Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden

17.9.2025 00:00:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. 

Lättare än tidigare att prata med vuxna 

Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först sedan 2017.

”De långa tidsserierna i enkäten Hälsa i skolan vittnar om en positiv förändring i samtalskulturen bland vuxna och skolelever. Unga pratar oftare än tidigare om sina personliga ärenden med sina föräldrar. Dessutom upplevde 61 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 att lärarna är intresserade av hur eleverna mår, medan motsvarande siffra i början av 2000-talet var cirka 30 procent”, berättar Jenni Helenius, ansvarig forskare för enkäten Hälsa i skolan.

År 2025 diskuterade största delen av eleverna i årskurs 8 och 9 åtminstone ibland med sina föräldrar om sin skoldag. Cirka sex procent diskuterade aldrig om sin skoldag med sina föräldrar. Dessutom upplevde 73 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 att lärarna uppmuntrar eleverna att berätta sin åsikt under lektionen.  

Endast en liten del av de unga sover och rör på sig tillräckligt och äter frukost varje vardagsmorgon

I enkäten Hälsa i skolan har man granskat levnadsvanorna baserat på om barnen och de unga rör på sig minst en timme per dag, om de sover åtta timmar per natt på vardagar och om de äter frukost varje vardagsmorgon. 

Enligt enkäten våren 2025 åt cirka hälften av eleverna i årskurs 8 och 9 frukost på vardagsmorgnar och drygt var fjärde uppgav att de rört på sig sammanlagt minst en timme per dag den senaste veckan. 

Cirka två tredjedelar sov minst åtta timmar per natt på vardagar. Däremot hade endast 17 procent av pojkarna och nio procent av flickorna alla ovan nämnda levnadsvanor. 

34 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen åt frukost, rörde på sig en timme per dag och tyckte att de sov tillräckligt. Lågstadieelever tillfrågades om sömnen på olika sätt, så andelarna är inte direkt jämförbara med resultaten för unga.

”Barn och unga behöver stöd av en vuxen för att ha sunda levnadsvanor och en regelbunden vardagsrytm. Tillräcklig sömn, motion och kost är grundpelare för välbefinnande. Deras betydelse även för det psykiska välbefinnandet kan inte betonas för mycket”, konstaterar överläkare Terhi Aalto-Setälä.

Alkoholkonsumtionen och rökningen minskade, men användningen av nikotinpåsar ökade 

En allt större andel av de unga använder inte alkohol, tobak eller snus. Enligt enkäten Hälsa i skolan uppgav nästan tre fjärdedelar av eleverna i årskurs 8 och 9 samt mindre än hälften av första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter att de inte dricker alkohol alls. 

Andelen unga som dagligen använder e-cigaretter varierade mellan 1 och 9 procent i de olika åldersklasserna. Enligt enkäten var det vanligare bland unga flickor än bland pojkar. Andelen unga som använder e-cigaretter dagligen är nästan oförändrad jämfört med 2023. Ökandet fortsatte endast bland flickor som studerade till ett yrke.

Sex procent av pojkarna och tre procent av flickorna i årskurs 4–5 i den grundläggande utbildningen hade använt e-cigaretter minst en gång.

Det har blivit betydligt vanligare bland både pojkar och flickor att använda nikotinpåsar jämfört med 2023. Nio procent av pojkarna och 4–5 procent av flickorna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen och första och andra året vid gymnasiet uppgav att de använt nikotinpåsar dagligen.

Daglig användning av nikotinpåsar var vanligast bland första och andra årets studerande vid yrkesläroanstalter (pojkar 24 %, flickor 15 %). Av eleverna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen hade ett fåtal provat nikotinpåsar (pojkar 2 %, flickor 1 %).

”Den dagliga användningen av nikotinpåsar bland unga är alarmerande. Åldersgränsen för försäljning av tobaks- och nikotinprodukter borde snabbt höjas till 20 år”, säger specialsakkunnig Hanna Ollila.

”Nikotinprodukter är alltid skadliga för unga. Tobakslagen möjliggör fortfarande försäljning av nikotinpåsar som innehåller en betydande mängd nikotin och lockande smakämnen. Från och med början av augusti har dock skolorna och läroanstalterna bättre möjligheter än tidigare att ingripa i användningen av nikotinpåsar och e-cigaretter, då även personer under 18 år har förbjudits att inneha tobakssurrogat”, fortsätter Ollila.

Andelen som mobbats har inte minskat 

I enkäten Hälsa i skolan frågade man hur ofta personen hade blivit mobbad av andra elever eller studerande under vårterminen. 

Ungefär var tredje elev i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen och ungefär var fjärde elev i årskurs 8 och 9 hade blivit mobbad.  Nästan var tionde hade blivit mobbad varje vecka.

Ungefär var fjärde av de låg- och högstadieelever som blivit mobbad under vårterminen uppgav att någon anställd vid skolan kände till det. 

Flickor har upplevt färre sexuella trakasserier

Enligt enkäten Hälsa i skolan har flickor upplevt färre sexuella trakasserier. Ungefär var tredje flicka i årskurs 8 och 9 och på gymnasiet eller yrkesläroanstalten hade upplevt sexuella trakasserier eller ofredanden under de senaste 12 månaderna. Det är klart färre än 2021 och 2023, då cirka hälften av flickorna hade upplevt det.

I enkäten Hälsa i skolan frågade man dessutom om olika upplevelser av fysiska hot under det senaste året. Med fysiskt hot avses till exempel slag, sparkar eller hot om våld. Man frågade inte var eller i vilken situation hotet hade upplevts. 

Pojkar hade upplevt fysiskt hot oftare än flickor. Under det gångna året hade 18 procent av pojkarna i årskurs 4 och 5 samt årskurs 8 och 9, 12 procent av pojkarna vid gymnasier och 14 procent av pojkarna vid yrkesläroanstalter upplevt fysiska hot. Ungefär var tionde flicka hade upplevt detsamma.

Enkäten Hälsa i skolan 2025 besvarades av 270 000 elever och studerande

Våren 2025 besvarades enkäten Hälsa i skolan av sammanlagt cirka 270 000 elever i årskurs 4–5 och 8–9 i den grundläggande utbildningen samt första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter.

Resultattjänsten för enkäten Hälsa i skolan innehåller resultaten för hela landet och för välfärdsområdena och kommunerna. Resultaten behandlas på utbildningsevenemanget Hyvinvointiareena den 22–23 september 2025. 

Resultaten för respektive läroanstalt blir också klara i september och skickas till läroanstalterna.

Källor:

Resultaten av enkäten Hälsa i skolan 
Resultaten av enkäten Hälsa i skolan för hela landet, välfärdsområdena och kommunerna i THL:s resultattjänst 

Välbefinnandet bland barn och unga – Enkäten Hälsa i skolan 2025. Statistikrapport 44/2025, THL

Elevernas upplevelser av skolgång och välbefinnande i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen (endast på finska). Arbetspapper 42/2025, THL

Användning av och sätt att skaffa tobaks- och nikotinprodukter bland unga 2017–2025 (endast på finska). Forskning i korthet 35/2025, THL

Mer information:

Jenni Helenius
Ansvarig forskare för enkäten Hälsa i skolan, utvecklingschef
THL
tfn 029 524 8406 
fornamn.efternamn@thl.fi

Terhi Aalto-Setälä (levnadsvanor och psykiskt välbefinnande)
överläkare
THL
tfn 029 524 7437
fornamn.efternamn@thl.fi

Hanna Ollila (nikotinprodukter)
specialsakkunnig
THL
tfn 029 524 8617
fornamn.efternamn@thl.fi

Kirsimarja Raitasalo (alkoholkonsumtion)
THL
specialforskare
tfn 029 524 7005
fornamn.efternamn@thl.fi

Allmänna frågor om enkäten Hälsa i skolan:
tfn 029 524 6082
kouluterveyskysely(at)thl.fi

Tidigare om ämnet

Enkäten Hälsa i skolan: Allt fler elever i årskurs 8–9 upplever att deras hälsotillstånd är bra. THL:s meddelande 17.6.2025

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye