Nytt om de studerandes levnadsvanor: Allt fler högskolestuderande motionerar tillräckligt, men tillbringar för mycket tid på internet
25.11.2024 01:59:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har det skett positiva förändringar i högskolestuderandenas levnadsvanor. Mängden motion har ökat och den dagliga rökningen och snusningen har minskat.
Å andra sidan kan man också se negativa förändringar: Fetma har blivit vanligare. Dessutom upplever allt fler studerande sin internetanvändning som problematisk.
Dessa resultat framgår av hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes av THL våren 2024. I den deltog 3 600 studerande i åldern 18–34 år från högskolor runtom i Finland. Nu publicerar vi resultaten om studerandenas levnadsvanor.
Över hälften motionerar tillräckligt, men man sitter fortfarande mycket
Över hälften av högskolestuderandena motionerar enligt rekommendationerna, dvs. utövar både uthållighetsmotion och motion som upprätthåller muskelkonditionen i tillräcklig utsträckning. Motion enligt rekommendationen ökade från 46 procent till 55 procent under 2021–2024.
Hälften av studerandena sitter vid en skärm i mer än tre timmar per dag på fritiden: 57 procent av männen och 45 procent av kvinnorna. På fritiden är det vanligare bland studerande att sitta vid en skärm än bland unga vuxna i hela befolkningen.
Högskolestuderande sitter överlag mycket i sin vardag. Ungefär en tredjedel av de studerande sitter minst tolv timmar per dygn på vardagar.
14 procent av högskolestuderandena har fetma, dvs. deras viktindex är minst 30 kg/m2. Fetma bland studerande har blivit vanligare, precis som bland personer i arbetsför ålder i hela befolkningen.
”Motion stöder studieförmågan och hjälper de studerande att orka i vardagen. Det är viktigt även med tanke på viktkontrollen att allt fler studerande rör på sig enligt rekommendationerna. Den ökade motionen kan i sin tur säga något om att tillgången till motionstjänster ökat efter coronapandemin”, berättar forskare Valtteri Pohjola.
”De studerande sitter dock fortfarande mycket. Det är viktigt att minska mängden sittande och pausa stillasittandet med åtgärder som utvecklar studiemiljön och -kulturen”, fortsätter Pohjola.
Allt fler använder internet för mycket
Redan varannan högskolestuderande upplever att de använder internet för mycket. Andelen personer som använder internet för mycket ökade från 45 procent till 51 procent under 2021–2024. Överdriven internetanvändning blev mycket vanligare bland kvinnor.
Allt fler högskolestuderande upplever också sin användning av sociala medier som problematisk. Deras andel ökade klart från 2021 (26 %) till 2024 (39 %).
”Överdriven användning av internet och sociala medier försämrar orken i studierna och ökar risken för många hälsofaror. Det är viktigt att öka både yrkespersoners och unga vuxnas medvetenhet om problemen med internetanvändning och utveckla fungerande sätt att hitta en balans i vardagen”, berättar forskningschef Sari Castrén.
Användning av nikotinpåsar är vanligare än rökning
En positiv sak är att den dagliga rökningen och snusningen har minskat. Det är ganska sällsynt bland högskolestuderande att röka eller snusa: fyra procent av studerandena röker dagligen och tre procent använder snus.
Däremot har nikotinpåsar efter att försäljningen släpptes fri snabbt blivit den tobaks- och nikotinprodukt som manliga studerande oftast använder. Även kvinnor har börjat använda dem, även om det har varit sällsynt bland dem att snusa.
Nio procent av de studerande använder nikotinpåsar dagligen. Det är vanligast bland män som studerar vid yrkeshögskolor, av vilka 18 procent använder nikotinpåsar.
”Daglig användning av nikotinpåsar är vanlig bland dem som slutat röka och snusa, men nikotinpåsar används också av studerande som aldrig har rökt eller använt snus”, berättar specialsakkunnig Hanna Ollila. ”Nikotinpåsarnas attraktivitet och nikotinmängd bör minskas. Nikotinfrihet är alltid det bästa alternativet för hälsan.”
Användningen av alkohol och droger har allmänt taget minskat eller förblivit oförändrad under de senaste åren. Riskkonsumtionen av alkohol har dock ökat med fem procentenheter bland kvinnliga studerande – nu använder 28 procent av kvinnorna alkohol på risknivå.
Det är hela samhällets uppgift att främja studerandenas hälsa och välfärd. Centrala aktörer är såväl högskolegemenskapen, hälso- och sjukvårdspersonalen och beslutsfattarna som experterna inom hälsofrämjande.
Högskolestuderandenas hälsa och välfärd diskuteras idag måndagen den 25 november på den riksomfattande nätverksdagen, som vi ordnar tillsammans med Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS).
”SHVS tar observationerna från KOTT-undersökningen på allvar. Vi riktar vårt förebyggande arbete till att främja hälsosamma levnadsvanor och motion bland studerande samt erbjuder metoder för att minska och hantera beroenden. Vi kommer att mer än tidigare uppmuntra högskolorna att informera de studerande om faktorer som påverkar studieförmågan. Vi ordnar öppna evenemang utifrån KOTT-resultaten om de viktigaste temana för hälsofrämjande”, berättar chefsöverläkare Teija Kulmala vid SHVS.
Nätverksdagen den 25 november kan följas via internet:
Nätverksdagens program (på finska)
Källa:
Motion, sömn och fetma, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Penningspel och digitalt spelande samt användning av internet, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Användning av tobaks- och nikotinprodukter, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Alkohol- och droganvändning, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Resultaten av KOTT-undersökningen i tabellform (på finska)
Ollila H, Ruokolainen O, Ikonen J (2024) Nikotiinipussien käyttö korkeakouluopiskelijoilla (på finska). Tutkimuksesta tiiviisti 49/2024. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Statistikrapport om tobaks- och nikotinprodukter 2023
Mer information:
Valtteri Pohjola (motion och sittande)
forskare
THL
tfn 029 524 7665
fornamn.efternamn@thl.fi
Sari Castrén (användning av internet och sociala medier)
forskningschef
THL
tfn 029 524 8525
fornamn.efternamn@thl.fi
Hanna Ollila (tobaks- och nikotinprodukter)
specialsakkunnig
THL
tfn 029 524 8617
fornamn.efternamn@thl.fi
Teija Kulmala
chefsöverläkare
Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS)
tfn 041 731 9420
fornamn.efternamn@yths.fi
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum