Syreläget i Finska viken var bra i januari

Arandas vinterresa gick till Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken och den avslutades i slutet av januari. Resan gjordes i enlighet med skyldigheterna i EU:s ramdirektiv om en marin strategi och det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön har utarbetat.

Under resan samlade man in information om vattenskiktningen i Östersjöns norra delar, i synnerhet syre-, salt- och temperaturskiktningen, samt om eventuella förändringar i näringshalterna. Resultaten grundar sig på de data som Finlands miljöcentral samlade in i januari samt på resultaten från den forskningsresa som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) gjorde i december 2024 (Bild 1).

Finska viken

Syrehalten i Finska viken var bra från ytan till bottnen i området från östra Finska viken ända till Hangö udd (Bild 2). Syrefritt och svavelvätehaltigt djupvatten påträffades i huvudbassängen först utanför Estlands nordvästra kust. Motsvarande situation inträffade förra gången i januari 2020.

Vintrarna 2020 och 2025 förenas av samma typ av väder. Vinden har varit huvudsakligen västlig i många månader, vilket har lett till att vatten har pressats in i Finska viken. I en sådan situation sjunker salthaltens språngskikt djupare, utsprånget med syrefritt vatten i Östersjöns huvudbassäng drar sig västerut bort från havsområdet och hela Finska vikens vattenmassa kan blandas. Om vädertypen ändras kan syreläget i Finska viken dock försämras igen relativt snabbt.

Tack vare det goda syreläget var halterna av fosfatfosfor nära bottnen vid de djupaste stationerna endast cirka hälften av nivån de senaste åren. I ytskiktet var halterna av fosfatfosfor dock nära rekordnivåer. Halterna av lösligt kväve i havsområdet var högre än genomsnittet.

Specialforskare Seppo Knuuttila bedömer att den höga kvävehalten till stor del beror på vädret under vintern: "På grund av den rådande vädertypen har kvävet från främst Nevafloden inte kunnat strömma bort från Finska viken."

Skärgårdshavet

Den varma förvintern innebar högre temperaturer än vanligt. Stormen Jari och den blåsiga perioden i slutet av november bröt vattenskiktningen och i januari hade vattenpelaren blandats helt ända från ytan till bottnen. De uppmätta syrehalterna var höga, över 8 ml/l. De halter av fosfatfosfor som uppmättes i Skärgårdshavet var högre än långtidsmedelvärdena, vilket i huvudsak torde bero delvis på att näringsrikare vatten har strömmat från huvudbassängen och de västra delarna av Finska viken och delvis på att hela vattenpelaren har blandats.

Östersjöns huvudbassäng

Ingen förbättring av det dåliga syreläget i Östersjöns huvudbassäng, som har pågått i årtionden, är i sikte. Vattnet i huvudbassängen är fortfarande syrefritt från 80–90 meter neråt och det syrefria vattenskiktet sträcker sig från Bornholmsdjupet till huvudbassängens norra delar (Bild 3).

"Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer. Resans högsta halter av fosfatfosfor i djupvattnet uppmättes i norra delen av huvudbassängen, där halten var högre än 120 mikrogram per liter", berättar äldre forskare Pekka Kotilainen.

Bottniska viken

Den försämring av syreläget som observerats i Bottenhavets djupområden under de senaste åren verkar fortsätta, likaså höjningen av halten av fosfatfosfor, som började på 2000-talet (bild 4 och 5). De halter av fosfatfosfor som observerades i Bottenhavet i januari överskrider ställvis de halter som observerades i Skärgårdshavet.

I Kvarken var vattenpelaren helt blandad och syreläget var bra. Liksom i Bottenhavet var halterna av fosfatfosfor i de södra delarna av Kvarken högre än långtidsmedelvärdena.

Även i Bottenviken har halten av fosfatfosfor stigit de senaste åren. De förhöjda näringshalterna beror på det näringsrikare vattnet som strömmar från Bottenhavet via Kvarken. I Bottenviken är syreläget på en normal bra nivå.