God kognitiv funktionsförmåga kan främja återhämtning från en hjärnskada

I Finland konstateras årligen cirka 15 000–20 000 nya fall av hjärnskador. Upp till varannan hjärnskadepatient utvecklar långvariga symtom som begränsar funktionsförmågan och möjligheterna att klara sig i vardagen. 

Återhämtningen efter en hjärnskada är individuell och påverkas av många faktorer som skadans svårighetsgrad, ålder och ärftliga egenskaper. En studie som genomförts vid HUS lyfter fram att även den kognitiva kapaciteten före en hjärnskada, det vill säga förmågan att behandla information, lösa problem och uppfatta omgivningen, kan påverka funktionsförmågan efter en hjärnskada på ett betydande sätt.

Tidigare studier antyder att en högre kognitiv kapacitet före skadan skyddar mot sena symtom. I registerstudien har det också observerats att en svag kognitiv kapacitet före skadan har ett samband med en högre risk för hjärnskada. Mätning av den kognitiva kapaciteten före skadan har dock varit svårt eftersom patienternas kognitiva funktionsförmåga i allmänhet undersöks först efter en hjärnskada. 

Försvarsmaktens testresultat och uppgifter i hjärnskaderegistret öppnade upp möjligheten för den nya studien  

I studien utnyttjades försvarsmaktens grundprov P1 som mäter den kognitiva kapaciteten hos alla som inleder sin militärtjänstgöring i Finland. Forskarna kombinerade de testresultat som samlats in 1982–2015 med uppgifterna i Helsingfors universitetssjukhus hjärnskaderegister åren 1997–2020.

I materialet fanns 377 manliga patienter vars kognitiva kapacitet hade mätts före skadan och vars återhämtning bedömdes ett halvår efter en traumatisk hjärnskada på skalan Glasgow Outcome Scale. Resultaten visade att ett högre testresultat hade samband med bättre återhämtning. Dessutom var testresultaten för dem som fått en hjärnskada i genomsnitt lägre än för personerna i kontrollgruppen. 

”Våra resultat framhäver den kognitiva kapacitetens betydelse både vid förebyggande av hjärnskada och i rehabiliteringen. En bra kognitiv utgångsnivå kan skydda mot efterverkningarna av en hjärnskada och främja återhämtningen”, sammanfattar doktorand Wivi Taalas, som gör sin forskning vid HUS under handledning av docenterna Rahul Raj och Jari Siironen. 

Länk till forskningsartikeln: The Role of Preinjury Cognitive Function in Future Traumatic Brain Injury and Functional Recovery. Publicerad oktober 16 2025 i American Academy of Neurologys medicinska tidskrift Neurology.
 

På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.