Antalet transplantationer minskade något, medan antalet donatorer ökade 2024
24.1.2025 07:50:03 EET | HUS | Pressmeddelande
År 2024 gjordes totalt 449 organtransplantationer vid HUS, vilket är något färre än året innan. Antalet avlidna donatorer var rekordhögt. Vid HUS gjordes i november den första handtransplantationen i Finland.

År 2024 gjordes totalt 449 transplantationer och av dem 20 på barn. Föregående år gjordes 475 transplantationer. Alla organtransplantationer i Finland utförs vid HUS. Transplantationer på vuxna patienter görs i Helsingfors på Mejlans tornsjukhus och transplantationerna på barnpatienter vid Nya barnsjukhuset.
År 2024 gjordes totalt 314 njurtransplantationer och av dem nio på barn. Det gjordes 76 levertransplantationer och av dem sex på barn. Det gjordes 22 bukspottkörteltransplantationer och 18 hjärttransplantationer, varav fem på barn. Antalet lungtransplantationer var 17. Dessutom gjordes en transplantation av både hjärta och lungor samt en handtransplantation. Läs mer i vår nyhet om den första handtransplantationen i Finland.
Ökningen i det totala antalet donatorer har inte ökat antalet hjärttransplantationer, eftersom organdonatorerna under de senaste åren varit äldre och sjukare än tidigare och därför inte passat som hjärtdonatorer. Under de senaste åren har antalet transplantationer av hjärta och lungor på vuxna patienter varit betydligt lägre jämfört med de andra nordiska länderna.
Organdonationer
Alla sjukhus i Finland är donatorssjukhus. År 2024 hade vi totalt 156 avlidna organdonatorer. Medelåldern för donatorerna var 56,5 år. Antalet flerorgandonatorer, det vill säga donatorer som donerade fler än ett organ, var 66 procent av alla organdonatorer. Största delen av organdonatorerna är också vävnadsdonatorer. Dessutom gjordes Finlands första handtransplantation.
År 2024 utfördes 32 DCDD-organdonationer (organdonation efter att blodcirkulationen avstannat och döden konstaterats) och från dessa transplanterades 57 njurar.
Antalet njurtransplantationer från levande donatorer har etablerat sig på cirka 40 transplantationer per år, vilket är fyra gånger fler än genomsnittet under den tid verksamheten med njurtransplantationer har pågått. Uppgången började i och med aktiv utbildning, ökad handledning och ökade resurser från och med 2010. Målet är att utföra 70 njurtransplantationer från levande donatorer per år.
Nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet är aktivt och viktigt inom transplantations- och donationsverksamheten. Vid lever-, hjärt- och lungtransplantationer är ett system för larm om akut transplantation livsviktigt. Organisationen Scandiatransplant för ett register som ger vårdrekommendationer och stöder vetenskaplig forskning. År 2024 sändes och togs det emot flera transplantationsorgan mellan de nordiska länderna.
”Organdonationer är kostnadseffektiva, eftersom en stor del av patienterna återgår till arbetslivet och andelen överlevande är över 90 procent. Dessutom sparar njurtransplantationer miljoner i dialyskostnader. Det är viktigt att säkerställa tillräcklig personal och effektiv utbildning så att vårt mål att bli bäst i Norden och behålla den positionen realiseras då det gäller alla organtransplantationer”, säger överläkare Arno Nordin.
Mer information:
Överläkare Arno Nordin, arno.nordin@hus.fi
Nationell samordnare för organdonationer Maarit Lång, elinluovutus@hus.fiAvdelningsöverläkare Karl Lemström, karl.lemstrom@hus.fi
Avdelningsöverläkare Marko Lempinen, marko.lempinen@hus.fi
Avdelningsöverläkare Timo Jahnukainen, timo.jahnukainen@hus.fi
Nyckelord
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Genetiska undersökningar kan avslöja orsaken till plötslig oförklarlig död hos unga14.9.2026 09:18:15 EEST | Pressmeddelande
Den bakomliggande orsaken till plötslig oförklarlig död hos unga kan vara en sällsynt ärftlig sjukdom som nödvändigtvis inte kommer fram i vanliga undersökningar. Genetiska undersökningar är en viktig del särskilt i utredningen av plötsliga oväntade dödsfall hos unga. Genetiska undersökningar kan också bidra till att identifiera släktingar som omfattas av risken och förebygga eventuella allvarliga hjärthändelser.
Geenitutkimus voi paljastaa syyn nuoren selittämättömälle äkkikuolemalle14.9.2026 09:18:15 EEST | Tiedote
Nuoren selittämättömän äkkikuoleman taustalla voi olla harvinainen perinnöllinen sairaus, joka ei välttämättä tule esiin tavanomaisissa tutkimuksissa. Geenitutkimus on tärkeä osa erityisesti nuorten odottamattomien äkkikuolemien syyn selvittämisessä. Geenitutkimus voi myös auttaa tunnistamaan riskissä olevia sukulaisia ja ehkäistä mahdollisia vakavia sydäntapahtumia.
Genetic testing may reveal the cause of sudden death in a young person14.9.2026 09:18:15 EEST | Press release
The reason for an unexplained sudden death of a young person may be a rare hereditary disease that can remain undetected in standard examinations. Genetic testing is an important part of investigating the cause of an unexpected sudden death, especially in adolescents. Genetic testing may also help to identify relatives who are at risk of sudden death, and to prevent possible severe cardiac events.
Svår RS-virusinfektion kan öka risken att barnet drabbas av astma i den tidiga barndomen8.9.2026 07:55:55 EEST | Pressmeddelande
En svår RS-virusinfektion i spädbarnsåldern ser ut att öka risken för pipande andning och astma i den tidiga barndomen. I en nyligen publicerad studie identifierades också ett nytt genområde som är förknippat med benägenheten att drabbas av RS-virusinfektion.
Vaikea RSV-infektio voi lisätä lapsen riskiä sairastua astmaan varhaislapsuudessa8.9.2026 07:55:55 EEST | Tiedote
Vauvana sairastettu vakava RSV-infektio näyttää lisäävän hengityksen vinkunan ja astman riskiä varhaislapsuudessa. Vastajulkaistussa tutkimuksessa tunnistettiin myös uusi geenialue, joka liittyy alttiuteen sairastua RSV-infektioon.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum