Kommunikationsenkät: Kommunerna är tvungna att fylla det nyhetstomrum som de lokala medierna lämnar efter sig
19.11.2026 14:50:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Sammanlagt 73 procent av de kommuner och städer som svarade på Kommunförbundets kommunikationsenkät bedömer att förändringarna inom de lokala och regionala medierna har påverkat den egna kommunens kommunikation. När de lokala och regionala medierna förändras ökar trycket på utöka kommunernas egen kommunikation. De som besvarade enkäten uppger att förändringarna framför allt leder till att kommunens egen kommunikation i sociala medier och på webben ökar samt att det finns ett behov av att producera mer eget innehåll.
– Lokaltidningarna och regiontidningarna har traditionellt fungerat som ”kommuninvånarnas ögon och öron” genom att bevaka vad fullmäktige, nämnder och tjänsteinnehavare gör. När redaktioner har slagits samman, antalet journalister har minskat och de geografiska områden som redaktionerna bevakar har blivit större, har redaktionernas möjligheter att bevaka beslutsfattandet i enskilda kommuner försämrats, säger Hanna Kaukopuro-Klemetti, kommunikationschef vid Kommunförbundet.
– Resultatet är oroväckande i synnerhet med tanke på att kommunerna samtidigt måste anpassa sin egen verksamhet och kommunikationsresurserna varierar mycket i kommuner av olika storlek. I ungefär en tredjedel av kommunerna finns ingen som arbetar med kommunikation på heltid.
När både lokaljournalistiken och kommunernas kommunikation samtidigt utsätts för resurspress kan kommuninvånarna drabbas av ett dubbelt informationsunderskott: de får inte tillräcklig information från kommunen om frågor som rör kommunens verksamhet samtidigt som antalet artiklar om lokala frågor minskar.
– Kommunerna bör bedöma kommunikationsresurserna i förhållande till de lagstadgade uppgifterna, kommunens storlek, servicestrukturen och störningssituationer. Kommunikation ska inte enbart ses som pressmeddelanden samt uppdatering av webbplatser eller sociala medier, utan som en del av ledningen, påpekar Kaukopuro-Klemetti.
AI-verktyg är redan vardag i kommunernas kommunikation
Användningen av AI-baserade verktyg i kommunernas kommunikation har ökat avsevärt. Av de kommuner som svarade på kommunikationsenkäten utnyttjar 70 procent artificiell intelligens i sin kommunikation. AI används vanligen för att kläcka idéer, bearbeta texter, söka information och producera innehåll för sociala medier.
En fjärdedel av de kommuner som besvarade enkäten har tillgång till agenter eller andra AI-verktyg som är skräddarsydda för kommunikationens eller hela organisationens behov.
– Användningen av AI-verktyg som stöd för kommunikationen har ökat snabbt i kommunerna. Däremot är gemensamma AI-baserade verktyg, som byggs upp utifrån organisationens behov, ännu inte särskilt vanliga, säger Tony Hagerlund, utvecklingschef inom kommunikation vid Kommunförbundet.
Det har blivit vanligare med anvisningar om användningen av artificiell intelligens – 53 procent av de kommuner som besvarade enkäten har skriftliga riktlinjer eller anvisningar om användningen av AI.
Sociala medier fortfarande en viktig kommunikationskanal
Facebook behåller sin ställning som den mest använda sociala mediekanalen i de finländska kommunerna: alla kommuner som svarade på enkäten (100 %) finns på Facebook. Instagram används av 99 procent och YouTube av 93 procent av kommunerna. Användningen av LinkedIn (82 %) har ökat avsevärt under de senaste åren, medan användningen av X (tidigare Twitter) har minskat från 57 procent till 12 procent sedan 2020. Tiktok används av drygt en tredjedel, 36 procent, av kommunerna.
Sociala medier används särskilt inom ungdomsverksamheten, biblioteken, skolorna och kulturtjänsterna – i nästan alla kommuner. Också inom närings- och turisttjänsternas samt centralförvaltningens kommunikation har sociala medier blivit en etablerad del av verksamheten.
Färre kommuner förnyar sina webbtjänster
I kommunerna pågår färre projekt med att förnya webbtjänsterna än tidigare. En fjärdedel av kommunerna har antingen inlett eller står i beråd att inleda en förnyelse av sina offentliga webbtjänster. För sex år sedan pågick arbete med att förnya webbtjänsterna i över hälften av kommunerna.
