Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell
12.12.2024 02:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
Den ekonomiska utvecklingen i Finland och andra länder med hög levnadsstandard har skett på bekostnad av den ekologiska hållbarheten. Enligt forskningsdata är den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten starkt kopplade till varandra, och för att uppnå hållbarhetsmålen krävs det att dessa tre perspektiv balanseras.
”Finland är en föregångare inom välfärdsekonomiskt tänkande, men vi har saknat en styrmodell och uppföljningsindikatorer som balanserar social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i beslutsfattandet på nationell nivå. Till exempel i Estland planerar och följer man upp långsiktiga politiska åtgärder för att trygga en hållbar utveckling. På så sätt har partierna kunnat förbinda sig till mål som sträcker sig över regeringsperioderna”, konstaterar forskningsprofessor Heikki Hiilamo som ledde projektet.
Hållbarhetsbedömning säkerställer att beslutsfattandet har effekter långt in i framtiden
I en välfärdsekonomisk styrning ingår tanken att beslutsfattandet styrs av bedömningar av hur delområdena inom välfärd och hållbarhet utvecklas. I det nuvarande regeringsprogrammet har man förbundit sig att främja åtgärder för hållbarhetsbedömning.
”Det är viktigt att stärka det välfärdsekonomiska kunskapsunderlaget tillsammans med den offentliga förvaltningen och sektorforskningsinstituten. Samarbetet mellan forskningsinstituten behövs både för att tolka den utveckling som skett och för att förutse kommande utvecklingsförlopp”, konstaterar THL:s avdelningsdirektör Piia Aarnisalo, ordförande för projektets styrgrupp.
”Ett närmare samarbete med sektorforskningsinstituten kunde vara till nytta för statsrådets lägesbildsarbete vad gäller hållbarheten till exempel i den årliga hållbarhetsbedömningen”, betonar Jouni Varanka, chef för enheten för planering samhällspolitiken vid statsrådets kansli och medlem i projektets styrgrupp.
Den välfärdsekonomiska styrmodellen har utvecklats i projektet Mekanism för bedömning av välfärdsekonomiska konsekvenser inom Finlands program för hållbar tillväxt (RRP). THL har fått finansiering av engångskaraktär för programmet för hållbar tillväxt från EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Arbetet med att verkställa styrmodellen och indikatorerna fortsätter nästa år. THL har förbundit sig att främja välfärdsekonomin även efter att projektet avslutats.
Mer information
Heikki Hiilamo
THL
tfn 029 524 6150
fornamn.efternamn@thl.fi
Piia Aarnisalo
THL
tfn 029 524 7048
fornamn.efternamn@thl.fi
Jouni Varanka
Statsrådets kansli, strategiavdelningen
tfn 029 516 0177
fornamn.efternamn@gov.fi
Bilder
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/ingangssida
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum