Allt fler högskolestuderande har försörjningssvårigheter – en femtedel har en knapp försörjning
1.10.2024 01:59:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har försörjningssvårigheter blivit vanligare bland högskolestuderande. Andelen studerande som upplevt att deras försörjning är mycket knapp och osäker har under denna period ökat från 13 procent till 19 procent.
Försörjningssvårigheterna har ökat både bland universitetsstuderande och yrkeshögskolestuderande. En knapp och osäker försörjning är dock fortfarande vanligare bland yrkeshögskolestuderande (24 %) än bland universitetsstuderande (15 %).
Dessa resultat framgår av hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT), som genomförts av THL. Undersökningen genomfördes våren 2024. I den deltog 3 600 studerande i åldern 18–34 år från högskolor runtom i Finland.
I undersökningen uppgav 24 procent av de studerande att de var rädda för att deras mat skulle ta slut på grund av brist på pengar och 18 procent uppgav att de hade varit tvungna att avstå från att köpa läkemedel. Sådana erfarenheter var klart vanligare bland yrkeshögskolestuderande än bland universitetsstuderande.
Resultaten ligger i linje med vad andra undersökningar visat för unga vuxna i hela befolkningen.
”Det finns säkert flera faktorer bakom de ökade ekonomiska svårigheterna bland studerande”, säger ledande forskare Laura Kestilä. ”Konsumentpriserna och räntorna, vilka stigit till följd av den höga inflationen, har påverkat ofta låginkomststuderandes vardag och försörjningens tillräcklighet. Situationen har sannolikt förvärrats av nedskärningarna i bostadsbidraget, vilket kommer att försvåra försörjningen för studerande ytterligare i fortsättningen.”
”Många studerande lyfter studielån. De flesta använder lånet för att täcka nödvändiga vardagsutgifter. Lånebaserade inkomster kan öka den ekonomiska osäkerheten, i synnerhet för dem som inte har säkra utsikter till sysselsättning efter examen”, tillägger Kestilä.
Största delen av de studerande upplever sitt dagliga liv som tryggt, men många har en svag framtidstro
Största delen av högskolestuderandena upplever att deras dagliga liv är mycket tryggt. 88 procent av männen och 79 procent av kvinnorna upplever detta. Upplevelsen av trygghet är dock något sämre i takt med stigande ålder.
16 procent av de studerande saknar tro på sin framtid. För männens del ökar denna andel successivt med åldern.
”Resultaten kan till exempel vittna om svårigheter i välfärden och försörjningen och oro i samband med dessa, särskilt med tanke på de senaste årens många kriser”, säger forskningsprofessor Sakari Karvonen.
”Unga vuxnas upplevelser av hopplöshet och bristande utsikter är oroväckande signaler för hela samhället. För att stärka framtidstron bör man åtminstone se till att unga har tillräckliga förutsättningar för att upprätthålla en stabil vardag. Ungas förmåga att tolerera osäkerhet kring framtiden måste också stärkas”, fortsätter Karvonen.
Omfattande rapportering om högskolestuderandes hälsa, välfärd och serviceanvändning att vänta under hösten
Under hösten kommer vi att publicera omfattande resultat från hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT). Vi informerar om en del av resultaten tillsammans med SHVS. Resultaten kan granskas enligt kön, åldersgrupp och högskolesektor.
Resultaten ger en mångsidig bild av studerandes hälsa, välfärd, studieförmåga och hälsovårdstjänster samt om förändringar i dessa.
Källa:
Toimeentulo ja velkaantuminen, KOTT 2024-webbrapport (på finska)
Turvallisuus ja tulevaisuus, KOTT 2024-webbrapport (på finska)
Indikatorerna som tabeller (på finska)
Mer information:
Laura Kestilä
ledande forskare
THL
tfn 029 524 8795
fornamn.efternamn@thl.fi
Sakari Karvonen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 7449
fornamn.efternamn@thl.fi
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Nyckelord
Bilder
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum