Arbetarskyddslagen förnyas – vad innebär det för arbetsplatserna?
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 11.5.2023
Arbetarskyddslagen förnyas den 1 juni 2023. Lagändringen preciserar arbetsgivarens arbetarskyddsförpliktelser. De centrala ändringarna berör tre paragrafer:
- Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt (8 §)
- Utredning och bedömning av riskerna i arbetet (10 §)
- Undervisning och handledning för arbetstagarna (14 §)
Därtill förtydligas den grundläggande bestämmelsen om graviditetsskydd till att även inkludera arbetstagare som ammar och arbetstagare som nyligen fött barn (11 §).
Ett av syftena med ändringarna är att främja möjligheterna för personer som fyllt 55 år att orka i arbetet och förlänga arbetskarriärerna.
– Som helhet är det inte fråga om någon stor lagändring, utan preciseringarna är ett sätt att hjälpa arbetsplatserna att tillämpa lagen, berättar Arbetshälsoinstitutets ledande forskare Pia Perttula, som har deltagit i lagberedningen.
Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
Två ändringar har gjorts i arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt.
Den första preciseringen gäller individuella arbetarskyddsåtgärder. ”Arbetsgivaren ska särskilt beakta att arbetstagarens personliga förutsättningar kan kräva individuella arbetarskyddsåtgärder för att säkerställa arbetstagarens säkerhet och hälsa.”
– Åtgärderna kan till exempel vara arrangemang i arbetslokalen eller anpassning av arbetstid eller arbetsmängd. Ändringarna kan vara antingen individuella eller gälla hela arbetsplatsen: alla kan arbeta i tillgängliga utrymmen, berättar Pia Perttula.
Därtill preciseras arbetsgivarens kontrollskyldighet. Redan nu står det i lagen att arbetsgivaren hela tiden ska ge akt på arbetsmiljön, arbetslokalen och arbetsmetodernas säkerhet. I fortsättningen nämns även skyldigheten att ge akt på: ”...arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.”
– Nu är det ett utmärkt läge att fundera om den egna arbetsplatsen har lämpliga kontrollmetoder. Bra metoder är till exempel enkäter och diskussionstillfällen, berättar Pia Perttula.
Utredning och bedömning av risker i arbetet
Utredning och bedömning av risker i arbetet har redan tidigare beaktat arbetstagarens ålder, kön, yrkeskompetens och personliga förutsättningar.
Detta inkluderar nu även: ”...åldrande”
– Det finns anledning att fundera över vad åldrandet medför på arbetsplatserna, även om de individuella skillnaderna är många. Förändringar som är kopplade till åldrandet kan vara till exempel förändrad arbetsförmåga, synförmåga och kognitiv funktionsförmåga, säger Pia Perttula.
Därtill preciserar lagen att belastningsfaktorer avser både fysiska och psykosociala faktorer.
Arbetsgivaren ska beakta: ”...fysiska belastningsfaktorer i arbetet samt belastningsfaktorer i anslutning till arbetets innehåll, organiseringen av arbetet och arbetsgemenskapens sociala funktion.”
– Det finns många bra metoder för att utreda och bedöma fysiska och psykosociala belastningsfaktorer, såsom säkerhetsvandringar, enkäter om arbetstillfredsställelse, arbetsplatsutredningar tillsammans med företagshälsovården samt regelbundna samtal mellan chefer och arbetstagare, säger Pia Perttula.
Undervisning och handledning för arbetstagarna
Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagarna tillräcklig information om olägenheterna och riskerna på arbetsplatsen. Introduktion, handledning och undervisning har även hittills beaktat arbetstagarens yrkeskunnande och arbetserfarenhet.
Framöver ska undervisning och handledning ges med beaktande av: ”...arbetstagarens andra personliga förutsättningar.”
– Exempel på faktorer som ska beaktas är språkkunskaper och ålder. Är introduktionsmaterialet på ett språk som arbetstagaren förstår? Hur mycket tid behöver arbetstagaren för att lära sig att använda en ny digital enhet? Åskådliggör Pia Perttula.
Arbete som medför särskild fara
Arbetsgivaren har varit skyldig att beakta om arbetet eller arbetsförhållandena kan medföra särskild fara för en gravid arbetstagare.
Nu har skyldigheten utvidgats, om arbetet eller arbetsförhållandena kan medföra särskild fara: ”...för en arbetstagare som nyligen fött barn eller som ammar.”
– Arbetsgivaren ska alltså fortsätta anpassa arbetsförhållandena vid behov även efter graviditeten. För detta kan man använda arbetshälsovårdens expertis, säger Pia Perttula.
Dokumentering viktigt
Även om lagen förutsätter beaktande av arbetstagarnas individuella faktorer, ska arbetsplatsens dokumenterade riskbedömning genomföras på allmän nivå.
– Hälsouppgifter eller enskilda arbetstagares personliga egenskaper får inte synas i den allmänna riskbedömningen. Arbetsplatsens rutiner för att kontrollera risker ska dokumenteras på allmän nivå, säger Pia Perttula.
Läs mer
- Arbetarskyddslag 738/2002 – Uppdaterad lagstiftning – FINLEX ®
- Riskien arviointi työpaikalla | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Mer information
- Pia Perttula, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, pia.perttula@ttl.fi, +358304742684
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
The exposure of the Finnish population to semivolatile organic compounds (SVOCs) studied in an extensive review6.6.2023 08:00:00 EEST | Press release
The experts of the Finnish Institute of Occupational Health (FIOH) and Finnish Institute for Health and Welfare (THL) have drawn up a review about the latest research data of the Finnish population’s exposure to semivolatile organic compounds (SVOCs) and the health risks related to the exposure to these compounds. No similar reviews have been previously carried out in Finland.SVOCs include a wide range of chemicals that are used in various consumer products and materials as coating agents, softeners and fire retardants, for example. According to the review, the exposure of the Finnish population to the studied SVOCs is, in general, at an acceptable level.
Finländarnas exponering för halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) utreddes i en omfattande översikt6.6.2023 08:00:00 EEST | Tiedote
Arbetshälsoinstitutets och Institutet för hälsa och välfärds (THL) experter har utarbetat en översikt, som samlar senaste forskningsdata om den finländska befolkningens exponering för halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) och relaterade hälsorisker. En motsvarande översikt har aldrig tidigare gjorts i Finland.Till SVOC-föreningarna hör ett brett spektrum av kemikalier, som används i olika konsumentprodukter och material bl.a. som ytbehandlingsmedel, mjukgörare och flamskyddsmedel. Enligt översikten är finländarnas exponering för SVOC-föreningar i regel på en acceptabel nivå.
Suomalaisten altistumista puolihaihtuville orgaanisille yhdisteille (SVOC) selvitettiin laajassa katsauksessa6.6.2023 08:00:00 EEST | Tiedote
Työterveyslaitoksen ja Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) asiantuntijat ovat laatineet katsauksen, johon on koottu viimeisin tutkimustieto suomalaisen väestön altistumisesta puolihaihtuville orgaanisille yhdisteille (SVOC) ja altistumiseen liittyvistä terveysriskeistä. Vastaavaa katsausta ei ole Suomessa aiemmin tehty. SVOC-yhdisteisiin lukeutuu laaja kirjo kemikaaleja, joita käytetään erilaisissa kuluttajatuotteissa ja materiaaleissa mm. pintakäsittelyaineina, pehmentiminä ja palonsuoja-aineina. Katsauksen mukaan suomalaisten altistuminen SVOC-yhdisteille on pääasiassa hyväksyttävällä tasolla
Risken för sömnighet inom transportbranschen kan bekämpas med digitala lösningar5.6.2023 08:30:00 EEST | Tiedote
Enligt VIRE-analysen som gjordes i Arbetshälsoinstitutets projekt Vireyttä vuorotyöhön (Pigghet i skiftarbete) hade närmare var femte yrkesförares arbetsskift hög risk för sömnighet. Det vore viktigt att skiften med hög risk skulle fördelas jämt mellan arbetstagarna. Den andra metoden som testades i undersökningen, en onlinecoachning för sömn och pigghet, minskade avsevärt symptom i anknytning till sömnen. Arbetsgivarens stöd är viktigt för att öka deltagandet i coachningen.
Kuljetusalan uneliaisuuden riskiä voidaan torjua digitaalisin ratkaisuin5.6.2023 08:30:00 EEST | Tiedote
Työterveyslaitoksen Vireyttä vuorotyöhön -hankkeessa tehdyn VIRE-analyysin perusteella lähes joka viidenteen ammattikuljettajan työvuoroon sisältyi korkea uneliaisuuden riski. Olisi tärkeää, että riskivuorot jakaantuisivat tasaisesti työntekijöiden kesken. Tutkimuksen toinen testattava menetelmä, unen ja vireyden verkkovalmennus, vähensi merkittävästi unettomuuteen liittyviä oireita. Työnantajan tuki on tärkeää valmennukseen osallistumisen lisäämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum