Tillväxten av Finlands skarvpopulation planade ut
Sommaren 2025 räknades cirka 31 910 skarvbon i Finland. Den häckande populationen minskade med en procent från föregående sommar, med cirka 280 bon. Förändringen jämfört med förra året är betydande, eftersom tillväxten sommaren 2024 var 15 procent, med 32 190 bon.

”Den exceptionella tillväxt som observerats under de två föregående somrarna verkar nu ha avstannat, och det har inte skett någon betydande tillströmning av nya häckande fåglar från andra Östersjöländer”, säger forskaren Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral (Syke).


Den största ökningen av marina områden, 13 procent, observerades i Skärgårdshavet, där antalet bon ökade med cirka 560. Detta berodde på att en koloni i Masku fördubblades till över tusen bon.
I Finska viken och Bottenviken var ökningen endast ett par procent, med cirka 180 bon i Finska viken och 75 i Bottenviken. I Kvarken minskade antalet bon med så mycket som en femtedel, 560 bon, och i Bottenhavet med fyra procent, 520 bon.
Cirka 15 900 skarvbon räknades i Bottniska viken, vilket var tusen färre än föregående sommar. I Bottenhavet fanns cirka 11 390 bon, nästan alla i Satakunta, 2 190 i Kvarken och 2 320 i Bottenviken. Cirka 11 270 bon räknades i Finska viken och 4 730 i Skärgårdshavet. Liksom tidigare år observerades endast en koloni med ett dussintal bon i inlandet, i Päijänne-Tavastland. Kolonin vid kustnärä sjön i Pori minskade med nästan en fjärdedel till cirka 1 470 bon.
Lite mer än en tredjedel av skarvarna häckade i både Bottenhavet och Finska viken, 15 procent i Skärgårdshavet och 7 procent i både Kvarken och Bottenviken.

Åtta kolonier med över tusen bon
Totalt observerades 67 skarvkolonier i Finland, som häckade på sammanlagt 104 skär eller öar och av kolonier nio häckade i små grupper på sjömärken, linjetavlor eller fyrar.
Skarvkolonier med över tusen bon fanns i Björneborg (2 st.), Raumo, Masko, Åbo, Raseborg, Esbo och Borgå. Dessa kolonier utgjorde mer än hälften av hela skarvpopulationen i Finland. Den största kolonin, som ligger i Raumos hamn, minskade med mer än tusen bon till knappt 6 600 bon.
På kommunnivå ökade antalet skarvbon mest i Björneborg, med cirka 840, och i Masko, med 490 bon. I Siikajoki, Nykarleby, Salo, Ingå, Sjundeå, Helsingfors och Lovisa ökade populationen med cirka 100–300 bon på varje plats.
Populationen minskade mest i Raumo, med 1 075 bon, och Korsholm, med 810 bon. I Kristinestad, Kyrkslätt, Borgå och Fredrikshamn minskade populationen med cirka 200–300 bon på varje plats.
Liksom föregående sommar var den häckningsplatsernas areal cirka 76 hektar. Andelen trädhäckande skarvar fortsatte att öka och utgjorde redan två tredjedelar av det totala antalet bon, jämfört med endast en fjärdedel sex år tidigare. Häckningar i inre skärgården, närmare bebyggelse och i träd, har ökat i takt med havsörnens ökade predation.
Nya kolonier från Bottenviken till östra Finska viken
Sju nya kolonier hittades i Uleåborg, Siikajoki, Karleby, Vasa, Tövsala, Sibbo och Lovisa. De nya kolonierna omfattade totalt cirka 1 670 bon. Dessutom fortsatte tre kolonier att häcka efter ett par års uppehåll. Av de kolonier som observerades förra året blev endast fem små kolonier övergivna.

Skarvkolonier stördes olagligt i åtminstone Malax, Korsnäs, Kristinestad och Fredrikshamn. I början av maj hindrades häckningen på två holmar i Malax och Korsnäs, vilket resulterade i att en ny koloni med över 500 bon bildades i Vasa skärgård. I Fredrikshamn samlades alla ägg från en koloni med cirka 300 bon in i slutet av maj. ”När häckningen hindras eller bon förstörs byter skarvarna häckningsplats, vilket kan leda till att de hamnar i områden som är mer känsliga ur mänsklig synvinkel”, konstaterar Rusanen.
Storskarven är en återvändare
Storskarven är fridlyst året runt i Finland enligt naturvårdslagen och den finns inte på EU:s lista över jaktbara arter. I Östersjön har skarven återvänt till sin ursprungliga livsmiljö och omfattas inte av den nationella strategin för främmande arter.
Uppföljningen av storskarvsbeståndet koordineras av Finlands miljöcentral Syke. Uppföljningen ger grundläggande information om artens ekologi och utbredning. Vi tackar varmt de över 60 personer som deltog i inventeringen, sökandet och inspektionen av skarvkolonierna under sommaren 2025!
Mer information
Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tel. +358 40 014 8691, fornamn.efternamn@syke.fi
Nyckelord
Kontakter
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder





Dokument
Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Finnish municipalities have progressed to varying degrees in climate change adaptation – risks are not sufficiently assessed28.10.2025 06:00:00 EET | Press release
The majority of Finnish municipalities have taken action to adapt to climate change. However, only less than half of the municipalities have set targets or prepared action plans for climate change adaptation, reveals a recent survey conducted by the Finnish Environment Institute (Syke).
Finska kommuner har kommit olika långt i klimatanpassning – riskerna bedöms inte tillräckligt28.10.2025 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Största delen av kommunerna i Finland har vidtagit åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringen. Däremot har endast färre än hälften av kommunerna ställt upp mål eller utarbetat handlingsplaner för klimatanpassning, framgår det av en färsk enkät som gjorts av Finlands miljöcentral (Syke).
Suomen kuntien välillä eroja ilmastonmuutokseen sopeutumisessa - riskejä ei arvioida riittävästi28.10.2025 06:00:00 EET | Tiedote
Valtaosa Suomen kunnista on ryhtynyt toimiin ilmastonmuutokseen sopeutumiseksi. Kuitenkin vain alle puolet kunnista on asettanut tavoitteita tai laatinut toimintasuunnitelmia ilmastonmuutokseen sopeutumista varten, selviää Suomen ympäristökeskuksen (Syke) tekemästä tuoreesta kyselystä.
Suomella on vielä mahdollisuus saavuttaa hiilineutraalisuus – ratkaisevat päätökset puhtaista teknologioista ja maankäytöstä tarvitaan nyt27.10.2025 13:20:01 EET | Tiedote
Suomen ympäristökeskus, VTT, GTK ja Luonnonvarakeskus tiedottavat: Uudet pitkän aikavälin ilmastoskenaariot osoittavat, että Suomella on hyvät mahdollisuudet saavuttaa hiilineutraalisuus vuoden 2040 jälkeen ja hiilinegatiivisuus vuosisadan puoliväliin mennessä. Tavoitteeseen pääsemiseksi on lisättävä sekä teknisiä että luonnon omia hiilinieluja. VTT:n, Suomen ympäristökeskuksen, Luken ja Geologian tutkimuskeskuksen raportista selviää myös, että niin kansalaiset kuin yrityksetkin ovat erittäin sitoutuneita ilmastotavoitteiden saavuttamiseen.
Viikkokatsaus 27.–31.10.202523.10.2025 11:46:41 EEST | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum