Betydelsen av kompetens i försörjningsberedskap ökar inom alla branscher

I utredningen förutsägs kompetensbehoven i anslutning till försörjningsberedskap öka inom alla branscher under de nästa tio åren. Kompetensbehoven är i huvudsak gemensamma för alla branscher, men förutsätter även branschspecifik tillämpningsförmåga i en föränderlig verksamhetsmiljö.

Dessutom finns det branscher där kompetensbehoven i anslutning till försörjningsberedskap har en stark koppling till branschspecifik specialkompetens. Sådana branscher är till exempel energibranschen, trafik och logistik, naturresurs- och livsmedelsbranschen, social- och hälsovården samt teknikdrivna yrken.

Mångsidig kompetens som är gemensam för de flesta branscher är enligt utredningen bland annat grundläggande förståelse av kriser, undantagsförhållanden och olika störningssituationer och deras konsekvenser samt krisberedskap. När det gäller beredskapen behövs också kompetens i informationssäkerhet, kritisk medieläskunnighet, anpassningsförmåga, kontinuitetshantering och förmåga att ta ansvar för välbefinnandet i samhället.

I utredningen identifieras även kompetenser som behöver föras över mellan branscher för att stärka den branschspecifika försörjningsberedskapen och samhällets överlevnadsförmåga i undantagssituationer. Ett exempel på kompetens av detta slag är kunskap om lagstiftningen, som kan vara en del av den grundläggande kompetensen inom en viss bransch, men innebära ett nytt kompetensbehov för en annan bransch.

I utredningen granskades inte kompetenser med anknytning till den inre säkerheten eller försvaret.

Den mångsidiga kompetensen i anknytning till försörjningsberedskap bör utvecklas

Utifrån utredningens resultat verkar det som att mångsidig kompetens i försörjningsberedskap för närvarande inte beaktas tillräckligt inom utbildningen. Läget bedömdes vara bäst när det gäller kompetens i informations- och kommunikationsteknik och informationssäkerhet samt kommunikation och medieläskunnighet och sämst när det gäller kompetens i kontinuitetshantering, såsom förmågan att skapa prognoser och utveckling av prognosförmågan.

– Mångsidig kompetens som anknyter till försörjningsberedskap ingår endast i liten utsträckning i utbildningen på olika stadier. Utvecklingen av denna kompetens bör dock säkerställas inom utbildningen, ända från den grundläggande utbildningen till och med den högre utbildningen. Även lärande i arbetslivet spelar en viktig roll för att stärka kompetensen i försörjningsberedskap, konstaterar Maria Clavert, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Mångsidig kompetens överskrider branschgränserna och behövs i nästan alla yrken, men kan ändå variera beroende på yrke och uppgift. Till exempel innebär grundläggande kompetens i försörjningsberedskap andra saker inom primärproduktionen av mat än inom social- och hälsovårdstjänster. I den grundläggande kompetensen bör också ingå kunskap om de olika branschernas inbördes beroendeförhållanden och betydelse för försörjningsberedskapen: störningar i de internationella logistikkedjorna kan försvåra verksamheten inom vilken bransch som helst.

– Tvärvetenskaplig undervisning som förbereder för sektorsövergripande samarbete bör stärkas på alla utbildningsstadier, säger Clavert.

Kompetens med koppling till klimatförändringen och hållbarhet behövs inom alla branscher

I utredningen granskades även sektorspecifika kompetensbehov när det gäller de branscher som är särskilt kritiska med tanke på försörjningsberedskapen: energi, trafik- och logistik, naturresursbranscherna och matproduktion samt social- och hälsovården.

Inom alla dessa branscher betonas behovet av att hantera globala leveranskedjor och omfattande strategiska helheter. Kompetens i cybersäkerhet behövs framför allt inom transport och logistik samt energi. Kompetens i kontinuitetshantering anses viktig inom energibranschen och primärproduktionen inom naturresurs- och matförsörjningssektorerna, medan kompetens i sektorsövergripande samarbete upplevs som viktig inom social- och hälsovården.

Många branschspecifika kompetensbehov, såsom kompetens i robotik, artificiell intelligens, datahantering och informationssäkerhet, är behov som snabbt förändras och kräver kontinuerlig fortbildning.

Förändringarna i verksamhetsmiljön har en avgörande inverkan på kompetensbehoven inom alla branscher. Fenomen av detta slag som lyfts fram i utredningen är klimatförändringen och den gröna omställningen, den ökade förekomsten av smittsamma sjukdomar, det skärpta globala säkerhetsläget, utvecklingen inom artificiell intelligens och kvantteknologi samt den ökade förekomsten av cyberhot.

Som särskilt viktiga upplevdes kompetens med anknytning till anpassning till klimatförändringen och hållbarhet.

– Betydelsen av kompetens som anknyter till bekämpningen av klimatförändringen och hanteringen av de risker som är förknippade med den bedömdes inom alla branscher öka snabbare än andra kompetensbehov. Genom att garantera hållbarhetskompetensen stärker vi försörjningsberedskapen inom alla branscher även i framtiden, konstaterar Riku Honkasalo, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Prognostiseringsforum för kunnande (PFK) är ett gemensamt sakkunnigorgan för Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet, som sammanför en bred grupp sakkunniga inom utbildningen och arbetslivet för att utarbeta prognoser för framtida kompetens- och utbildningsbehov.

Utredningen ”Huoltovarmuuteen liittyvät osaamiset 2035” har producerats av Owal Group Oy på beställning av Utbildningsstyrelsen. Utredningen bygger i huvudsak på intervjuer och en enkätundersökning bland medlemmarna i Prognostiseringsforum för kunnande. Dessutom utnyttjades arbete i workshoppar och olika prognostiseringsmaterial.