i Stansvik har Kati Rapia också färdigställt sin relief Nattkonsert i redskapsförrådet. I linje med skolans fokus på sport inbjuder verket till rörelse och lek: som om föremålen i redskapsförrådet hade vaknat till liv och brustit ut i sång. I det collageliknande verket tillverkat i aluminiumkomposit kan man hitta ribbstolar, bollar, diverse travar, madrasser och hoppbockar. Enligt Rapia är fantasin barnets närmiljö och därför behöver föremål inte alltid definieras utifrån deras uppenbara användningsområde, utan utifrån deras användare och åskådare. 

Kati Rapia (f. 1972) är bildkonstnär, serietecknare, manusförfattare, fotograf och illustratör. Hon utexaminerades från institutionen för fotografi vid Konstindustriella högskolan 2003. Rapia har under lång tid utforskat människors oavsiktliga stilleben, deras travar, högar och staplar, och inlemmat visuella minnen av dem i sitt konstnärliga arbete. Rapias verk påminner om barockens stillebenmålningar, men med ett innovativt och personligt grepp. Rapia mottog statspriset för seriekonst 2018. 

Verken finansieras genom enprocentsprincipen för konst: En viss del av Helsingfors stads budget för nybyggnads- eller renoveringsobjekt avsätts för att förverkliga ny offentlig konst. HAM Helsingfors konstmuseum fungerar som konstsakkunnig i fråga om konstprojekt och verken infogas i Helsingfors stads konstsamling, som förvaltas av HAM.