WORM-projektet ger riktlinjer för hållbar avfallshantering i humanitärt arbete

Fältsjukhus spelar en avgörande roll i krishantering, men de genererar också komplicerade avfallskedjor. Upp till 15 procent av avfallet är farligt, och nuvarande metoder som oreglerad förbränning och olämplig hantering av material baserade på fossila bränslen kan skada både folkhälsan och miljön.

WORM-projektet har utarbetat standardrutiner vars syfte är att integrera hållbarhetsprinciper och cirkulärekonomi i humanitär logistik.

– Vårt mål var att göra avfallshantering till en central funktion i den humanitära försörjningskedjan, inte bara som en eftertanke, säger Virva Tuomala, postdoktoral forskare vid Svenska handelshögskolan (Hanken). De här riktlinjerna ger praktiska verktyg för att minska avfall genom återanvändning, återvinning och ansvarsfull hantering, samtidigt som de är transparenta och säkra.

Två centrala ramverk för standardrutiner

Standardrutinerna täcker två områden som är kritiska. Dels omfattar de riktlinjer för effektiv produktanvändning, att förlänga utrustningens livslängd och att skapa system för återvinning och reparation under insatsperioden. Dessutom ger de tydliga råd för hur man säkerställer att avfallshanteringen är fortsatt hållbar när fältsjukhusen överlämnas till lokala aktörer.

– Fältsjukhus doneras ofta efter insatsen, så det är avgörande att hållbarhetsprinciperna inte slutar där, förklarar Tuomala. Vi vill att överlämningsprocessen ska tydliggöra ansvaret för avfallshantering och att lokala aktörer sedan kan fortsätta följa dessa standarder.

För att detta ska vara möjligt behövs tydlig dokumentation, informationskampanjer för att engagera lokalbefolkningen och kontroller för att säkerställa att donerad utrustning kan repareras lokalt.

Cirkulära humanitära hjälpinsatser kan vara kostnadseffektiva

WORM har också utarbetat upphandlingsriktlinjer som rekommenderar hållbara material, såsom biobaserade och återvinningsbara alternativ. De fokuserar även på reparation och att skapa ett nätverk av lokala samarbetspartner som kan bidra till att förlänga utrustningens livslängd. Innan maskiner eller annan utrustning skickas måste det vara klart att den kan repareras lokalt. Standardrutinerna bygger på dessa riktlinjer.

– Det är viktigt att involvera det lokala samhället och skapa möjligheter för utbildning i återvinning och reparation. Att bygga kompetens både hos lokala aktörer och andra icke-statliga organisationer är mycket värdefullt, konstaterar Tuomala.

Högre kostnader anges ofta som ett argument mot cirkulär- och koldioxidsnål humanitär respons. Enligt Tuomala behöver det dock inte bli dyrare i längden.

– Inledningsvis kan kostnaderna vara högre, men om hållbarhet integreras redan från projektets start kommer det i slutändan att gynna både miljön och den operativa effektiviteten, sammanfattar Tuomala.

WORM-projektets standardrutiner kommer att göras tillgängliga för sektorsöverskridande utbildningar och användas i fältoperationer, till exempel av WORM:s partner International Medical Corps.

Mer information om projektet (på engelska):

WORM – Waste in Humanitarian Operations: Reduction and Minimisation

Virva Tuomala, postdoktoral forskare
Svenska handelshögskolan
virva.tuomala@hanken.fi