Undersökning: Stresshantering betonas i en pandemiliknande kris
Brister i arbetsgemenskapens funktion och rättvisan i ledarskapet förutspår i sin tur att personalens redan nedsatta arbetsförmåga försämras ytterligare under en kris. Resultaten av uppföljningsundersökningen ger arbetsgivarna information om vilka saker det lönar sig att vara uppmärksam på om arbetsplatsen står inför en extern kris, till exempel en pandemi.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.8.2024
Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt Coronapandemins konsekvenser och faktorer som stödjer resiliensen inom kommunsektorn visar att en fungerande arbetsgemenskap och rättvisa i ledarskapet är viktiga faktorer för arbetstagarnas välbefinnande, oavsett kriser. Samtidigt konstaterades att hanteringen av arbetsbelastningen är en särskilt viktig faktor som stödjer arbetsförmågan och återhämtningen under en kris.
I forskningsprojektet som finansierades av Arbetarskyddsfonden följdes kommunarbetarnas välbefinnande upp från tiden före pandemin fram till hösten 2022. I Kommun10-enkäten hösten 2022 lade man till frågor om coronapandemins konsekvenser i det egna arbetet och för den egna arbetshälsan.
Coronapandemin medförde betydande förändringar i olika arbeten inom kommunsektorn. Arbetet omorganiserades: delvis övergick man till distansarbete och till exempel inom hälso- och sjukvården flyttades personal till coronatestning samt till frontlinjen för infektionsbekämpning och vård.
När en pandemi slår till inverkar även tidigare riskfaktorer
I undersökningen konstaterades att psykosociala riskfaktorer före pandemin, såsom orättvisa i ledarskapet eller en arbetsgemenskap som inte fungerar, hörde samman med utvecklingen av nedsatt och försämrad arbetsförmåga under pandemin. Å andra sidan konstaterades att en fungerande arbetsgemenskap och rättvisa var viktiga för välbefinnandet vid alla tidpunkter. Arbetsstressen hade ett starkare samband med arbetsförmågan och återhämtningen under pandemin än efter den.
– Även om en fungerande arbetsgemenskap och rättvisa är viktiga under alla tider, förutspår dessa faktorers svaga nivå när en kris inleds att den redan nedsatta arbetsförmågan försämras under krisen, bedömer Jenni Ervasti, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
– Våra resultat ger arbetsgivarna information om vad de bör vara uppmärksamma på om arbetsplatsen står inför en extern kris. Det är viktigt att identifiera stressfaktorer och på förhand skapa handlingsmodeller som kan användas för att påverka stresshanteringen under en pandemi eller i andra krissituationer, betonar Ervasti.
Inom hälso- och sjukvården upplevde man att uppskattningen för det egna yrket ökade, men också störst belastning
Enligt undersökningen upplevde 58 procent av respondenterna inom kommunsektorn att pandemin påverkade det egna arbetet ganska mycket eller mycket, och konsekvenserna var mestadels negativa. Negativa erfarenheter förekom särskilt bland lärare, räddningsmanskap och yrkespersoner inom social- och hälsovården. I kontors- och kundservicearbete samt arbetaryrken upplevdes förändringarna oftare som antingen neutrala eller positiva.
Pandemin ökade den psykiska belastningen som framför allt hälsovårdssektorn och undervisningspersonalen upplevde. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde dock oftast också att pandemin ökade uppskattningen för det egna yrket.
År 2020 uppgav 47 procent av respondenterna att de helt eller delvis övergått till distansarbete. Distansarbete verkade för sin del ha skyddat mot pandemins negativa konsekvenser. Arbetsförmågan försämrades mest bland dem som överfördes till andra uppgifter.
Coronavirusinfektion ökade sjukfrånvaron även senare
I undersökningen utreddes också konsekvenserna av att insjukna i corona på sjukledigheterna i framtiden. Coronavirusinfektion som rapporterades år 2020 ökade risken för sjukfrånvaro åren 2021–2022, trots att respondenternas individuella riskfaktorer och sjukfrånvaro före pandemitiden beaktades.
Inom service- och vårdyrkena var risken för framtida sjukledigheter som förknippades med coronainfektion störst.
– En infektion som rapporterats i början av coronapandemin verkar ha ökat risken för sjukfrånvaro i uppföljningen i upp till två år. Detta kan i viss mån anses som överraskande. Möjliga förklaringar kan vara förknippade med long covid, dvs. långvarig coronasjukdom, ökad känslighet att insjukna i andra sjukdomar, effekter på den psykiska hälsan eller förändringar i sjukfrånvarobeteendet, bedömer ledande forskare Matti Joensuu från Arbetshälsoinstitutet.
Läs mer om undersökningen
Ytterligare information
- Ledande forskare Jenni Ervasti, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2806, jenni.ervasti@ttl.fi
- Specialforskare Johanna Kausto, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742509, johanna.kausto@ttl.fi
- Ledande forskare Matti Joensuu, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0304742636, matti.joensuu@ttl.fi
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
DEMOGRAPHY Talks 10.9. klo 14-15: Yhä useampi nuori voi huonosti – miten se heijastuu työuriin ja perheen perustamiseen?9.9.2024 16:26:39 EEST | Kutsu
Miten nuorena koetut mielenterveyden ongelmat näkyvät myöhemmin opinnoissa ja työuralla? Miten voimme tukea nuorten aikuisten identiteetinmuodostusta ja psyykkistä hyvinvointia? Onko siitä ratkaisuksi syntyvyyden vajoamiseen? Tervetuloa kuulemaan tuoretta tutkimustietoa!
Sjukfrånvaron inom kommunsektorn minskar efter social- och hälsovårdsreformen och coronapandemin28.8.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
År 2023 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,4 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom. Social- och hälsovårdsreformen orsakade en stor förändring i kommunernas yrkesfördelning, så utvecklingen av sjukfrånvaron kan inte längre jämföras direkt med tidigare frånvaro. Statistiken från Keva och FPA stödjer emellertid hypotesen om en positiv utveckling.
Kunta-alan sairauspoissaolot laskussa sote-uudistuksen ja koronapandemian jälkeen28.8.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
Vuonna 2023 kuntatyöntekijät olivat keskimäärin 16,4 päivää poissa töistä oman sairauden takia. Sote-uudistus aiheutti ison muutoksen kuntien ammattijakaumaan, joten sairauspoissaolojen kehitystä ei voi enää suoraan verrata aiempaan. Kevan ja Kelan tilastot kuitenkin tukevat oletusta myönteisestä kehityksestä.
Sickness absences in the municipal sector declining after the healthcare and social welfare reform package and the coronavirus pandemic28.8.2024 06:00:00 EEST | Press release
In 2023, municipal employees were on average 16.4 days absent from work due to their own illness. The healthcare and social welfare reform package caused a major change in the occupational distribution in municipalities, so the development of sickness absences can no longer be directly compared to previous data. However, Keva and Kela’s statistics support the assumed positive development.
Undersökning: Beslutsamt ledarskap upprätthöll lärarnas funktionsförmåga även under kristiden20.8.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
Hur leder man i en krissituation? En gemensam undersökning av Arbetshälsoinstitutet och Vasa universitet utredde med vilka medel arbetsgemenskaperna inom undervisningssektorn kunde övergå från överlevnadsfasen till förnyelse under coronapandemin. Ledarskapets viktiga uppgift under en kris är att trygga det grundläggande arbetet och stödja prioriteringen av uppgifter. I forskningsprojektet publicerades praktiska åtgärdsrekommendationer för chefer och ledare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum