Gamla skogar binder koldioxid och upprätthåller kolförråd

Gamla skogar i naturtillstånd har nästan helt försvunnit från Finland till följd av det intensiva skogsbruket. Det finns ett stort intresse för de gamla skogarnas förmåga att binda koldioxid, men på grund av den begränsade forskningen har det hittills funnits relativt lite information om ämnet.

Kunskapsluckan kompletteras av en studie (link.springer.com) som publicerades i tidskriften European Journal of Forest Research i januari och som undersöker förändringar i kolförråden och tillväxten i trädbeståndet i naturtillstånd i barrskogszonen i norr. Studiens huvudförfattare är specialforskare Anu Akujärvi vid Finlands miljöcentral.

Studien genomfördes i samarbete med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet och forskningsmaterialet samlades in från provytor som anlagts av Naturresursinstitutet.  

Kol lagras i död ved

Studien visar att även om trädbeståndets tillväxt är långsam i gamla skogar, fortsätter tillväxten och kolbindningen. I gamla skogar lagras kol särskilt i död ved.

”Under 1990–2019 ökade trädbeståndets totala tillväxt med cirka 10 procent i de undersökta skogarna. Under studieperioden förblev kolförrådet i de levande träden stabilt, medan mängden död ved och det kol som lagrats i den ökade kraftigt. Kolförrådet i död ved nästan fördubblades, vilket ökade det totala trädbeståndets kolförråd med cirka 16 procent", berättar Anu Akujärvi.

”I bestånden tillkom mer död ved än vad som bröts ned. Det är också gynnsamt för den biologiska mångfalden. I de undersökta skogarna fanns det rikligt med arter som kräver skydd”, fortsätter Akujärvi.

Studien bygger på skogsbeståndsdata som samlats in systematiskt under åren 1990–2019 från 27 gamla, barrträdsdominerade bestånd. När uppföljningsperioden inleddes var de yngsta bestånden i de undersökta skogarna 75–80 år gamla, medan beståndens genomsnittsålder var cirka 140 år. Under den sista mätningen var skogarnas medelålder cirka 160 år.

Jordmånen i skog i naturtillstånd utgör ett betydande kolförråd

Samma 27 skogsbestånd undersöktes i en studie (silvafennica.fi) som publicerades i tidskriften Silva Fennica i december 2025, där man jämförde jordmånens förmåga att binda kol och kväve i skogar i naturtillstånd och i brukade skogar.

I studien jämfördes jordmånsprover som samlats in 2021 med mätningar som gjorts på samma observationsområden 2001–2003. Jämförelsen visade att det inte skedde några betydande förändringar i kol- och kvävehalterna i marken i skogar i naturtillstånd mellan mätperioderna.

”Studien visar att jordmånen i skogar i naturtillstånd är ett långvarigt och hållbart kolförråd. Kolförrådet i skogar i naturtillstånd var också större än i ekonomiskogar på motsvarande växtplatser. Skogarnas kolbindning bör granskas på hela skogsekosystemets nivå så att man utöver trädbeståndet även beaktar undervegetationen och jordmånen", sammanfattar en av författarna till forskningsartikeln, forskningsprofessor Martin Forsius vid Finlands miljöcentral.

Kolförråd i skogar i naturtillstånd har undersökts även i Sverige

En motsvarande studie (science.org) om kolförråd i skogar i naturtillstånd färdigställdes nyligen i Sverige. Studien visade att kolförråden i levande träd, död ved och mark var större i naturskogar än i närliggande brukade skogar.

I den finländska studien om kol i jordmånen var skillnaderna i storleken på kolförrådet i jordmånen i skogar i naturtillstånd och brukade skogar mindre än i Sverige. I studien av kolbalansen i trädbeståndet i naturskogar observerades däremot betydligt större kolförråd i både levande och döda träd i Finland jämfört med de svenska naturskogarna. Skillnaden beror troligen på att de finska naturskogarna som studerades var gamla, medan de svenska naturskogarna i studien inkluderade skogar i alla utvecklingsstadier.