84 fångar i Finland inblandade i våldsam extremism och radikalisering

Det har varit ett flertal observationer om extremism under projektet. Till exempel har fångar med muslimsk bakgrund begått misshandel i fängelserna i Finland där religionsanknutna faktorer misstänks ligga bakom. Man har också kunnat observera att terrorattacker med anknytning till extremistisk islam har firats i fängelser. Observationer har kommit in nästan varje gång efter en attack. Iakttagelserna visar att bland fångar finns personer som har en positiv attityd gentemot terrorism som riktar sig mot västerländska människor.

Utgångspunkten för våldsam radikalisering i fängelser är exponering för tankar eller ideologi med extremistisk framtoning. Exponeringen sker oftast under påverkan från en medfånge eller ett gäng i fängelset. Karismatiska ledarfigurer bland fångarna går konsekvent in för att radikalisera andra. När tillgång till Internet är begränsad hittas det extremistiska materialet i böcker eller cd-skivor eller också är det självproducerat.

Även saker och skeenden utanför fängelset kan bidra till att en fånge radikaliseras. Kommunicering med extremistiska nätverk, bekanta, auktoriteter och släktingar som delar samma tankegångar kan tjäna som bränsle för bitterhet och vrede.

I Finland berör fenomenet främst fångar med utländsk bakgrund och radikaliseringen är relaterad till religiöst motiverad våldsam extremism. Under projektet i Södra Finlands brottspåföljdsregion har man också gjort flera observationer angående politiskt motiverad våldsbejakande extremism. Observationerna ger vid handen att det största radikaliseringshotet gäller fångar som exponeras för en extremistisk islamisk eller högerextrem ideologi.

Enligt rapporten ska fokus i förebyggandet av radikalisering under fängelsestiden ligga på personalutbildning, informationsförvärv och en säker anstaltsplacering. Hänsyn till säkerhetsaspekter vid placering i anstalt torde vara det mest effektiva sättet att hantera de problem som orsakas av radikalism och våldsam extremism, eftersom det fortfarande inte finns något belägg för effektiva rehabiliteringsmetoder.

Ytterligare upplysningar lämnas av projektledaren, säkerhetschef för Södra Finlands brottspåföljdsregion Juha Eriksson, tel. 050 4420919, juha.eriksson@om.fi

Länk till delrapporten (på finska)