– Övergången till system med öppen källkod har minskat behovet av att genomföra stora förnyelser av webbtjänsterna, eftersom tjänsterna kan utvecklas stegvis. Också beaktandet av tillgängligheten ställde krav på utveckling av webbtjänsterna i början av decenniet, säger Hagerlund.
Största delen, 78 procent, av de kommuner som besvarade enkäten uppger att deras webbtjänster fungerar felfritt på mobila enheter.
Av kommunerna uppger 70 procent att tillgänglighetsdirektivets krav uppfylls i fråga om tekniskt genomförande och 64 procent i fråga om användargränssnitt. Kommunerna bedömer också att tillgängligheten har förbättrats när det gäller webbtjänsternas innehåll.
Kommunikationsenkäten genomfördes i oktober–november 2026. Enkäten besvarades av sammanlagt 218 kommuner, dvs. 71 procent av kommunerna i Finland.
Närmare upplysningar
Tony Hagerlund, utvecklingschef inom kommunikation, Kommunförbundet tfn 050 526 2158, tony.hagerlund@kommunforbundet.fi
Hanna Kaukopuro-Klemetti, kommunikationschef, Kommunförbundet tfn 050 597 4918, hanna.kaukopuro-klemetti@kommunforbundet.fi
Nyckelord
Dokument
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntien viestinnän kysely: Kunnat joutuvat paikkaamaan paikallisen median uutistyhjiötä19.11.2026 14:50:00 EET | Tiedote
Kaikkiaan 73 prosenttia Kuntaliiton viestintäkyselyyn vastanneista kunnista ja kaupungeista arvioi, että paikallisen ja maakunnallisen median murros on vaikuttanut oman kunnan viestintään. Muutokset paikallisessa ja alueellisessa mediassa kasaavat paineita kuntien oman viestinnän lisäämiseen: kyselyyn vastanneiden mukaan paikallis- ja maakuntamedian murros merkitsee etenkin kunnan oman some- ja verkkoviestinnän kasvua sekä tarvetta tuottaa enemmän omia sisältöjä.
Kommunalskattesatsen stiger för 365 000 finländare: Datacentren och den gröna omställningen gynnar få kommuner18.11.2026 11:20:18 EET | Pressmeddelande
Kommunerna har fattat beslut om sina inkomst- och fastighetsskattesatser för 2027. Inkomstskattesatsen höjs i 29 kommuner och sänks i 11. I de kommuner som höjer inkomstskattesatsen bor sammanlagt 365 053 finländare. I 268 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad.
Kunnallisveroprosentti nousee 365 000 suomalaisella: Datakeskus- ja vihreän siirtymän hankkeet hyödyttävät vielä harvoja kuntia18.11.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan vuodelle 2027. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 29 kuntaa ja laskee 11 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu 365 053 suomalaista. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 268 kunnassa.
Kuntaliitto: Peruskoulun ongelmat eivät ratkea uusilla kokeilla ja rekistereillä6.11.2026 14:20:41 EET | Tiedote
Eduskunta hyväksyi perjantaina tarkastusvaliokunnan esittämät lausumat perusopetuksen oppimistulosten ja arvioinnin kehittämisestä. Kuntaliitto haastaa pohtimaan, mihin peruskoulun kehittämisen voimavarat pitäisi nyt ensisijaisesti suunnata. Uusien koe- ja rekisterijärjestelmien valmisteluun vai jo käynnissä olevien uudistusten onnistumiseen?
Kommunförbundets utredning: Reform av konst- och kulturinstitutionerna kan inte längre skjutas upp2.11.2026 01:00:00 EET | Pressmeddelande
Museernas, teatrarnas och orkestrarnas framtid förutsätter att de nuvarande strukturerna förnyas. Om reformerna skjuts upp finns det risk för att nätverket av kulturinstitutioner krymper på ett okontrollerat sätt och att den professionella konsten och kulturen koncentreras till de största städerna. Enligt Kommunförbundets nya förutredning är det största hotet mot kulturinstitutionerna inte enbart den minskade finansieringen, utan att man inte tar itu med förändringarna i tid. Det finns redan exempel på nya verksamhetsmodeller. Saimaa Sinfonietta, som är gemensam för stadsorkestrarna i S Michel och Villmanstrand, gör det möjligt att framföra en bredare repertoar i båda städerna. Inom Esbo teaters gästspels- och residensverksamhet öppnas scenerna också för andra grupper och konstnärer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum