THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna
24.9.2026 00:00:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Enligt de nationella näringsrekommendationerna bör saltintaget inte överstiga fem gram per dygn. Nästan alla personer i arbetsför ålder får i sig mer salt än så.
Enligt en nyligen publicerad studie var det genomsnittliga saltintaget år 2023 bland män i arbetsför ålder 10,3 gram per dygn och bland kvinnor 7,6 gram per dygn. Intaget låg på samma nivå som år 2017.
Största delen av saltet i kosten kommer från spannmålsprodukter såsom bröd, köttprodukter såsom korv, samt ostar och olika färdigrätter.
Ett för högt saltintag höjer blodtrycket och belastar också njurarna på lång sikt.
Att minska saltintaget är ett effektivt sätt att förebygga högt blodtryck
God blodtryckskontroll är en central åtgärd för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, som är den vanligaste dödsorsaken i Finland.
Finländarnas blodtryck sjönk under flera årtionden fram till början av 2000-talet. Därefter har den positiva utvecklingen planat ut, vilket understryker behovet av nya och effektiva åtgärder. År 2023 hade 43 procent av männen och 32 procent av kvinnorna i arbetsför ålder förhöjt blodtryck eller använde blodtryckssänkande läkemedel.
Förutom ett högt saltintag påverkas blodtrycket också av bland annat andra levnadsvanor, fetma, ålder och ärftliga faktorer.
”Forskning visar att det är effektivt att minska saltintaget på befolkningsnivå för att förebygga förhöjt blodtryck. Samtidigt är det viktigt att stärka kostens kvalitet som helhet. Intaget av grönsaker, bär, frukt och fiber bör vara tillräckligt”, säger Niina Kaartinen, specialforskare vid THL.
Ansvaret ligger inte bara på konsumenten
Att minska förekomsten av förhöjt blodtryck och ett högt saltintag lyckas bäst genom ett brett samarbete mellan olika aktörer i samhället. Det blir lättare för konsumenterna att göra hälsosamma val när alla aktörer i livsmedelssystemet deltar i utvecklingsarbetet. Därför har samarbetet med livsmedelsindustrin, måltidstjänster, restauranger och handeln en central roll.
En omfattande hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle underlätta hälsosamma val genom att styra konsumtionen mot produkter med mindre salt, socker och mättat fett samt uppmuntra livsmedelsindustrin att utveckla ännu hälsosammare produkter. Samtidigt skulle momsen på grönsaker, bär och frukt kunna sänkas. Den hälsobaserade beskattningsmodellen är en av de lösningar som THL och Hjärtförbundet föreslår inför nästa regeringsperiod.
För närvarande används Hjärtmärket som ett av verktygen för industrin, handeln och restaurangerna. Märket finns på livsmedel och restauranger och visar konsumenterna att produkten eller maträtten har bättre näringsmässig kvalitet än andra alternativ inom samma produktgrupp.
”Det är glädjande att restauranger, livsmedelstillverkare och butiker har utvecklat produkter med mindre salt och gjort dem tillgängliga för konsumenterna samt tagit Hjärtmärket i bruk. Denna positiva utveckling bör stärkas ytterligare så att det blir ännu lättare för konsumenterna att välja välsmakande alternativ med mindre salt”, säger Marjaana Lahti-Koski, generalsekreterare för Hjärtförbundet.
Källa
Santalahti A, Ojanen A, Palosaari T, Jääskeläinen T, Kaartinen NE, Sääksjärvi K, et al. From Progress to Plateau: 50-Year Trends in Hypertension Prevalence and Salt Intake in the Finnish Population. Hypertension. 2026 Jul 1;83(7):e25982. doi:10.1161/HYPERTENSIONAHA.125.25982
THL:s regeringsprogramslösningar: Befolkningens förmåga att göra hälsosamma och hållbara val stärks genom samhälleliga incitament (på finska)
Innehåller bland annat en hälsobaserad beskattning av livsmedel, begränsningar av marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel samt en åldersgräns på 18 år för försäljning av energidrycker.
Hjärtförbundet: Valmål för perioden 2027–2031
Innehåller bland annat en hälsobaserad beskattning av livsmedel och begränsningar av marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel.
Mer information
Niina Kaartinen
specialforskare
THL
tel. 029 524 7384
fornamn.efternamn@thl.fi
Marjaana Lahti-Koski
generalsekreterare
Hjärtförbundet
tel. 050 359 1211
fornamn.efternamn@sydanliitto.fi
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum