Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid de allmänna badstränderna i Finland håller hög kvalitet

28.5.2024 13:52:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod.

Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten.

Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod.

Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86 procent av alla badvatten till utmärkt eller god kvalitet. Av badvattnen som klassificerades som tillfredsställande låg ett vid en badstrand i inlandet och åtta vid kusten. Av de fem badvattnen som klassificerades som dåliga fanns två vid badstränder i inlandet och tre vid en badstrand vid kusten.

Badvattnet har bedömts på stränder som har följts upp flera somrar

Av badvattnen i Finland blev endast fyra badstränder utan kvalitetsklass, eftersom vattenkvaliteten ännu inte hade följts upp tillräckligt länge. 

I den europeiska badvattenrapporten klassificeras badvattnets kvalitet på de stränder där man regelbundet under fyra badsäsonger har följt upp mängden bakterier som indikerar förorening med avföring i badvattnet. Utifrån mängden bakterier kan man uppskatta till exempel avloppsvattnets inverkan på badvattnet.

"Även om största delen av badvattnen har klassificerats vara av antingen utmärkt eller god kvalitet, har mängden tillfredsställande badvatten tyvärr ökat vid badstränderna på kusten. För kustvatten gäller strängare gränsvärden än för badvatten i inlandet, vilket delvis förklarar resultatet. Till exempel avloppsvatten som hamnat i badvattnet, avföring från djur i naturen och dagvatten från tätortsområden kan försämra badvattnets kvalitet", berättar THL:s specialplanerare Outi Zacheus.

Basuppgifter om enskilda badstränder och badvattenklasserna som används i uppföljningen finns i Europeiska miljöbyråns webbtjänst. 
  
På sommaren under badsäsongen informeras om badvattnets kvalitet på badstränderna och till exempel på kommunernas webbplatser. Under badsäsongen uppdateras uppgifterna inte i Europeiska miljöbyråns webbtjänst. 

Förekomsten av blågrönalger beaktas inte i klassificeringen av badvattnets kvalitet

Även om de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna i Finland också följer upp förekomsten av blågrönalger i badvattnen, beaktar man i klassificeringen av badvattnen enligt badvattendirektivet inte hur vanligt förekommande blågrönalger är eller hur mycket alger som finns. Information om situationen gällande blågrönalger ges på badstranden och på kommunernas webbplatser. 

THL rapporterar årligen resultaten från badvattenövervakningar som gjorts av kommunernas hälsoskyddsmyndigheter åt Europeiska kommissionen. Den nyligen publicerade rapporten baseras på övervakningarna från badsäsongerna 2020–2023. Rapporten innehåller landspecifika sammanfattningar om badvattnens kvalitet och sammanlagt finns det resultat från ca 22 000 europeiska badstränder.

Mer information:

Europeiska badvattenrapporten 2023 – European bathing water quality in 2023 
Europeiska miljöbyrån

Badvatten 
THL

Outi Zacheus
specialplanerare
THL
tfn 029 524 6374
fornamn.efternamn@thl.fi   

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.

Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye