En ny främmande art som väcker oro i Europa har spridit sig till finska kusten
7.5.2026 13:19:12 EEST | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande
En ny märlkräfta, större rovmärla, har upptäckts i uppföljningen av främmande arter. Arten, som påträffades i Raumo hamn, utgör ett hot särskilt mot ryggradslösa arter i brackvattnen, men också i inlandsvatten. Dessutom upptäcktes en ny förekomst av kräftdjur Melita nitida i Nådendal. Främmande arter sprids inte bara med fartyg utan också med fritidsbåtar.

Den större rovmärlan (Dikerogammarus villosus) som spridit sig till Europa, och som på engelska heter killer shrimp, har påträffats i uppföljningen av främmande arter i Raumo hamn. Arten, som har undersökts mycket i Europa, utgör ett hot särskilt mot ryggradslösa arter i brackvatten, men också i inlandsvatten. Rovmärlan minskar eller tränger undan ursprungliga arter genom effektiv predation och konkurrens och minskar därmed den biologiska mångfalden i vattenmiljöer.
Den större rovmärlan som nu har observerats i Raumo har spridit sig från Kaspiska havet och Svarta havet till kustvattnen i Europa på 1990-talet och vidare till många inlandsvatten under 2000-talet. De närmaste förekomsterna finns vid kusterna i Lettland, Litauen, Polen och Tyskland samt i sjöar i Sverige och Danmark.
Större rovmärla tål uttorkning mycket bra. Spridningen av arten kan förhindras genom att behandla fartygens barlastvatten. Dessutom bör fartygens, även småbåtarnas, bottnar, rep och annan utrustning som har varit i vattnet tvättas vid förflyttning från ett vattendrag till ett annat. Det har också visat sig att vatten med en temperatur på minst +50 grader räcker för att eliminera märlor.

I fjol upptäcktes en ny främmande art för norra Östersjön i Nordsjö hamn, kräftdjur Melita nitida. I år har den också observerats i Nådendal hamn. Man har ännu inte observerat arten på andra håll i norra Östersjön. De närmaste observationerna är från Gdańskbukten i Polen och de danska sunden. Melita nitida, som härstammar från brackvattenvikar i Nordamerika, har tidigare under 2000-talet etablerat sig längs Europas Atlantkust. Det finns tills vidare inga forskningsrön om artens skadlighet.
Främmande arter sprids också med fritidsbåtar
Arterna sprider sig även via småbåtar. Till exempel litet kräftdjur Sinelobus vanhaareni, som observerades för första gången vid Finlands kust år 2016, har senare påträffats i stor mängd både på fritidsbåtars skrov och i prover från småbåtshamnar. Antalet kan uppgå till tusentals individer per kvadratmeter.
För att förhindra spridningen av främmande arter är det viktigt att alla som rör sig på vattnet ser till att båtens skrov behandlas och tvättas på ett korrekt sätt.
”På marknaden för båtbottenfärger finns det gott om effektiva ekofärger som har visat sig hålla båtbotten fri från fastsittande organismer under hela båtsäsongen. Det är viktigt att organismer som lossnat vid tvätt av båtens skrov samlas upp och tas om hand, så att de inte sprids till nya områden med båten. Båtens skrov kan också tvättas på land, vilket gör det lättare att hindra organismerna från att hamna i vattnet”, säger forskare Okko Outinen vid Finlands miljöcentral.
Spridningen av främmande arter har accelererat
Under de senaste 30 åren har 20 nya främmande arter nått Finlands havsområden, vilket motsvarar över hälften av alla främmande arter som observerats i våra öppna havs- och kustområden. Uppföljningen av främmande arter i hamnar har utökats på 2020-talet och genom den årliga övervakningen har man hittat nya arter. Största delen av dem är små ryggradslösa djur, såsom musslor, havsborstmaskar, märlkräftor och andra kräftdjur som lever bland sediment eller i strandvegetationen.
Många främmande arter har etablerat sig snabbt i sina nya livsmiljöer. Till exempel förekommer tigermärla och svartmunnad smörbult som observerades för första gången på 2000-talet numera rikligt i hela Finlands kustområde. Vitfingrad brackvattenskrabba (Rhithropanopeus harrisii) har erövrat många olika organismsamhällen i Skärgårdshavet och Finska viken, och arten sprider sig i jämn takt österut i Finska viken och norrut i Bottniska viken. Skal av den amerikanska trågmusslan (Rangia cuneata), som kan bli upp till fyra centimeter, har även denna vår spolats upp i tusental på stränderna i Borgå, Lovisa, Pyttis och Fredrikshamn. Ett litet skaldjur Nippoleucon hinumensis har snabbt etablerat sig som permanent invånare på havsbottnen.
En del främmande arter har däremot förblivit relativt lokala vid Finlands kust i flera årtionden. Till dessa hör till exempel vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) som etablerat sig i Finska viken och som har orsakat betydande ekonomiska skador i de stora sjöarna i Amerika. De största förekomsterna av vandrarmussla finns i östra Finska viken. Det beklagliga är att även en sådan etablerad och till synes harmlös främmande art kan börja föröka sig mer effektivt och bli skadlig när förhållandena förändras.

Medborgarnas observationer är viktiga
Nya arter upptäcks inte bara genom uppföljning av främmande arter, utan också genom medborgarnas observationer. Till exempel observerades smörbult av släktet Proterorhinus för första gången år 2022 i samband med en fisketävling i Helsingfors.
”I dag kommer också en betydande del av observationerna av vitfingrad brackvattenskrabba från allmänheten. Vi uppmuntrar alla som rör sig vid stränder och på vattnet att observera och rapportera fynd av främmande arter och nya okända arter”, säger forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi vid Finlands miljöcentral.
Artobservationer rapporteras via webbplatsen vieraslajit.fi. På webbplatsen finns också information och bilder på främmande arter.
Nyckelord
Kontakter
Okko Outinen, forskare, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 915, fornamn.efternamn@syke.fi
Forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 356, fornamn.efternamn@syke.fi
Forskare Katriina Könönen (nya arter), Finlands miljöcentral, katriina.kononen@gmail.com
Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, tfn 358 295 251 242, fornamn.efternamn@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter och erbjuder fotografier för mediabruk.
Medietjänst betjänar journalister vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder



Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Kuivuus pitää järvien ja pohjavesien pinnat poikkeuksellisen alhaalla sateista huolimatta16.6.2026 12:01:00 EEST | Tiedote
Alkukesän sateista huolimatta kuivuuden vaikutukset näkyvät edelleen eri puolilla maata. Järvien vedenpinnat ovat yhä selvästi ajankohdan keskiarvojen alapuolella, ja pohjaveden pinnat ovat monin paikoin poikkeuksellisen alhaalla. Vaikka sateet ovat paikoin kohentaneet tilannetta ja pienentäneet akuuttia kuivuutta, vesistöjen ja pohjavesien palautuminen on hidasta. Kuivuustilanteen kehittyminen riippuu loppukesän sademääristä. Kuivuuden vaikutukset voivat jatkua vielä pitkään, vaikka sateita saataisiin lisää. Suomen ympäristökeskus seuraa kuivuustilannetta edelleen aktiivisesti.
Viikkokatsaus 15.–18.6.202611.6.2026 13:29:30 EEST | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Kuntien päästöt laskevat edelleen – liikenteen osuus päästöistä kasvaa10.6.2026 09:00:00 EEST | Tiedote
Suomen kuntien kasvihuonekaasupäästöt laskivat noin 4 prosenttia vuonna 2024 edelliseen vuoteen verrattuna. Tieliikenteen päästöjen osuus kokonaispäästöistä kasvoi jo noin 30 prosenttiin.
Finlands miljöcentral kartlägger ålgräsängar med drönare i Hangö8.6.2026 09:00:00 EEST | Pressmeddelande
Syke kartlägger ålgräsängar med drönare längs Hangös södra stränder under vecka 24 (8–12.6.2026). Kartläggningen gäller ålgräsängar i grunda havsområden nära stränderna.
Suomen ympäristökeskus kuvaa meriajokasniittyjä droonilla Hangossa8.6.2026 09:00:00 EEST | Tiedote
Syke tekee ilmakuvakartoitusta droonilla Hangon etelärannoilla viikolla 24 (8.–12.6.2026). Kuvausten kohteena ovat rantojen meriajokasniityt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum