Institutet för hälsa och välfärd THLInstitutet för hälsa och välfärd THL

Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt

31.1.2024 11:25:17 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.

Från och början av 2024 tillämpas paragraf 55 i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården, som medför ändringar i hälso- och sjukvården och i forskningen.

Denna s.k. lag om sekundär användning har varit i kraft sedan 2019, men den punkt som nu träder i kraft gör det möjligt att på basis av kliniskt betydande fynd kontakta personer vars hälsorisker kan förebyggas eller vårdens kvalitet förbättras tack vare fyndet.

I praktiken innebär detta att du kan bli kontaktad om din hälsa genom en sådan undersökning där du inte ens visste att du var med.

”Tidigare har detta inte varit möjligt, så förändringen är betydande. Ärendet är också förknippat med etiska aspekter och känslighet”, säger Johanna Seppänen, direktör för tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsdata Findata.

Experter bedömer fyndens betydelse

I Finland behövs myndighetstillstånd för forskning i uppgifter från social- och hälsovårdsregister och de kan endast behandlas i auditerade driftmiljöer som uppfyller vissa krav. Dessutom har uppgifterna anonymiserats, dvs. direkta identifierande uppgifter som personbeteckning och namn har raderats.

Om forskaren hittar ett kliniskt betydande fynd kan hen i fortsättningen kontakta Findata. Findata utreder vem fyndet gäller och skickar informationen till Institutet för hälsa och välfärds (THL) expert.

Därefter bedömer THL:s utsedda experter informationens betydelse och den förväntade nyttan av åtgärderna. Om nyttan bedöms vara så uppenbar att det är viktigt att den som undersöks får vård, lämnas informationen ut till det välfärdsområde som ansvarar för patientens vård.

Till slut kontaktar en anställd i välfärdsområdet patienten och utreder om denne vill ha information om fyndet, eventuella undersöknings- och vårdåtgärder som utförs utifrån fyndet samt den förväntade nyttan av åtgärderna.

”Vi följer upp hur den nya bestämmelsen påverkar forskningsfältet. Till exempel vid HUS pågår redan ett projekt vars syfte är att utnyttja paragrafen i fråga för att identifiera sällsynta sjukdomar”, säger Seppänen.

Var och en har rätt att besluta om hen vill bli kontaktad

I EU:s allmänna dataskyddsförordning tryggas medborgarnas rätt att påverka hur deras hälsouppgifter används och delas. Var och en har rätt att få tillgång till egna uppgifter, rätta uppgifter, begränsa behandlingen av uppgifter och motsätta sig behandlingen av uppgifter.

Även kontakter med stöd av 55 § i lagen om sekundär användning kan förbjudas. Förbudet kan meddelas vid vilken verksamhetsenhet som helst som producerar offentlig hälso- och sjukvård eller från och med våren elektroniskt via MittKantas viljeyttringstjänst. Ett kontaktförbud kan inte meddelas via Findata, FPA eller THL.

Vad handlar det om?

  1. I registerundersökningar använder forskare anonymiserade social- och hälsovårdsuppgifter där enskilda personer inte kan identifieras.
  2. Om en forskare gör ett kliniskt betydande fynd kan det i fortsättningen också utnyttjas för att förebygga individuella hälsorisker eller förbättra behandlingen.
  3. Då kontaktar forskaren Findata, Tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsdata.
  4. Findata utreder vem fyndet gäller, dvs. avvecklar anonymiseringen och skickar informationen till Institutet för hälsa och välfärds (THL) expert.
  5. THL:s utsedda experter bedömer fyndets betydelse och åtgärdernas potentiella nytta. Om fyndet konstateras vara viktigt, skickas informationen till det berörda välfärdsområdet.
  6. Välfärdsområdets personal kontaktar patienten för att erbjuda mer information och eventuella behandlingsalternativ.
  7. Kontakter kan förbjudas inom den offentliga hälso- och sjukvården eller senare på våren elektroniskt på MittKanta-sidorna.

Nyckelord

Kontakter

Sampo Viiri
Senior planeringsofficer, THL
029 524 7936
fornamn.efternamn@thl.fi

Hanna Tervonen
Chief Data Manager, Findata
029 524 7491
hanna.tervonen@findata.fi

Henrika Merenlehto
Kundrelationsansvarig, Kanta-tjänster, FPA
henrika.merenlehto@kela.fi

Länkar

THL är ett expert- och forskningsinstitut som erbjuder tillförlitlig information som stöd för beslutsfattandet och verksamheten inom hälso- och välfärdsbranschen. Vårt mål är att främja människornas välfärd, hälsa och trygghet.

Findata är tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsdata. Vi främjar sekundär användning av finska social- och hälsouppgifter, förenklar ansökan om datatillstånd och förbättrar dataskyddet för individen.

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye