Stark statlig styrning, oklar ansvarsfördelning och ekonomiska utmaningar skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena
Välfärdsområdesreformen är den största omstruktureringen någonsin i Finlands offentliga förvaltnings historia och dess effekter märks på många sätt i kommunerna. Reformen har skapat en ny förvaltningsstruktur med tre nivåer där statens starka styrning, en oklar ansvarsfördelning, ekonomiska utmaningar och det praktiska samarbetet skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena.
De första åren efter välfärdsområdesreformen har inte varit lätta: enligt den färska rapporten från forskningsprojektet HALKO och Kommunförbundets tidigare utredningar har kommunernas, välfärdsområdenas och statens olika mål, uppgifter och arbetssätt skapat friktion mellan aktörerna.
”Statens kontroll av välfärdsområdena är stark genom finansiering och verksamhetsstyrning, och den skiljer sig tydligt från den kommunala självstyrelsen. Det är därför befogat att ställa frågan hur verklig välfärdsområdenas självstyrelse egentligen är. Är den begränsad, skenbar, eller genuin?”, frågar sig Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
I och med att organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna överfördes till välfärdsområdena har statens styrande roll i och med reformen förändrats också i förhållande till kommunerna. Social- och hälsovårdslagstiftningen innehåller fortfarande ett stort antal bestämmelser som gäller kommunernas verksamhet. Ministeriernas styrning har en central betydelse för samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. Forskningsrapporten framhåller att statens styrande roll borde vara mer möjliggörande och inkluderande än den är i dagsläget.
Enligt forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom visar erfarenheter från tidigare kommunsammanslagningar att genomförandet av stora strukturella reformer tar tid.
”Välfärdsområdesreformen är den största omställningen hittills i Finlands offentliga förvaltnings historia. Den kommer inte att genomföras under en eller ens två fullmäktigeperioder”, bedömer Pekola-Sjöblom.
Ansvarsfördelning, ändringar i servicenätverket och fastighetsfrågor innebär utmaningar i samarbetet
Enligt Kommunförbundets utredningar förekommer det friktion i samarbetet på många håll. I beslutsfattarundersökningen som genomfördes hösten 2024 ansåg endast 18 procent av enkätdeltagarna att klimatet var samarbetsinriktat, medan närmare 40 procent ansåg att det var relativt eller mycket konfliktfyllt.
Oklar ansvarsfördelning vid olika kontaktytor samt problem till följd av förändringar i servicenätverket och fastighetsfrågor försvårar samarbetet. Enligt Kommunförbundets lägesbild har det strategiska samarbetet på många håll bara börjat, och särskilt frågor som rör fastigheter och hyresvillkor skaver i samarbetet mellan den högsta ledningen.
Samarbetet framstår i regel som mer konstruktivt i de välfärdsområden där det redan tidigare funnits samarbetsstrukturer – goda exempel är Päijänne-Tavastland och Södra Karelen.
”I många områden är samarbetet ännu inte på en strategisk nivå, vilket är förståeligt med tanke på en så omfattande reform. Det behövs mer forskning och en öppen diskussion om den nya offentliga förvaltningen med tre nivåer, samt om de olika aktörernas roller i den”, säger Kommunförbundets projektchef Liisa Jurmu.
Stora reformer tar tid, men invånarnas servicebehov väntar inte
Välfärdsområdenas självstyrelse är på många håll begränsad på grund av statens strama ekonomiska styrning. Ständiga besparingskrav driver på diskussioner om servicenätverket, vilket också återspeglas i kommunernas egna servicelösningar. Många förtroendevalda har dessutom en dubbel roll: fler än var tionde är aktiva både i det kommunala och i det regionala beslutsfattandet.
”Kommunerna och välfärdsområdena bör i enlighet med sin självstyrande roll ha tillräckligt med handlingsutrymme i den egna verksamheten och i sitt samarbete, för de gemensamma invånarnas bästa. Stora reformer tar tid, men invånarnas servicebehov väntar inte”, understryker Pekola-Sjöblom.
Invånarundersökningen 2024 visade att invånarna fortfarande upplever osäkerhet när det gäller tillgången till social- och hälsovårdstjänster och deras tillräcklighet.
”Enligt Kommunförbundet är öppenhet, tillit, interaktion och partnerskap grundläggande för ett fungerande samarbete – och det finns fortfarande mycket att göra för att stärka dessa”, betonar Jurmu.
Kommunförbundet har under de senaste åren stött uppbyggnaden av samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena.
Närmare upplysningar och intervjuer:
Liisa Jurmu
projektchef
liisa.jurmu@kommunforbundet.fi
+358 50 479 6835
Marianne Pekola-Sjöblom
forskningschef
marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi
+358 50 337 5634
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Hanna LassilaViestinnän asiantuntija
Puh:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiMaija Ruohoviestinnän asiantuntija
Puh:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiKuvat
Linkit
Kunnat luovat perustan asukkaiden hyvälle elämälle. Kuntaliitto tekee työtä, jotta kunnat onnistuvat tehtävässään. Suomen Kuntaliitto on kaikkien maamme kuntien ja kaupunkien kaksikielinen etujärjestö, kunnallisten palvelujen asiantuntija ja kehittäjä. Kuntaliitto.fi on kuntatiedon keskus internetissä.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut ja taloushaasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Hyvinvointialueuudistus on Suomen julkisen hallinnon historian suurin muutos, ja sen vaikutukset näkyvät kunnissa monin tavoin. Uudistus on luonut uudenlaisen kolmikerroksisen hallintorakenteen, jossa valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut, taloushaasteet ja käytännön yhteistyön haasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä. "Kunnilla ja hyvinvointialueilla on oltava niille määritellyn itsehallinnollisen roolin mukaisesti riittävästi liikkumavaraa omassa toiminnassaan ja yhteistyössään, jota tehdään yhteisten asukkaiden hyväksi. Isot uudistukset vievät aikaa, mutta asukkaiden palvelutarpeet eivät odota", Kuntaliiton Liisa Jurmu alleviivaa.
Limingan sivistysjohtaja Päivi Mäki palkittiin Sivistyksen suunta -palkinnolla30.9.2025 13:47:27 EEST | Tiedote
Limingan sivistysjohtaja, filosofian tohtori Päivi Mäki on saanut vuoden 2025 Sivistyksen suunta -palkinnon. Kuntaliiton ja Opsia ry:n myöntämä tunnustus jaettiin 14. kertaa Valtakunnallisilla sivistystoimen neuvottelupäivillä. Mäki tunnetaan rohkeasta kehittämisotteestaan ja vahvasta yhteistyökyvystään – hänen johdollaan Limingassa on muun muassa rakennettu kaksikielinen suomi–englanti -opetuksen polku ja saatu Lapsiystävällinen kunta -tunnustus.
Puoluejohdon paneeli: Puolueet valmiita kunta- ja palvelurakenteen parlamentaariseen uudistamiseen17.9.2025 13:33:35 EEST | Tiedote
Kahdeksan suurimman puolueen johto vakuutti olevansa valmis parlamentaariseen työhön kunta- ja palvelurakenteen uudistamiseksi keskiviikkona 17.9. Kuntamarkkinoiden Puoluejohdon paneelissa. Kaikki puoluejohtajat jakoivat yhteisen huolen siitä, että väestön ikääntyminen, matala syntyvyys, kaupungistuminen ja keskittyvä maahanmuutto vaikeuttavat kaupunkien ja kuntien mahdollisuuksia tarjota laadukkaita palveluja. – Kunta- ja palvelurakenteen tulevaisuutta suuntaavat päätökset ovat poliittisia ja toivon, että näistä asioista voidaan keskustella, sopia ja päättää laajasti yli puoluerajojen, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen totesi.
Utredning: Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående17.9.2025 13:14:13 EEST | Pressmeddelande
Kommunerna har under det senaste decenniet avsevärt ökat resurserna för att främja barns och ungdomars välmående, enligt en utredning från Kommunförbundet. Omkring 13 000 nyanställningar har gjorts och tjänsterna har blivit mångsidigare. Majoriteten av de unga mår fortfarande bra: cirka 85 procent säger att de är nöjda med sitt liv. Samtidigt behöver vissa unga alltmer stöd. Kommunerna har infört effektfulla lösningar, och utan dessa insatser skulle de unga må klart sämre. De växande utmaningarna i framtiden kräver att resurserna riktas rätt och kommunerna måste ges tillräckligt med handlingsutrymme för att utveckla sin verksamhet. – Vi måste fråga oss om vi gör rätt saker och riktar resurserna dit där de gör mest nytta. Behoven av tjänster kan inte tillgodoses i det oändliga genom att nya uppgifter ständigt läggs till de gamla. Därför bör kommunernas utvecklingsutrymme inte krympas, utan utvidgas, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Selvitys: Kunnat tehneet isoja panostuksia lasten ja nuorten hyvinvointiin17.9.2025 10:18:13 EEST | Tiedote
Kunnat ovat lisänneet viime vuosikymmenen aikana merkittävästi voimavaroja lasten ja nuorten hyvinvointiin, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Uusia työntekijöitä on palkattu 13 000 ja palvelut ovat monipuolistuneet. Valtaosa nuorista voi edelleen hyvin: noin 85 prosenttia kertoi vuonna 2023 olevansa tyytyväisiä elämäänsä. Samaan aikaan osa nuorista tarvitsee entistä enemmän tukea. Kunnat ovat tehneet vaikuttavia ratkaisuja, ja ilman näitä panostuksia nuorten hyvinvointi olisi selvästi heikommalla tasolla. Jotta tulevaisuudessa voitaisiin vastata kasvaviin haasteisiin, voimavarat on kohdistettava oikein ja kunnille on jätettävä riittävästi tilaa kehittää toimintaansa. "On paikallaan kysyä, teemmekö oikeita asioita ja kohdistammeko voimavarat sinne, missä niistä on eniten hyötyä. Palvelutarpeisiin ei voida vastata loputtomasti lisäämällä uusia tehtäviä entisten päälle. Siksi kuntien kehittämistilaa ei tulisi kaventaa, vaan sitä olisi syytä laajentaa", kokoaa varatoimitusjohtaj
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme