Aktiveringsmodellen drar undan mattan för förhandlingar – JHL:s Niemi-Laine: ”Trycket att vidta motåtgärder är stort”

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL anser att aktiveringsmodellen prövar förbundets förtroende för förhandlingssamhället. I konkurrenskraftsavtalet kom man överens om att reformen av arbetslöshetsskyddet planeras i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna. Regeringen har dock fört igenom aktiveringsmodellen efter ensidig beredning.

 – Aktiveringsmodellen har inte godkänts av vare sig FFC eller JHL. JHL:s styrelse behandlar eventuella åtgärder för att reagera på aktiveringsmodellens i sitt möte i januari. Före det ska frågan behandlas inom FFC. Trycket att vidta motåtgärder är stort, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

JHL anser det uppenbart att aktiveringsmodellen inte förbättrar de arbetslösas möjligheter att hitta arbete. Det verkliga problemet är att det finns sju arbetslösa per varje ledig arbetsplats.

– Regeringen och riksdagen försätter arbetslösa i en ojämlik ställning på basis av deras ålder, arbetsförmåga och bostadsort. Nedskärningarna i arbetslöshetsskyddet riktas mot samhällets mest utsatta grupper. Detta är mycket sorligt.

Riksdagen godkände förslaget till ny lagstiftning om arbetslöshetsskyddet den 19 december med rösterna 103–90. Den så kallade aktiveringsmodellen innebär att arbetslöshetsersättningen kan sänkas med 4,65 procent om den arbetslösa personen inte har varit tillräckligt aktiv i arbetssökningen eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service.

Konkurrenskraftsavtalet godkändes under villkor att inga fler nedskärningar riktas mot arbetslöshetsskyddet. Godkännande av aktiveringsmodellen kan ytterligare försvåra avtalsförhandlingarna inom offentliga sektorn, som redan nu fått en trög start. JHL:s mål i förhandlingarna är att öka arbetstagarnas köpkraft.

– Vi nöjer oss inte med lägre löneförhöjningar än exportbranscherna. De kvinnodominerade branschernas löneutveckling får inte distanseras från exportbranschernas utveckling. Nedskärningen av semesterpenningen har lagt ett minustecken framför offentligt anställdas köpkraft. Det är tvivelaktigt om konkurrenskraftsavtalet överhuvudtaget längre har någon betydelse för Finlands ekonomiska tillväxt, eftersom Finlands ekonomi redan var i tillväxtspåret före avtalet ingicks.

Mer information:
Päivi Niemi-Laine 040 702 4772