En ny upptäckt av en genetisk defekt löste gåtan om allvarlig mononukleos

Nästan alla finländare insjuknar som unga i körtelfeber eller mononukleos med eller utan symtom. Sjukdomen är en infektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV). En liten del av de insjuknade behöver sjukhusvård.

Cirka 95 procent av finländarna bär på Epstein-Barr-viruset som smittar vid kontakt med slemhinnan. Majoriteten får viruset redan som barn, antingen utan symtom eller med mononukleos som enda symtom. Symtomen på svår mononukleos är feber samt kraftig förstoring av lymfkörtlarna och mjälten. Exempel på symtom som kräver sjukhusvård är till exempel svåra inflammationssymtom, kraftig förstorning av lymfvävnaden, nedsatt allmäntillstånd eller att mjälten brister.

En ny finländsk genetisk defekt hittades

Hos finländarna påträffades en genetisk defekt som ifall den ärvs från båda föräldrarna kan orsaka allvarlig mononukleos, men också bidra till att klara av sjukdomen. 

"Detta är en ny finländsk ärftlig sjukdom som drabbar cirka 300 finländare. En av dess uttrycksformer är kraftig mononukleos, som dock till slut läker av sig själv", berättar överläkare Mikko Seppänen vid HUS Sjukvård för barn och unga och Helsingfors universitet.

Studien, som publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature, gjordes i internationellt samarbete. I studien deltog förutom Seppänen även en av FinnGen-projektets huvudforskare, Mark Daly vid Helsingfors universitet.

Förhoppningen är nya behandlingar för mycket svåra sjukdomar

En del av dem som insjuknat i allvarlig mononukleos får senare andra sjukdomar relaterade till Epstein-Barr-viruset, såsom förstoring av lymfvävnaden orsakad av viruset vilket kan leda till cancer i lymfkörtlarna eller svår inflammation.

Hos alla som lider av EB-virusinfektion förblir viruset i kroppen för resten av livet. Studien visade att en genetisk defekt hindrade genens funktion och signaleringen via signalvägen. Detta ledde till plötslig inflammation med fler symtom än vanligt. Samtidigt verkade den genetiska defekten oväntat skydda mot en livsfarlig tillväxt av lymfvävnad som leder till tumörsjukdomar och en okontrollerad allmän inflammation. Dessa kan uppkomma snabbt vid många ärftliga immunbrister eller till och med efter årtionden av nedsatt immunförsvar till följd av läkemedelsbehandlingar. För okontrollerad förstoring av lymfvävnaden krävdes alltså en fungerande gen.

"I fortsättningen är vi intresserade av att undersöka om man kan förebygga en tillväxt av lymfvävnaden med en behandling som dämpar den identifierade signalvägen. Om behandlingen visar sig vara effektiv kan vi kanske stoppa utvecklingen av många av de besvärligaste blodcancerformerna och lymfkörteltumörerna", konstaterar Mikko Seppänen.

I studien följde man upp de insjuknade endast under några år och därför har man redan inlett förberedelserna för en ny studie. Syftet är att utreda om den genetiska defekten finns hos barn som behandlats för mononukleos i de finländska biobankerna och på Nya barnsjukhuset.

"Genom biobanksstudien kan det snabbt fastställas om dessa barn behöver vara beredda på risken för någon form av immunsjukdom senare i livet. Samtidigt får vi reda på sjukdomens hela spektrum", säger Seppänen.

De finländska biobankerna och FinnGen-undersökningen höll i nycklarna till den genetiska defekten

Studien inleddes vid Institute Imagine, som specialiserar sig på genetiska sjukdomar i Frankrike och Université Paris Cité, där man undersökte tre franska barn med allvarlig mononukleos som visade sig ha en sällsynt genetisk defekt. Allvarliga mononukleosinfektioner är mycket sällsynta i Central- och Sydeuropa.

Fransmännen kontaktade via HUS FinnGen-projektet som omfattar hela Finland och som innehåller uppgifter om över 540 000 finländares genom- och hälsoregisteruppgifter. Utifrån analysen som FinnGen gjorde fick man en bekräftelse på den genetiska defektens förmåga att orsaka allvarlig mononukleos.

Flest bärare av den finländska genetiska defekten finns i dagsläget i Kymmenedalen, Helsingforsregionen och Savolax. Den genetiska defekten är cirka 50 gånger vanligare bland finländare än bland övriga befolkningar.

Länk till forskningsartikeln:
Role of IL-27 in Epstein–Barr virus infection revealed by IL-27RA deficiency