Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet

Dela

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland.

Största ökningen i Egentliga Finland

De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18.

"Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL.

Nya skyddshemplatser öppnas enligt följande:

  • Skyddshemmet i Åbo: +8 familjeplatser
  • Skyddshemmet i Uleåborg: +2 familjeplatser
  • Skyddshemmet Tilkka, Helsingfors: +1 familjeplats
  • Skyddshemmet i Södra Karelen välfärdsområde, Imatra: +1 familjeplats

Dessutom startar ett pilotprojekt i Tammerfors vid Pispala boendeserviceenhet med tre platser för kvinnor vars vistelse på ett vanligt skyddshem annars skulle avbrytas på grund av missbruks- eller psykiska problem. Syftet med piloten är att bättre tillgodose denna särskilda grupps behov genom att kombinera skyddshemstjänster med missbruks- och mentalvårdstjänster.

Målet är att öka antalet platser även under kommande år

Trots att antalet platser nu ökar finns det fortfarande områden i Finland, såsom Keski-Uusimaa välfärdsområde, där det inte finns något skyddshem. Om finansieringen tillåter kommer THL framöver att öppna ansökan för serviceproducenter även i områden som saknar skyddshem.

"Våld i nära relationer är en allvarlig folkhälsoutmaning som orsakar stort mänskligt lidande och belastar bland annat social-, hälso- och rättsväsendet. Skyddshemmetslagen, internationella avtal såsom Istanbulkonventionen och EU-direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, som trädde i kraft 2024, förpliktar Finland att förebygga våld i nära relationer och säkerställa att det finns tillräckligt med skyddshemplatser", säger Nipuli.

Dessutom har Europarådets expertgrupp för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (GREVIO) uppmanat Finland att säkerställa skyddshemstjänster även i samernas hembygdsområde. THL gör för närvarande en utredning för att kartlägga lämpliga platser och hur tjänsterna ska ordnas på samiska språk och på ett kulturanpassat sätt. Samtidigt granskas möjligheterna till nordiskt samarbete vid serviceproduktionen. För närvarande ligger Finlands nordligaste skyddshem i Rovaniemi.

THL ansvarar för att organisera skyddshemstjänster i Finland. Serviceproducenter ansöker årligen hos THL om finansiering för kostnaderna för skyddshemverksamheten. För år 2026 ansöktes det om totalt 31,9 miljoner euro och 30,9 miljoner euro beviljades. De nuvarande serviceproducenterna har valts för perioden 2024–2028.

Mer information 

Skyddshemstjänster (THL)
 
Skyddshem (Nollalinja.fi)
 
Suvi Nipuli
Utvecklingschef
THL
tfn +358 29 524 7205
fornamn.efternamn@thl.fi

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye