I Finland finns 89 000 minderåriga vars biologiska förälder har eller har haft allvarliga missbruksproblem
28.5.2024 09:25:28 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
I Finland finns 89 000 minderåriga barn vars ena eller båda biologiska föräldrar i något skede har ett allvarligt missbruksproblem före barnet blivit myndigt. Detta motsvarar 8,7 procent av alla minderåriga. 42 000 barns biologiska föräldrar har för närvarande ett allvarligt missbruksproblem. Missbruksproblem är vanligare hos pappan än hos mamman. Detta framgår av THL:s registerundersökning.
Största delen av registeranteckningarna om missbruksproblem, 60 procent, gäller enbart alkoholbruk. Resten handlar om drogmissbruk eller användning av både alkohol och droger. Registeranteckningar i anslutning till missbruksproblem är till exempel någon huvud- eller bidiagnos i anslutning till missbruk av alkohol eller narkotika, institutionsvård inom missbrukarvården eller rusmedel som dödsorsak.
Motsvarande antal minderåriga barn uppskattades senast 2015. Då bedömdes dock inte separat om föräldern tidigare i sitt liv eller fortfarande hade missbruksproblem. År 2015 uppskattades det finnas 65–70 000 barn i Finland under vilkas livstid någondera eller båda föräldrarna hade haft ett allvarligt missbruksproblem innan barnet blev myndigt.
"Antalet barn vars liv påverkas av föräldrarnas allvarliga missbruksproblem är beklagligt stort. Den totala alkoholkonsumtionen i Finland har dock minskat under två årtionden. I förhållande till detta är andelen barn som har lidit av missbruksproblem i familjen under barndomen och ungdomen ännu mer häpnadsväckande", konstaterar specialforskare Kirsimarja Raitasalo vid THL.
Enligt undersökningar som granskar vanorna vid alkoholkonsumtion är hemmet finländarnas vanligaste plats för alkoholanvändning.
"Problemen med användningen av alkohol och droger återspeglas i hemmet, som borde vara en trygg plats att växa upp för barnet. I vår kalkyl ingår inte barn vars föräldrar har något slags missbruksproblem men har av en eller annan orsak inte fått vård för sitt missbruksproblem eller problemet har inte framkommit inom social- och hälsovårdstjänsterna", preciserar Raitasalo.
Av de biologiska föräldrarna hade 2,1 procent av barnen en mamma med allvarliga missbruksproblem, 5,6 procent av barnen hade en pappa och hos en procent av barnen hade båda föräldrarna problem.
Materialet grundar sig på registeruppgifter om alla barn födda i Finland 2002 samt deras biologiska föräldrar fram till 2020, dvs. tills man blir myndig i åldersklassen i fråga.
"Med beaktande av alla osäkerhetsfaktorer kan man konstatera att det är fråga om en minimibedömning. Med andra ord är antalet barn vars föräldrar har missbruksproblem av någon grad sannolikt betydligt större", bedömer Raitasalo.
Mer information:
Forskning: Hur vanligt är det med missbruksproblem i familjer? (på finska)
Kirsimarja Raitasalo
specialforskare
THL
tfn 029 524 7005
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum