S-Bankens undersökning: finländarna litar på sin digitala kompetens – över hälften har utsatts för bedrägeriförsök

Enkätundersökningen visar att bedrägeriförsök är utbredda. Av svarspersonerna har 59 procent fått ett bluffmeddelande eller bluffsamtal i en banks, ett företags eller en myndighets namn. Äldre åldersgrupper utsätts oftare än yngre. 

Bedrägerier syns inte bara i stor utsträckning utan också i många former: hälften av de tillfrågade har stött på bedrägerier, falsk information eller fejkade profiler som skapats med artificiell intelligens, och en femtedel har nappat på en annons på nätet eller sociala medier som visade sig vara ett bedrägeri. 14 procent av svarspersonerna har utsatts för påverkan minst en gång genom ett falskt förhållande, investeringsbedrägeri eller chefsbedrägeri.

Finländarna litar ändå starkt på sin digitala kompetens, vilket syns särskilt i tron på förmågan att känna igen bedrägerier. Nästan nio av tio upplever att de känner igen digitala bedrägerier åtminstone i viss mån, och unga känner sig oftare helt säkra på sin förmåga än andra. Män bedömer sin kompetens som god något oftare än kvinnor. Endast få berättar att de har lämnat ut sina bankkoder till en bluffwebbplats, eller att pengar har tagits eller försökt tas från bankkontot.

”Enligt undersökningen är finländarna mycket säkra på sin förmåga att känna igen bedrägeriförsök, men tyvärr stämmer inte deras uppfattningar helt överens med statistiken. S-Bankens egen data och till exempel data från Finassiala visar att människor ändå faller för bedrägerier”, säger S-Bankens datasäkerhetschef Leo Niemelä.

”Till exempel försökte man lura finländare på totalt 148 miljoner euro år 2025. Av denna summa lyckades bankerna dock förhindra eller återfå bedrägliga betalningar på sammanlagt 75,5 miljoner euro. Bankerna och andra aktörer har en viktig roll i att kontinuerligt informera kunderna om bedrägerier och hur de utvecklas, så att människor har möjlighet att skydda sig mot dem”, säger Niemelä.

Bedrägerier utvecklas och kan drabba vem som helst

Internetbedrägerier och digitala bedrägerier förändras snabbt i takt med teknikutvecklingen och brottslingarnas sökande efter nya metoder. Bedrägerierna har blivit allt mer trovärdiga och bättre inriktade, och liknar äkta vardagssituationer.

”E-postbedrägerier har på sistone i allt högre grad ersatts av telefonbedrägerier, även om de fortfarande är färre till antalet. De belopp som kunden förlorar i dessa bedrägerier är ofta större eftersom kunden själv agerar i situationen. Det kan komma som en överraskning att förlorade pengar i sådana fall inte nödvändigtvis ersätts”, påminner Niemelä.

Bedrägerier sprids också alltmer via sociala medier. Brottslingar lockar användare att klicka på länkar till bluffwebbplatser genom annonser och meddelanden, som är gjorda för att se äkta ut.

”Även om regleringen redan delvis hindrar kriminell verksamhet på sociala medietjänster är en stor fråga hur man ska få de stora aktörerna inom sociala medier att vara med och förhindra bedrägerier. Dessutom gör artificiell intelligens bedrägerierna ännu mer trovärdiga. AI möjliggör realistiska meddelanden, falska profiler och snabb spridning av felaktig information, vilket gör det ännu svårare att skilja mellan äkta och falskt. Därför krävs det också allt mer att konsumenterna är kritiska och kan bedöma vilken information de kan lita på. ”Att förhindra bedrägerier är allas ansvar”, säger Niemelä.

Niemelä påminner om att bedrägerier inte riktar sig endast mot vissa grupper utan kan drabba vem som helst.

”Människor i alla åldrar och i alla befolkningsgrupper kan drabbas av bedrägerier. Även om man tror sig känna igen bedrägeriförsök kan situationen i vardagen vara en annan. När bedrägeriet inträffar i brådska eller vid rätt tillfälle, till exempel när det gäller ett väntat paket, ett myndighetsmeddelande eller en begäran om hjälp från en närstående, är det lätt att tro på en bluff. En bra tumregel är att banken, myndigheterna eller andra sakliga aktörer aldrig hänvisar till brådska. ”Om man misstänker att ett meddelande man fått är falskt kan man till exempel ringa S-Bankens kundtjänst för att kontrollera saken”, råder Niemelä.

”Det positiva är ändå att bedrägerier i allt högre grad förebyggs i förväg. Med hjälp av projektet spärrlista som genomförts i samarbete mellan banksektorn, teleoperatörer och myndigheter kan kända bluffwebbplatser och penningtrafik stoppas redan innan kunden hinner agera”, berättar Niemelä.

Bakgrundsinformation om rapporten Vardagens trygghetsbarometer 2026

S-Bankens Vardagens trygghetsbarometer är en aktuell årlig översikt över finländarnas trygghet i vardagen. Den kartlägger hur finländare upplever den övergripande tryggheten och hur upplevelsen av trygghet syns i olika livssituationer i vardagen. Eftersom översikten görs årligen, jämför den bland annat effekterna av olika tidpunkter och av de samhälleliga och geopolitiska förändringarna på hur känslan av trygghet i vardagen utvecklar sig. Rapporten sammanfattar de olika trygghetssynvinklarna och skapar en ny helhetsbild av finländarnas trygghet i vardagen. 

Undersökningen Vardagens trygghetsbarometer innehöll sju frågor som sammanställdes till Vardagens trygghetsindex, som följs upp årligen. Den visar med en enda siffra hur trygg finländarna upplever vardagen ur olika synvinklar. Indexet för digital säkerhet framstår som det näst starkaste, vilket visar att finländare har undvikit allvarliga hot och har viss förmåga att agera i sådana situationer. Det starkaste temaindexet är  säkerhetsåtgärder i vardagen, som också inkluderar åtgärder relaterade till digital säkerhet. 

Läs översikten Vardagens trygghetsbarometer (på finska) (pdf, 2.1 MB)

Detaljerade resultat om upplevelsen av digital säkerhet fås på begäran.

Bakgrundsinformation om enkäten   

Kantar Finland Oy genomförde Trygghetsbarometern på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 102 personer över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. Resultaten innehåller en granskning per landskap, och fördelningarna ligger nära landskapens representativitet bland befolkningen. Datainsamlingen genomfördes 18.2–9.3.2026.