Institutet för hälsa och välfärd THL

Ungas näringsintag visar på behovet av att öka andelen grönsaker, bär, frukt och fullkorn i kosten

19.11.2026 00:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela

Enligt Kostundersökningen får ungdomar i genomsnitt protein, fett och kolhydrater i enlighet med rekommendationerna, men kvaliteten på fett och kolhydrater behöver förbättras. Intaget av många vitaminer och mineraler som är viktiga för ungdomars tillväxt och utveckling är otillräckligt hos en stor del av ungdomarna.

Fettets andel av energiintaget ligger i genomsnitt på rekommenderad nivå, men fettets kvalitet gör det inte. Intaget av mättat fett uppgår till 14 procent av energiintaget, vilket klart överskrider rekommendationen på högst 10 procent av energiintaget. Nästan alla ungdomar får i sig för mycket mättat fett.

25 procent av flickorna och 45 procent av pojkarna får mindre kolhydrater än rekommenderat. Särskilt intaget av fiber, som hör till kolhydraterna, är otillräckligt hos många ungdomar. Av flickorna får 54 procent och av pojkarna hela 78 procent mindre fiber än rekommenderat.

Ett tillräckligt fiberintag stöder viktkontrollen och minskar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt tjock- och ändtarmscancer.

Proteinets andel av energiintaget är i genomsnitt 17 procent hos flickor och 18 procent hos pojkar, medan rekommendationen är 10–20 procent av energiintaget. Alla ungdomar får tillräckligt med protein och en del får mer än rekommenderat: 12 procent av flickorna och 29 procent av pojkarna överskrider det rekommenderade intaget.

Intaget av flera vitaminer och mineraler är otillräckligt i förhållande till behovet hos många ungdomar. Särskilt vanligt är ett lågt intag av folat, men även intaget av vitamin C och E samt järn, kalcium, kalium och zink är otillräckligt.

Intaget av D-vitamin är otillräckligt hos en tredjedel av flickorna. Endast hälften av alla ungdomar använder det D-vitamintillskott som rekommenderas för alla under 18 år.

Majoriteten av ungdomarna får i sig för mycket salt och ungefär var tredje får i sig för mycket socker.

”Ungdomar bör äta mer grönsaker, bär, frukt, baljväxter och fullkornsprodukter samt minska konsumtionen av livsmedel och drycker som innehåller mycket mättat fett, socker och salt. Sådana förändringar skulle öka intaget av flera vitaminer, mineraler och fiber”, säger forskningschef Sari Niinistö.

”Bra källor till järn är fullkornsprodukter, baljväxter, mörkgröna grönsaker och kött. För att säkerställa ett tillräckligt kalciumintag är det viktigt att kosten dagligen innehåller cirka 4–5 dl fettfria eller fettsnåla mjölkprodukter eller motsvarande växtbaserade alternativ som berikats med näringsämnen”, säger professor Suvi Virtanen.

Förbättringen av ungdomars kost kräver åtgärder i hemmet, i skolorna och i samhället

Ansvaret för hälsosamma matval kan inte lämnas enbart till ungdomarna. Vuxna i hemmet och i vardagen fungerar som förebilder för hälsosamma matvanor och stöder en positiv relation till mat.

”Skolor och läroanstalter måste säkerställa att måltiderna följer rekommendationerna för skolmåltider. Tillräckligt lång måltidstid och en ändamålsenlig tidpunkt för måltiderna stöder ungdomarnas deltagande i skolmåltiderna. Dessutom är det viktigt att stärka ungdomarnas matfostran och kunskaper om nutrition samt att uppmuntra dem att äta en fullvärdig skollunch”, säger forskningschef Susanna Raulio.

Vår nuvarande livsmedelsmiljö stöder inte i tillräcklig utsträckning hälsosamma matval. Miljön bör utformas så att hälsofrämjande alternativ är lättillgängliga, attraktiva, prisvärda och synligt framlyfta. THL förespråkar hälsobaserad beskattning av livsmedel, begränsningar av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga samt ett förbud mot försäljning av energidrycker till personer under 18 år.

För att bedöma effekterna av dessa åtgärder behövs regelbunden nationell uppföljning. Flickors och pojkars näringsutmaningar skiljer sig delvis åt, och därför bör näringsfrämjande åtgärder riktas till olika befolkningsgrupper utifrån behov.

I Kostundersökningen samlades för första gången nationella uppgifter om ungdomars näringsintag in. THL genomförde undersökningen i skolor och läroanstalter under läsåret 2024–2025. Totalt deltog 22 kommuner från olika delar av Finland. Deltagarna var ungdomar i åldern 12–20 år från årskurs 7–9 i grundskolan och årskurs 1–2 på andra stadiet.

Sammanlagt deltog 1 975 ungdomar (33 % av de inbjudna) i kostintervjuerna och 1 839 ungdomar (31 % av de inbjudna) i bakgrundsenkäten.

Tips för att säkerställa ett tillräckligt näringsintag hos ungdomar

  • Ät regelbundna måltider cirka 4–6 gånger per dag. Gör frukosten och skollunchen till en naturlig del av vardagen.
  • Ät minst ett halvt kilo grönsaker, bär och frukt per dag.
  • Välj fullkornsprodukter, såsom fullkornsbröd, gröt, müsli, flingor och pasta.
  • Använd 4–5 deciliter fettfria eller fettsnåla mjölkprodukter eller motsvarande berikade växtbaserade produkter varje dag.
  • Ät mjuka fetter dagligen: vegetabiliska oljor eller margarin, nötter och frön.
  • Variera proteinkällorna och välj baljväxter och andra vegetabiliska proteinkällor, fisk 2–3 gånger i veckan samt fågel och ägg.
  • Ät rött kött högst vid två måltider per vecka och så lite köttprodukter som möjligt.
  • Följ tallriksmodellen vid huvudmåltiderna: hälften av tallriken består av grönsaker, en fjärdedel av potatis, fullkornspasta eller annan spannmålsprodukt och en fjärdedel av en proteinkälla.
  • Även frukostar och mellanmål bör vara mångsidiga och innehålla fullkornsprodukter, grönsaker, bär eller frukt samt en proteinkälla.
  • Ta D-vitamintillskott (7,5 µg) dagligen året runt.

Källa

Niinistö S, Haario P, Takkinen H-M, Ahonen S, Virtanen SM, Raulio S. Nuorten ravintoaineiden saanti – tuloksia Nuorten ravitsemustutkimuksesta (på finska). Forskning i korthet 36/2026. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors. 

Mer information

Sari Niinistö
Forskningschef
THL
tfn 029 524 7249
fornamn.efternamn@thl.fi

Suvi Virtanen
Professor
tfn 050 327 9696
fornamn.efternamn@tuni.fi

Susanna Raulio
Forskningschef
THL
tfn 029 524 8574
fornamn.efternamn@thl.fi

Tidigare om ämnet

Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs. THL:s pressmeddelande 26.8.2026.

Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas. THL:s pressmeddelande 4.6.2026.

Institutet för hälsa och välfärd THL

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/framsida

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Ukrainas lärdomar för Finland: den psykiska kriståligheten bygger på hela samhällets förmåga att stödja människors möjligheter att klara sig – och den stärks redan under normala förhållanden23.10.2026 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

THL:s studie visar att befolkningens psykiska kristålighet är nära kopplad till hela samhällets funktionsförmåga. I Ukraina har civilbefolkningens möjligheter att klara sig och orka stärkts genom att vardagens kontinuitet och tjänster har upprätthållits, genom ett starkt civilsamhälle, flexibilitet i det lokala beslutsfattandet, utnyttjande av digitalisering samt utveckling av innovativa lösningar under föränderliga förhållanden. Det centrala budskapet för Finland är att den psykiska kriståligheten och förutsättningarna för den måste stärkas redan under normala förhållanden.

THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.

Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.

Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.

Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye