Unga är mer optimistiska än tidigare när det gäller arbetslivet – betydelsen av lycka och fred betonas också i förväntningarna på framtiden

Sammanlagt 4 863 unga från högklasserna i grundskolan och i andra stadiet svarade på enkäten för NYT Ungas framtidsrapport i början av våren. Sammanlagt 64 procent av de svarande kom från högklasser, 19 procent från gymnasier och 17 procent från yrkesläroanstalter. Ung företagsamhet och ekonomi NYT lät göra undersökningen i samarbete med LokalTapiola. Enkäten genomfördes av Taloustutkimus.

Unga ser arbetslivet som en möjlighet – deras förtroende för att de kommer att hitta sin egen plats har blivit starkare

Hela 76 procent av de unga litar på att de kommer att hitta ett jobb som passar dem. För två år sedan var det bara 68 procent som tyckte så. Osäkerheten har minskat och ersatts av ett större förtroende och en orientering mot en aktiv roll i arbetslivet. Unga ser också sina föräldrars arbete som viktigt: 86 procent uppgav att de sätter värde på sina föräldrars prestationer i arbetslivet (2018: 83 %).

Enligt NYT Ungas framtidsrapport ser 57 procent av de unga fram emot arbetslivet med entusiasm, vilket är 6 procent mer än 2023. En ännu större förändring har det skett i de ungas tro på sina arbetslivsfärdigheter. För två år sedan ansåg 62 procent av de unga att de hade tillräckliga färdigheter för arbetslivet. I vår litar 71 procent av de unga på sin förmåga. Svaren på påståendet "Jag tror att jag har en bra framtid" ligger i linje med detta. I vårens enkät litar 71 procent av de unga på sin framtid, vilket är en ökning med fyra procentenheter från året innan (2024: 67 %).

"Den positiva trenden i resultaten visar att unga inte har tappat sin framtidsoptimism och att deras tro på deras egen förmåga har blivit starkare. Jag är mycket glad över de här uppgifterna eftersom Ung företagsamhet och ekonomi NYT uttryckligen vill främja ungas arbetslivsfärdigheter. Vi vill helt konkret visa och berätta för dem hur det är i arbetslivet. Många skolor och läroanstalter satsar också på behandling av teman som anknyter till arbetslivet och bygger upp kontakter med aktörer inom arbetslivet. När de unga får bättre kunskaper om de grundläggande förfarandena i arbetslivet och om jobbsökning, ersätts deras osäkerhet med tro på deras egen förmåga. Enkätresultaten kan också påverkas av att erfarenheterna från coronaåren ligger bakom oss och av de möjligheter till närstudier som erbjuds i dag", säger Johanna Vesikallio, verkställande direktör för Ung företagsamhet och ekonomi NYT. 

Rädslan för arbetslivet minskar – sociala medier orsakar ingen press

Visst har unga fortfarande bekymmer som gäller arbetslivet, men de håller på att minska: 35 procent av de unga är rädda för att arbetslivet är för tungt, vilket är något färre än förra året (2024: 37 %). Oron för att arbetslivet blir för tungt är större bland flickor (42 %). Av pojkarna är endast 24 procent oroade för att arbetslivet är krävande.

I vårens enkät undersöktes också om unga känner press inför sina framtida yrkesval. Ett anmärkningsvärt resultat i svaren gäller sociala medier: de upplevs inte orsaka någon större press när det gäller de ungas karriärdrömmar. Endast 10 procent uppgav att sociala medier orsakar press. Unga känner sig i första hand pressade för att de är osäkra på vilken bransch som passar dem (42 %) och osäkra på sin egen förmåga (37 %).

"Det är glädjande att de ungas oro över att framtidens arbetsliv kommer att vara tungt verkar ha minskat. Företagen måste ta det tryck som unga upplever i fråga om arbetslivet och branschvalen på allvar och fundera på vilken typ av första kontakt med arbetslivet de erbjuder unga. När arbetslivet behandlas på ett positivt sätt, kan det ha en stark inverkan på ungas erfarenhet av och uppfattning om arbetslivet och olika branscher. Övergången från studier till arbete är ett känsligt skede, där unga arbetstagare ofta behöver stöd och där företagets ledningskultur sätter sin prägel på de unga arbetstagarna. När man leder unga människor är det viktigt med konsekvens och en trygg atmosfär som ger utrymme för att lära sig och göra misstag. Företagen kan skapa förtroende för det kommande arbetslivet och hjälpa unga att bättre förstå arbetslivets krav och möjligheter", säger Riikka Ristola , HR-servicechef på LokalTapiola.

Gymnasieelever upplever mer press

Mer än en tredjedel av de unga (36 %) känner ingen press alls inför sitt framtida yrkesval. Särskilt elever i högklasserna och yrkesstuderande unga rapporterade en ringa känsla av press (38%).

Av gymnasieeleverna meddelade endast 24 procent att de inte känner någon press alls, och de framträdde som den grupp av svarande som bekymrade sig mest över sina framtida yrkesval. Mer än hälften (56 %) av gymnasieeleverna känner sig pressade på grund av att de inte vet vilken bransch som skulle passa dem i framtiden. Gymnasieelever är också mer bekymrade än andra över tillräckliga inkomster, nyheterna om arbetslivet och sina egna resurser. Även unga vars föräldrar är i arbetslivet känner mer press inför framtiden.

Hembakgrunden påverkar ungas uppfattning om möjliga karriärvägar

Enligt resultaten av NYT Ungas framtidsrapport rapporten är handel den bäst kända branschen bland unga. Totalt 61 procent av de svarande hade kunskaper om denna bransch. Andra välkända branscher är byggbranschen, hälso- och sjukvård, utbildning samt turist- och restaurangbranschen.

Flickor har större kunskaper om olika branscher, och även unga vilkas båda föräldrar är med i arbetslivet. Bra framgång i skolan bidrar också till större kunskaper om olika branscher. Svarande som berättade att deras medeltal är åtta eller högre identifierade olika branscher klart bättre än andra.

Intresset för bank- och finanssektorn har ökat – branschvalen fortfarande könsfördelade

Hälso- och sjukvård har behållit sin position som favoritbranschen bland unga, men bank och finans har nu blivit lika viktig. Arbetet som advokat har också stigit upp på listan bland de tio mest intressanta branscherna, även om bara 28 procent upplever att de känner till branschen. Medie- och kommunikationsbranschens attraktivitet har däremot minskat stadigt sedan 2021, även om branschen finns bland de tio mest intressanta branscherna (2021: 2 plats, 2025: 8 plats).   Intresset för handel har ökat, och undervisning och utbildning har behållit sin stabila ställning bland de mest lockande branscherna.

Branschernas attraktivitet påverkas av respondenternas kön: Flickor betonar hälso- och sjukvård, turist- och restaurangbranschen samt socialservice i sina val.  Pojkar är mer intresserade av bank och finans, försvar och byggbranschen.

De ungas härkomst har också en viss inverkan på branschernas attraktionskraft. Unga som är födda utomlands eller vars föräldrar är födda utomlands är mer intresserade av bank och finans, teknikindustri, data och telekommunikation, ekonomiförvaltning och redovisning samt kemisk industri.

Föräldrarnas utbildning och sysselsättningsstatus påverkar också ungas intresse för olika branscher.

Viktiga framtidsfrågor: försörjning, arbete, vänner och fred

Värderingar betyder mycket för unga i arbetslivet. För majoriteten av de svarande (86 %) är det viktigt att arbeta i en miljö där alla människor värderas och behandlas lika. De flesta vill också ha ett jobb som stämmer överens med deras värderingar.

I svaren på frågan om vad de unga hoppas på i framtiden och vad som kommer att vara viktigt för dem om tio år betonades arbete, välstånd, lycka, hälsa och vänner. Fred finns också bland de tio viktigaste faktorerna. Att vara berömd finns i sin tur på sista plats på listan.

Tillräcklig inkomst och arbete är viktigt för alla, men det finns också skillnader mellan stadierna:

• Gymnasieelever anser oftare än andra att lycka, vänner, hälsa, resor, relationer och naturen är viktiga för deras framtid.
• Hos elever i högklasserna och yrkesstuderande betonas däremot betydelsen av inkomster, boende och husdjur. Elever i högklasserna hade också valt framgång som en viktig faktor i framtiden oftare än andra. I svaren från yrkesstuderande betonades betydelsen av familj, egna barn och bil mer än hos andra.
  
  

Resultaten som infotabeller finns som bilaga till meddelandet.

Närmare upplysningar:

Riikka Ahonvala
Sakkunnig, ungas arbetslivskunnande
riikka.ahonvala@nuortennyt.fi
050 5242 568

Kaisa Huikuri
Kommunikationsdirektör
kaisa.huikuri@nuortennyt.fi
045 7734 9347