Direktivet sporrar vattentjänstverken att minska sina utsläpp

Vattentjänstverken har en viktig roll när klimatmålen ska nås. Behandlingen av avloppsvatten och distributionen av vatten förbrukar energi, och vattentjänsterna orsakar växthusgasutsläpp både som direkta processutsläpp och indirekt genom den energi och de kemikalier som används. I Finland står vattentjänsterna för uppskattningsvis 1–2 procent av landets totala elförbrukning, vilket innebär att branschens energieffektivitet och utsläppsminskningar har betydelse.

Genomförandet av EU:s reviderade direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse har inletts. Direktivet stärker vattentjänstverkens roll som en del av EU:s klimat- och energimål och kräver ett mer planmässigt grepp om energiförbrukning och utsläpp.

Energianvändning och utsläpp ska följas upp noggrannare

Det nya direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kräver att vattentjänstverken känner till sin energianvändning, identifierar metoder för att förbättra energieffektiviteten samt följer upp och rapporterar sina växthusgasutsläpp.

Avloppsreningsverk med en belastning på över 10 000 personekvivalenter ska i fortsättningen genomföra en energikartläggning vart fjärde år. Personekvivalenten beskriver storleken på den avloppsvattenbelastning som kommer till reningsverket: en personekvivalent motsvarar i genomsnitt den belastning som en invånare orsakar.

I energikartläggningarna utreds hur verken kan minska energiförbrukningen och öka användningen och produktionen av förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt. Kartläggningarna vid reningsverk med en belastning på över 100 000 personekvivalenter ska genomföras senast 2028 och vid reningsverk med en belastning på över 10 000 personekvivalenter senast 2032.

Direktivet förutsätter också att växthusgasutsläppen från avloppsvattenhanteringen samt mängden använd och producerad energi följs upp och rapporteras. Verken tar fram uppgifterna på anläggningsnivå, och uppgifterna sammanställs nationellt för EU-rapporteringen.

Avloppsvattenhanteringen styrs mot energineutralitet

Direktivet ställer upp ett mål om energineutralitet för avloppsreningsverken. I Finland granskas målet på nationell nivå, och det gäller reningsverk med en belastning på över 10 000 personekvivalenter. Målet är att avloppsvattenhanteringen i Finland ska vara energineutral senast 2045.

Energineutralitet innebär att reningsverkens energiförbrukning minskas genom energieffektivitetsåtgärder och att det återstående behovet täcks med egen energiproduktion. Exempel på metoder är att utnyttja biogas, solenergi och spillvärme.

Att främja energineutralitet stärker samtidigt vattentjänsternas försörjningsberedskap, eftersom beroendet av extern energi minskar och verkens driftsäkerhet förbättras också i undantagssituationer. Energieffektivitetsåtgärderna stöder dessutom vattentjänstverkens vardag och kan ge betydande kostnadsbesparingar. På så sätt går klimatmålen hand i hand med ekonomisk effektivitet.

För att målet ska nås krävs systematisk uppföljning av energianvändningen, energikartläggningar och genomförande av identifierade åtgärder.

”Det nya direktivet synliggör att vattentjänsterna också är klimatarbete. När verken följer upp sin energiförbrukning och sina utsläpp noggrannare än tidigare kan de rikta åtgärderna dit där effekterna är störst. I bästa fall ger åtgärderna samtidigt betydande kostnadsfördelar, när energianvändningen effektiviseras och driftskostnaderna minskar”, säger specialsakkunnig Riikka Malila vid Finlands miljöcentral.

Färdplanen och stödkliniken stöder det praktiska arbetet

Den nationella färdplanen för lägre koldioxidutsläpp inom vattentjänsterna, som blev klar 2025, sammanställer information om utsläppskällor inom vattentjänsterna och metoder för att minska utsläppen. Färdplanen stöder genomförandet av direktivet, eftersom den hjälper verken att bedöma sin egen verksamhet, sätta upp mål och välja verkningsfulla utvecklingsåtgärder.

Stödkliniken som inleds i höst erbjuder vattentjänstverken praktisk information och kollegialt stöd för att utarbeta en egen färdplan för lägre koldioxidutsläpp. Arbetet hjälper verken att få grepp om helheten kring energi- och utsläppsfrågor samt att förbereda sig på de nya skyldigheterna.

”Arbetet för lägre koldioxidutsläpp behöver inte börja från noll. På stödkliniken får verken hjälp med att bedöma sin egen situation och välja konkreta åtgärder. Samtidigt kan de lära sig av varandra och bygga arbetet vidare steg för steg”, säger ledande forskare Vuokko Laukka vid Finlands miljöcentral.

Anmälan till stödkliniken är öppen till och med den 14 september 2026. Inledningsmötet ordnas den 16 september 2026.