Föräldrarnas låga inkomstnivå och utbildning kan påverka risken för allvarliga bakterieinfektioner hos barn

”I vår studie utnyttjade vi Finlands omfattande register, vilket för första gången möjliggjorde en så bred granskning av sambandet mellan föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och allvarliga bakterieinfektioner hos barn”, säger biträdande överläkare, MD Anniina Kyrönlahti vid Nya barnsjukhuset.

I studien som genomfördes av HUS Helsingfors universitetssjukhus och Helsingfors universitet, granskades allvarliga bakterieinfektioner hos barn under 16 år i Finland under åren 2002–2016. Materialet baserade sig på nationella register, där uppgifter om bakterieinfektioner som konstaterats i barns blod eller cerebrospinalvätska sammanfördes med uppgifter om föräldrarnas inkomst- och utbildningsnivå.

Enligt resultaten var en lägre inkomstnivå och en lägre utbildningsnivå hos modern förknippade med en ökad risk för bakterieinfektioner hos barn, även om resultatet inte var statistiskt signifikant.

Risken för E. coli- och pneumokockinfektioner är större i familjer med lägre inkomster

Sambandet med föräldrarnas socioekonomiska ställning var inte detsamma för alla bakterieinfektioner. Den tydligaste skillnaden såg man vid infektioner orsakade av Escherichia coli, där risken var högre i familjer med lägre inkomster. Även vid infektioner orsakade av pneumokocker observerades tecken på en högre risk i familjer där föräldrarnas utbildningsnivå var lägre.

Escherichia coli är den vanligaste aeroba bakterien i människans tarm. Den kan ibland orsaka bland annat urinvägsinfektioner, tarminfektioner eller hjärnhinneinflammation.

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är vanliga bakterier som orsakar lindriga infektioner i de övre luftvägarna och allvarliga sjukdomar såsom lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

”Studiens resultat tyder på att socioekonomiska faktorer kan påverka barns hälsa även i en välfärdsstat och att dessa bör beaktas vid förebyggande av sjukdomar, hänvisning till vård samt tillgängligheten till hälso- och sjukvårdstjänster”, säger specialistläkare i hälso- och sjukvård samt barnsjukdomar, docent Laura Madanat-Harjuoja.

Skillnaderna kan ha samband med uppsökande av vård

Resultaten behöver dock bekräftas i mer omfattande nordiska studier, och det behövs mer kunskap om bakomliggande faktorer, såsom kost och fördröjningar i tillgången till vård.

Forskarna bedömer att skillnaderna exempelvis kan ha samband med hur benägna familjer är att söka vård, och hur snabbt barnet får tillgång till vård och undersökningar. Även föräldrarnas hälsokunnande kan påverka hur snabbt symtom identifieras och hur man reagerar på dem.

Trots att hälso- och sjukvården i Finland i princip är tillgänglig för alla, visar resultaten att socioekonomiska skillnader ändå kan återspeglas i barns hälsa. Därför betonar forskarna att det inom såväl förebyggande arbete som sjukvården är viktigt att beakta att familjer har olika förutsättningar och utgångslägen.

Forskningsartikel: Parental Socio-Economic Factors and the Risk of Invasive Bacterial Infections in Children: A Register-Based Finnish Study

Mer information:

Laura Madanat-Harjuoja, docent, specialistläkare i hälso- och sjukvård samt barnsjukdomar, Helsingfors universitet
laura.madanat-harjuoja@hus.fi

Anniina Kyrönlahti, MD, biträdande överläkare, HUS Helsingfors universitetssjukhus
anniina.kyronlahti@hus.fi

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar. 

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.