Högskolestuderandenas psykiska belastning har minskat
14.10.2024 02:00:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
Den betydande psykiska belastningen som studerandena upplevde minskade från 35 procent till 29 procent mellan 2021 och 2024. Hos kvinnor minskade den psykiska belastningen från 40 procent till 32 procent.
I undersökningen mättes den psykiska belastningen med en MHI-5-enkät, vars fem frågor kartlägger ångest, depression och upplevd lycka under de senaste fyra veckorna.
”Coronapandemin försämrade studerandenas psykiska hälsa. Den aktuella psykiska belastningen har nu minskat jämfört med under coronatiden. Det här är äntligen goda nyheter om ungas och unga vuxnas psykiska hälsa”, konstaterar THL:s forskningschef Olli Kiviruusu.
Ångestsyndrom och depression som konstaterats inom hälso- och sjukvården har ökat
23 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som studerar vid en högskola hade under de senaste 12 månaderna konstaterats ha ångestsyndrom. På motsvarande sätt hade 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen konstaterats ha depression under de senaste 12 månaderna.
Det konstaterade ångestsyndromet och depressionen har blivit vanligare hos kvinnor, men hos män har förekomsten av dem hållits på samma nivå.
”Det ökade antalet konstaterade sjukdomar kan återspegla att tillgången till mentalvårdstjänster underlättas jämfört med under coronatiden. Det finns vissa tecken på att tillgången till service har blivit lättare”, berättar THL:s forskningsprofessor Jaana Suvisaari.
Nästan två av tre som behövde mentalvårdstjänster upplever att de fått otillräckliga tjänster
Enligt undersökningen upplever 60 procent av kvinnorna och 68 procent av männen att de fått otillräckliga mentalvårdstjänster av SHVS som erbjuder studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande.
Under de tre senaste åren har det inte skett några stora förändringar i antalet personer som behöver mentalvårdstjänster men som fått otillräckliga tjänster.
”Utifrån SHVS data har efterfrågan på mentalvårdstjänster tredubblats jämfört med tiden före coronapandemin. Största delen visar sig vara lindriga eller medelsvåra psykiska störningar. För att svara på efterfrågan grundade vi en klinik för digital psykisk hälsa vid SHVS samt förnyade vår servicemodell så att studerande med lindrigare symtom i första hand hänvisas till behandlingar med låg tröskel. På så sätt räcker resurserna till intensivare vård för personer med svårare symtom”, berättar Teija Kulmala, chefsöverläkare vid SHVS.
”Resultatet från KOTT-undersökningen kan tyda på att de studerande vill ha kraftiga interventioner även med lindriga symtom. Tröskeln att söka hjälp har blivit lägre”, säger Kulmala och fortsätter:
”Orsakerna till problem med psykisk hälsa kan inte enbart lösas inom hälso- och sjukvården. Vi samarbetar intensivt med högskolor och studerandeorganisationer för att erbjuda studerandena tillräckligt stöd från studiegemenskapen för att förebygga problem.”
Omfattande rapportering om högskolestuderandes hälsa, välfärd och serviceanvändning att vänta under hösten
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) genomfördes våren 2024. I den deltog 3 600 studerande i åldern 18–34 år från universitet och yrkeshögskolor runtom i Finland.
Vi publicerar nu resultaten om psykisk hälsa och mentalvårdstjänsters tillräcklighet samt upplevd hälsa, funktionsförmåga och delaktighet.
Resultaten kan granskas enligt kön, åldersgrupp och högskolesektor.
Källa:
Webbrapporten om tillräckliga tjänster för psykisk hälsa och mentalvård, KOTT 2024 (på finska)
Resultaten av KOTT-undersökningen i tabellform (på finska)
Mer information:
Olli Kiviruusu
forskningschef,
THL
tfn 029 524 8323
fornamn.efternamn@thl.fi
Jaana Suvisaari
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8539
fornamn.efternamn@thl.fi
Teija Kulmala
chefsöverläkare
Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS)
tfn 041 731 9420
fornamn.efternamn@yths.fi
Resultat av KOTT-undersökningen
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum