Utredning: Havsvindkraft ska styras utanför de känsligaste fågelområdena
För att skydda fåglarna bör havsvindkraftverk byggas helt utanför de mest riskfyllda områdena, rekommenderar en utredning publicerad av Finlands miljöcentral. I analysen som beretts av en omfattande expertgrupp sammanställs känsliga fågelområden i Finlands havsområde och presenteras rekommendationer som stöd för planeringen av havsvindkraft.

I utredningen (helda.helsinki.fi, på finska) kombinerades och analyserades flera olika informationskällor samt uppgifter som samlats in i samband med terrängkartläggningar. Centrala faktorer som ska beaktas är fåglarnas födo- och häckningsområden, viktiga huvudsakliga flyttvägar och samlingsområden. Utredningens syfte är att erbjuda konkreta rekommendationer till beslutsfattare, planerare och forskare.
De viktigaste rekommendationerna i utredningen är:
- Vid placeringen av havsvindkraft ska försiktighetsprincipen iakttas, eftersom man ännu inte känner till alla skadliga konsekvenser av vindkraften.
- Vindkraft ska inte byggas i områden där kraftverken medför en stor risk för fågelbeståndet. Låga kustområden och koncentrationsområden vid huvudsakliga flyttvägar ska undvikas. Vid planeringen av havsvindkraft är det viktigt att beakta områden som är känsliga för fågelbeståndet och flyttvägar.
- I de områden där vindkraft är lämplig med reservation ska omfattande utredningar och projektspecifika konsekvensbedömningar göras.
- Landskapsplanerna ska innehålla strikta planeringsbestämmelser.
”Det är absolut nödvändigt att Bekämpa klimatförändringen och övergå till ren förnybar energi. Det måste dock ske utan att äventyra den biologiska mångfalden. Havsvindkraften är en central lösning på klimatkrisen, men för att utveckla den krävs noggrann planering, eftersom växelverkan mellan havsvindkraften och fågelbeståndet är komplex", betonar specialplanerare Markku Mikkola-Roos vid Finlands miljöcentral.
Omsorgsfull planering skyddar fågelbeståndet
Omsorgsfull planering av kraftverkens placering är fortfarande det bästa enskilda sättet att undvika skador på fågelbeståndet. Det finns få forskningsbevis på effektiviteten hos de flesta andra åtgärderna för att minska skadorna.
Teemu Lehtiniemi, skydds- och forskningsdirektör vid BirdLife Finland, betonar att havsvindkraften har stor potential som kan utnyttjas på ett hållbart sätt, förutsatt att kraftverken placeras omsorgsfullt. Beroende på artbeståndet bör man lämna en 5–25 km bred skyddsbuffert till fågelkolonierna vid kusten.
"Havsvindkraft kan bli en central del av Finlands energisjälvförsörjning utan att äventyra fågelbeståndets livskraft, bara områdena väljs på rätt sätt. För havsbaserade vindkraftverk är det viktigt att välja områden med låg risk för fågelbeståndet, och det finns rikligt med lämpliga områden särskilt i den ekonomiska zonen på öppet hav. Riskerna för fågelbeståndet är å andra sidan särskilt stora på grunda platser och i närheten av kusten", konstaterar Lehtiniemi.
Även i områden med låg risk är det viktigt att noggrant utreda vindkraftverkens konsekvenser. Eftersom flyttande fåglar möter många vindkraftsområden längs sina flyttvägar är det viktigt att bedöma de sammantagna konsekvenserna av olika vindkraftsprojekt.
"På grund av bristen på information från öppna havsområden måste omfattande utredningar och konsekvensbedömningar göras även i områden med låg risk. För att möjliggöra både internationell och nationell jämförelse är det viktigt att även i Finland ta i bruk utredningsstandarder som utarbetats på annat håll och utarbeta omfattande anvisningar för bedömning av konsekvenserna för fågelbeståndet", konstaterar Hannu Tikkanen, specialplanerare inom naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Utredningen som nu publicerats ingår i handlingsplanen för Östersjökommissionen HELCOM och har utarbetats av experter från Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, BirdLife Finland, Naturresursinstitutet och Uleåborgs universitet.
Experter från miljöministeriet, NTM-centralerna, landskapsförbunden, Ålands landskapsregering och Forststyrelsens Naturtjänster har också deltagit i beredningen. Utredningen har granskats kollegialt av utomstående experter.
Nyckelord
Kontakter
Specialplanerare inom naturskydd Hannu Tikkanen, Forststyrelsens Naturtjänster, fornamn.efternamn@metsa.fi, tfn 0400 162 072
Specialplanerare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0400 148 685
Skydds- och forskningsdirektör Teemu Lehtiniemi, BirdLife Finland, fornamn.efternamn@birdlife.fi, tfn 0400 749786
Kommunikationsexpert Jukka-Pekka Ronkainen, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 029 525 2333
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder

Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Den vitkindade gåsen fick betydligt fler ungar29.8.2025 09:24:19 EEST | Pressmeddelande
Det totala antalet vitkindade gäss i huvudstadsregionen var oförändrat jämfört med föregående år, men antalet kullar och ungar var betydligt större än i fjol. Finlands miljöcentral och BirdLife Finland följer tillsammans upp hur det häckande beståndet av vitkindad gås utvecklas.
Valkoposkihanhien poikasten määrässä merkittävää kasvua29.8.2025 09:03:52 EEST | Tiedote
Pääkaupunkiseudun valkoposkihanhien kokonaismäärä pysyi ennallaan edellisvuodesta, mutta poikueita ja poikasia havaittiin viime vuotta huomattavasti enemmän. Valkoposkihanhen pesimäkannan kehitystä seurataan Suomen ympäristökeskuksen ja BirdLife Suomen yhteistyönä.
Viikkokatsaus 1.–5.9.202528.8.2025 11:48:49 EEST | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Long-term monitoring indicates clear changes in Baltic Sea ecosystem28.8.2025 10:30:00 EEST | Press release
Oxygen situation in the depths of Finland's southern sea areas has deteriorated. While nutrient loading has been curbed, phosphate phosphorus concentrations have increased over the long term. These changes have also shaped the benthos and zooplankton communities.
Långtidsövervakning pekar på tydliga förändringar i Östersjöns ekosystem28.8.2025 10:30:00 EEST | Pressmeddelande
Syreläget på de djupa bottnarna har försämrats i de södra delarna av Finlands havsområde. Trots att näringsbelastningen har minskat, har halterna av fosfatfosfor ökat på lång sikt. Också djurplankton- och bottendjursamhällena har påverkats av förändringarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum