I Finland finns 89 000 minderåriga vars biologiska förälder har eller har haft allvarliga missbruksproblem
28.5.2024 09:25:28 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
I Finland finns 89 000 minderåriga barn vars ena eller båda biologiska föräldrar i något skede har ett allvarligt missbruksproblem före barnet blivit myndigt. Detta motsvarar 8,7 procent av alla minderåriga. 42 000 barns biologiska föräldrar har för närvarande ett allvarligt missbruksproblem. Missbruksproblem är vanligare hos pappan än hos mamman. Detta framgår av THL:s registerundersökning.
Största delen av registeranteckningarna om missbruksproblem, 60 procent, gäller enbart alkoholbruk. Resten handlar om drogmissbruk eller användning av både alkohol och droger. Registeranteckningar i anslutning till missbruksproblem är till exempel någon huvud- eller bidiagnos i anslutning till missbruk av alkohol eller narkotika, institutionsvård inom missbrukarvården eller rusmedel som dödsorsak.
Motsvarande antal minderåriga barn uppskattades senast 2015. Då bedömdes dock inte separat om föräldern tidigare i sitt liv eller fortfarande hade missbruksproblem. År 2015 uppskattades det finnas 65–70 000 barn i Finland under vilkas livstid någondera eller båda föräldrarna hade haft ett allvarligt missbruksproblem innan barnet blev myndigt.
"Antalet barn vars liv påverkas av föräldrarnas allvarliga missbruksproblem är beklagligt stort. Den totala alkoholkonsumtionen i Finland har dock minskat under två årtionden. I förhållande till detta är andelen barn som har lidit av missbruksproblem i familjen under barndomen och ungdomen ännu mer häpnadsväckande", konstaterar specialforskare Kirsimarja Raitasalo vid THL.
Enligt undersökningar som granskar vanorna vid alkoholkonsumtion är hemmet finländarnas vanligaste plats för alkoholanvändning.
"Problemen med användningen av alkohol och droger återspeglas i hemmet, som borde vara en trygg plats att växa upp för barnet. I vår kalkyl ingår inte barn vars föräldrar har något slags missbruksproblem men har av en eller annan orsak inte fått vård för sitt missbruksproblem eller problemet har inte framkommit inom social- och hälsovårdstjänsterna", preciserar Raitasalo.
Av de biologiska föräldrarna hade 2,1 procent av barnen en mamma med allvarliga missbruksproblem, 5,6 procent av barnen hade en pappa och hos en procent av barnen hade båda föräldrarna problem.
Materialet grundar sig på registeruppgifter om alla barn födda i Finland 2002 samt deras biologiska föräldrar fram till 2020, dvs. tills man blir myndig i åldersklassen i fråga.
"Med beaktande av alla osäkerhetsfaktorer kan man konstatera att det är fråga om en minimibedömning. Med andra ord är antalet barn vars föräldrar har missbruksproblem av någon grad sannolikt betydligt större", bedömer Raitasalo.
Mer information:
Forskning: Hur vanligt är det med missbruksproblem i familjer? (på finska)
Kirsimarja Raitasalo
specialforskare
THL
tfn 029 524 7005
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum