Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer.
”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL.
”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är viktigt att tala om just dessa teman”, fortsätter Kestilä.
THL:s generaldirektör Mika Salminen betonar att omsorgen om befolkningens hälsa, välfärd och mentala kristålighet är en väsentlig del av den övergripande säkerheten.
“På THL tar vi de uppgifter som ålagts oss i författningarna på största allvar. Den enda ideologi som styr oss är dock försvarandet av människors hälsa, välfärd och trygghet i vardagen. Därför lyfter vi modigt fram våra kunskapsbaserade värderingar som inte är beroende av de vindar som för tillfället blåser i dagspolitiken”, säger Salminen.
Den färska publikationen Lösningar för att bygga ett hållbart samhälle. Befolkningens hälso- och välfärdsöversikt 2025, som utarbetats av omkring hundra experter, bygger på forskningsrön och beskriver aktuella problem i Finland. Publikationen har utarbetats i samarbete med FPA och Finlands cancerregister och innehåller 114 praktiska, samhällspolitiska rekommendationer för hur problemen kan lösas så att den sociala hållbarheten stärks.
Utkomstproblemen har ökat
Rapporten betonar att det effektivaste sättet att stödja välfärd är att se till att ramarna för livet, servicen och tryggheten i vardagen är i skick. Bland åtgärderna lyfter man till exempel fram att fattigdomskonsekvenserna av de ändringar som gjorts och kommer att göras i den sociala tryggheten ska bedömas som en helhet, med hänsyn till multiplikatoreffekterna för både familjerna och samhället.
”Utkomstproblemen har helt klart blivit vanligare. Staten, regionerna och kommunerna måste undvika åtgärder som undergräver grunderna för ett gott liv. Den rådande utvecklingen, där människors tillfredsställelse med livet försämras, kan inte fortsätta”, konstaterar forskningsprofessor Sakari Karvonen.
Ojämlikheten syns som skillnader i hälsa beroende på region, etnicitet, kön och socioekonomisk ställning, men också som utanförskap: fattigdom, bostadslöshet, ensamhet och marginalisering. Var tionde vuxen upplever ensamhet och svag delaktighet.
”Ojämlikheten diskuteras ofta ur ett rättvisperspektiv. Det finns dock en växande förståelse för att det också handlar om kostnader. Man skulle uppnå betydande besparingar om man kunde förebygga hälsomässig och social ojämlikhet”, säger Karvonen.
Det finns alternativ till den okontrollerade ökningen av social- och hälsovårdskostnader
Behoven av service ökar och förändras allteftersom befolkningen åldras och levnadsvanorna blir mångsidigare, vilket ställer nya krav på servicesystemet.
”Vår omfattande rapport visar att man med relativt okomplicerade åtgärder skulle kunna minska sjukligheten och uppnå besparingar i miljardklass. Mycket kan göras om de nödvändiga åtgärderna prioriteras på samhällets värdeskala och beslutsfattarna vågar fatta modiga beslut”, konstaterar Salminen.
Om man till exempel kan stoppa den ökande förekomsten av fetma, sparar man 1,5 miljarder euro i hälso- och sjukvårdstjänster och receptbelagda läkemedel för den vuxna befolkningen på tio år. Detta kräver konkreta åtgärder som gör de hälsosamma valen enklare och mer tillgängliga. Rapporten rekommenderar till exempel en hälsobaserad prispolitik, samhällsstrukturer som stöder gång och cykling samt tillräckliga resurser för de offentliga måltidstjänsterna.
Mer information:
Ratkaisuja kestävään yhteiskuntaan. Väestön terveys- ja hyvinvointikatsaus 2025. (på finska)
Mika Salminen
generaldirektör, THL
tfn 029 524 6001
fornamn.efternamn@thl.fi
Laura Kestilä
ledande forskare, THL
tfn 029 524 8795
fornamn.efternamn@thl.fi
Sakari Karvonen
forskningsprofessor, THL
tfn 029 524 7449
fornamn.efternamn@thl.fi
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum