Arbetarskyddslagen förnyas – vad innebär det för arbetsplatserna?

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 11.5.2023

Arbetarskyddslagen förnyas den 1 juni 2023. Lagändringen preciserar arbetsgivarens arbetarskyddsförpliktelser. De centrala ändringarna berör tre paragrafer:

• Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt (8 §)
• Utredning och bedömning av riskerna i arbetet (10 §)
• Undervisning och handledning för arbetstagarna (14 §)

Därtill förtydligas den grundläggande bestämmelsen om graviditetsskydd till att även inkludera arbetstagare som ammar och arbetstagare som nyligen fött barn (11 §).

Ett av syftena med ändringarna är att främja möjligheterna för personer som fyllt 55 år att orka i arbetet och förlänga arbetskarriärerna.

– Som helhet är det inte fråga om någon stor lagändring, utan preciseringarna är ett sätt att hjälpa arbetsplatserna att tillämpa lagen, berättar Arbetshälsoinstitutets ledande forskare Pia Perttula, som har deltagit i lagberedningen.

Arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt

Två ändringar har gjorts i arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt.

Den första preciseringen gäller individuella arbetarskyddsåtgärder.  ”Arbetsgivaren ska särskilt beakta att arbetstagarens personliga förutsättningar kan kräva individuella arbetarskyddsåtgärder för att säkerställa arbetstagarens säkerhet och hälsa.”

– Åtgärderna kan till exempel vara arrangemang i arbetslokalen eller anpassning av arbetstid eller arbetsmängd. Ändringarna kan vara antingen individuella eller gälla hela arbetsplatsen: alla kan arbeta i tillgängliga utrymmen, berättar Pia Perttula.

Därtill preciseras arbetsgivarens kontrollskyldighet. Redan nu står det i lagen att arbetsgivaren hela tiden ska ge akt på arbetsmiljön, arbetslokalen och arbetsmetodernas säkerhet. I fortsättningen nämns även skyldigheten att ge akt på: ”...arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.”

– Nu är det ett utmärkt läge att fundera om den egna arbetsplatsen har lämpliga kontrollmetoder. Bra metoder är till exempel enkäter och diskussionstillfällen, berättar Pia Perttula.

Utredning och bedömning av risker i arbetet

Utredning och bedömning av risker i arbetet har redan tidigare beaktat arbetstagarens ålder, kön, yrkeskompetens och personliga förutsättningar.

Detta inkluderar nu även: ”...åldrande”

– Det finns anledning att fundera över vad åldrandet medför på arbetsplatserna, även om de individuella skillnaderna är många. Förändringar som är kopplade till åldrandet kan vara till exempel förändrad arbetsförmåga, synförmåga och kognitiv funktionsförmåga, säger Pia Perttula.

Därtill preciserar lagen att belastningsfaktorer avser både fysiska och psykosociala faktorer.
Arbetsgivaren ska beakta: ”...fysiska belastningsfaktorer i arbetet samt belastningsfaktorer i anslutning till arbetets innehåll, organiseringen av arbetet och arbetsgemenskapens sociala funktion.”

– Det finns många bra metoder för att utreda och bedöma fysiska och psykosociala belastningsfaktorer, såsom säkerhetsvandringar, enkäter om arbetstillfredsställelse, arbetsplatsutredningar tillsammans med företagshälsovården samt regelbundna samtal mellan chefer och arbetstagare, säger Pia Perttula.

Undervisning och handledning för arbetstagarna

Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagarna tillräcklig information om olägenheterna och riskerna på arbetsplatsen. Introduktion, handledning och undervisning har även hittills beaktat arbetstagarens yrkeskunnande och arbetserfarenhet.

Framöver ska undervisning och handledning ges med beaktande av: ”...arbetstagarens andra personliga förutsättningar.”

– Exempel på faktorer som ska beaktas är språkkunskaper och ålder. Är introduktionsmaterialet på ett språk som arbetstagaren förstår? Hur mycket tid behöver arbetstagaren för att lära sig att använda en ny digital enhet?  Åskådliggör Pia Perttula.

Arbete som medför särskild fara

Arbetsgivaren har varit skyldig att beakta om arbetet eller arbetsförhållandena kan medföra särskild fara för en gravid arbetstagare.

Nu har skyldigheten utvidgats, om arbetet eller arbetsförhållandena kan medföra särskild fara: ”...för en arbetstagare som nyligen fött barn eller som ammar.”

– Arbetsgivaren ska alltså fortsätta anpassa arbetsförhållandena vid behov även efter graviditeten. För detta kan man använda arbetshälsovårdens expertis, säger Pia Perttula.

Dokumentering viktigt

Även om lagen förutsätter beaktande av arbetstagarnas individuella faktorer, ska arbetsplatsens dokumenterade riskbedömning genomföras på allmän nivå.

– Hälsouppgifter eller enskilda arbetstagares personliga egenskaper får inte synas i den allmänna riskbedömningen. Arbetsplatsens rutiner för att kontrollera risker ska dokumenteras på allmän nivå, säger Pia Perttula.

Läs mer

•  Arbetarskyddslag 738/2002 – Uppdaterad lagstiftning – FINLEX ®
•  Riskien arviointi työpaikalla | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Mer information

• Pia Perttula, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, pia.perttula@ttl.fi, +358304742684