Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell
12.12.2024 02:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
Den ekonomiska utvecklingen i Finland och andra länder med hög levnadsstandard har skett på bekostnad av den ekologiska hållbarheten. Enligt forskningsdata är den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten starkt kopplade till varandra, och för att uppnå hållbarhetsmålen krävs det att dessa tre perspektiv balanseras.
”Finland är en föregångare inom välfärdsekonomiskt tänkande, men vi har saknat en styrmodell och uppföljningsindikatorer som balanserar social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i beslutsfattandet på nationell nivå. Till exempel i Estland planerar och följer man upp långsiktiga politiska åtgärder för att trygga en hållbar utveckling. På så sätt har partierna kunnat förbinda sig till mål som sträcker sig över regeringsperioderna”, konstaterar forskningsprofessor Heikki Hiilamo som ledde projektet.
Hållbarhetsbedömning säkerställer att beslutsfattandet har effekter långt in i framtiden
I en välfärdsekonomisk styrning ingår tanken att beslutsfattandet styrs av bedömningar av hur delområdena inom välfärd och hållbarhet utvecklas. I det nuvarande regeringsprogrammet har man förbundit sig att främja åtgärder för hållbarhetsbedömning.
”Det är viktigt att stärka det välfärdsekonomiska kunskapsunderlaget tillsammans med den offentliga förvaltningen och sektorforskningsinstituten. Samarbetet mellan forskningsinstituten behövs både för att tolka den utveckling som skett och för att förutse kommande utvecklingsförlopp”, konstaterar THL:s avdelningsdirektör Piia Aarnisalo, ordförande för projektets styrgrupp.
”Ett närmare samarbete med sektorforskningsinstituten kunde vara till nytta för statsrådets lägesbildsarbete vad gäller hållbarheten till exempel i den årliga hållbarhetsbedömningen”, betonar Jouni Varanka, chef för enheten för planering samhällspolitiken vid statsrådets kansli och medlem i projektets styrgrupp.
Den välfärdsekonomiska styrmodellen har utvecklats i projektet Mekanism för bedömning av välfärdsekonomiska konsekvenser inom Finlands program för hållbar tillväxt (RRP). THL har fått finansiering av engångskaraktär för programmet för hållbar tillväxt från EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Arbetet med att verkställa styrmodellen och indikatorerna fortsätter nästa år. THL har förbundit sig att främja välfärdsekonomin även efter att projektet avslutats.
Mer information
Heikki Hiilamo
THL
tfn 029 524 6150
fornamn.efternamn@thl.fi
Piia Aarnisalo
THL
tfn 029 524 7048
fornamn.efternamn@thl.fi
Jouni Varanka
Statsrådets kansli, strategiavdelningen
tfn 029 516 0177
fornamn.efternamn@gov.fi
Bilder
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/ingangssida
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum