Inom social- och hälsovårdsbranschen måste man satsa på återhämtning och främjande av arbetsförmågan

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 9.1.2025

Arbetshälsoinstitutets årliga lägesrapport över arbetshälsan inom social- och hälsovårdsbranschen fokuserar på välfärdsområdenas andra verksamhetsår och branschens hållkraft under den fortsatta förändringssituationen. Lägesrapporten grundar sig på fem välfärdsområdens Mitä kuuluu?-undersökning (Hur går det?) om arbetshälsa och Helsingfors stads social- och hälsovårds Kommun10-undersökning. Över 39 000 arbetstagare inom social- och hälsovårdsbranschen svarade på enkäterna och svarsprocenten var 57.

Nedsatt arbetsförmåga är en risk för arbetsoförmåga

Under välfärdsområdenas andra verksamhetsår 2024 ses en liten förbättring av arbetshälsan jämfört med år 2023.  Till exempel har återhämtningen från arbetet förbättrats något: andelen som återhämtar sig bra är 39 procent (35 procent 2023). 

Fler än var tredje (35 procent) känner att deras egen arbetsförmåga är nedsatt och situationen är densamma i alla åldersgrupper. Siffran har minskat något från 2023 (38 procent), men är fortfarande hög.
 
– Konsekvenserna av nedsatt arbetsförmåga är mångfacetterade för branschen. Det leder till sjukfrånvaro eller till och med arbetsoförmåga, vilket ökar arbetet och belastningen för dem som arbetar och i det stora hela försvagar arbetskraftens tillräcklighet, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

– Chefernas verksamhet får mycket bra respons i enkäten. I deras arbetsbeskrivning bör emellertid både främjande av arbetsförmågan och ledning av återhämtning synas tydligare, eftersom det krävs stödåtgärder för att upprätthålla arbetsförmågan både för individen och för hela arbetsplatsen, fortsätter Laitinen.
 
Dessutom är det nödvändigt att satsa på ledning av förändring så att arbetstagarna involveras i planeringen av förändringar som gäller det egna arbetet. Ökade möjligheter att påverka ökar välbefinnandet i arbetet.

Psykiska störningar en utmaning

Psykiska störningar är den viktigaste sjukdomsgruppen som orsakar arbetsoförmåga. Ett särskilt problem är förekomsten av depressions- och ångestsymtom hos unga arbetstagare inom social- och hälsovårdsbranschen. Av arbetstagare under 30 år upplevde 43 procent minst lindrig psykisk belastning.

– De som kämpar med psykiska störningar behöver stöd av chefer, erfarna kollegor och arbetsgemenskapen. Coachande ledarskap stöder unga arbetstagares arbetsförmåga, men det räcker inte enbart med det. Bättre hantering av arbetsbelastningen spelar en viktig roll. Även ett bra socialt kapital i arbetsgemenskapen minskar arbetsbelastningens skadliga effekter, säger specialsakkunnig Risto Nikunlaakso från Arbetshälsoinstitutet.

Våldssituationer kräver arbetarskyddsåtgärder

Nästan hälften (47 procent) av de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården har upplevt vålds- eller hotsituationer från kundens sida. 42 procent av respondenterna har upplevt psykiskt våld och 21 procent fysiskt våld från kundernas sida.

– Alla dessa procentandelar är för höga och kräver arbetarskyddsåtgärder. På social- och hälsovårdsarbetsplatser är det viktigt att gå igenom risksituationer i arbetet och arbetsmiljön, anvisningar för säkra arbetsmetoder samt anvisningar för hantering av våldssituationer, säger Risto Nikunlaakso.

Uppskattning är ett enkelt sätt att öka branschens dragkraft och hållkraft

Endast var femte yrkesutbildad person inom social- och hälsovården upplever att hen får erkännande och uppskattning för sitt arbete. Här finns emellertid stora skillnader mellan yrkesgrupperna: bland läkare, tandläkare, ledning och specialsakkunniga är siffran över 30 procent, bland sjukskötare, hälso- och förstavårdare samt barnmorskor och munhygienister är den endast 14 procent.

– Ett enkelt sätt att öka social- och hälsovårdsbranschens dragkraft och hållkraft är att visa uppskattning och erkännande för yrkesutbildade personer inom branschen, säger Jaana Laitinen.

Läs lägesrapporten

• Mitä kuuluu sosiaali- ja terveydenhuollon työhyvinvoinnille 2024 (Julkari.fi)

Mer information 

• Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen@ttl.fi, tfn 046 851 4426
• Specialsakkunnig Risto Nikunlaakso, Arbetshälsoinstitutet, risto.nikunlaakso@ttl.fi, tfn 040 742 7944