Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 8.9.2022

– Arbete på deltid under sjukdom förefaller stödja återgången till arbete på heltid bättre än total frånvaro, berättar forskare Elli Hartikainen från Arbetshälsoinstitutet.

Om till exempel en person i 30 års ålder med en sjukdom i stöd- och rörelseorganen eller psykiska störningar använder partiell sjukdagpenning upprepade gånger under sin kvarvarande arbetskarriär är hens förväntade återstående tid i arbetslivet två år längre än om hen endast använder full sjukdagpenning.

– Inverkan förefaller vara relaterad särskilt till att partiell återgång till arbetet på lång sikt minskar sannolikheten att bli arbetslös och övergå till full sjukpension, fortsätter Hartikainen.

Ett större antal arbetsår var särskilt tydligt hos personer som arbetade inom den privata sektorn eller använde partiell sjukdagpenning på grund av psykiska störningar.

Partiell arbetsoförmåga kan förlänga karriärer

Användningen av partiell sjukdagpenning förlänger arbetskarriären också genom mer arbete under den senare partiella sjukpensionen.

Användningen av partiell sjukdagpenning förlängde tiden som man förväntas arbeta på deltid med förmåner vid partiell arbetsoförmåga med nästan ett år. Detta är positivt om alternativet är total arbetsoförmåga.

– Sådan här stig av partiell arbetsoförmåga grundar sig förmodligen på att partiellt arbete under sjukdom uppmuntrar till deltidslösningar i kommande situationer där återgång till full arbetstid inte är möjlig, konstaterar Hartikainen.

Personer med partiell sjukpension har förhållandevis långa arbetskarriärer

– Vår andra nya undersökning visar att arbetskarriärerna har blivit längre till och med snabbare bland personer med partiell sjukpension än bland majoritetsbefolkningen, berättar ledande forskare Taina Leinonen från Arbetshälsoinstitutet.

Då den förväntade återstående tiden i arbetslivet för en 45 år gammal person med partiell sjukpension ändrades så att den motsvarar heltidsarbete var tiden år 2018 redan 6,4 år hos män och 7,8 år hos kvinnor, med det antagande att den partiella pensionen fortsätter tills personen fyller 63 år. Vad gäller största delen av befolkningen var motsvarande siffror 13,1 år hos män och 13,9 år hos kvinnor.

– Sålunda hade personer med partiell sjukpension en arbetsinsats som var cirka hälften av majoritetsbefolkningens arbetsinsats. Detta är ett stort nummer eftersom man under partiell pension kan arbeta högst 60 procent av den etablerade medelinkomsten, funderar Leinonen.

Personer med partiell sjukpension arbetade jämförelsevis mycket inom den offentliga sektorn i lägre tjänstemanna- och arbetaryrken.

– För att förlänga partiellt arbetsföra personers arbetskarriärerär det viktigtatt användningen av partiell sjukpension i stället för full pension möjliggörs genom att allt oftare erbjuda deltidslösningar även i yrken inom den privata sektorn, konstaterar Leinonen.

Genomförande av undersökningarna

• I undersökningarna använde man omfattande nationellt registermaterial från FPA, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen.
• Beräkningarna av den förväntade återstående tiden i arbetslivet grundade sig på Sullivans metod. Den förväntade återstående tiden i arbetslivet berättar hur många arbetsår en person i viss ålder har kvar, med den förutsättningen att mättidpunktens åldersgruppsspecifika siffror för deltagande i arbete och mortalitet förblir oförändrade i framtiden.
• För analyserna av personer som använder partiell sjukdagpenning matchade man personer som använt partiell sjukdagpenning och personer som använt full sjukdagpenning under 2010–2013 enligt sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer och arbetsmarknadshistoriken.
• För att underlätta jämförelsen med majoritetsbefolkningen som inte får sjukpension ändrade man deltagandet i arbete så att det motsvarade heltidsarbete i analyserna av personer med partiell sjukpension som täcker åren 2005–2018. Detta genomfördes genom att kombinera information om årliga arbetade dagar och arbetsinkomster relaterade till medianinkomsten inom samma yrke, kön, åldersgrupp och arbetsgivarsektor.
• Undersökningarna finansierades av Arbetarskyddsfonden, Keva, Rådet för strategisk forskning, Nordiska ministerrådet och Europeiska unionen.

Bekanta dig med forskningsartiklarna

• Hartikainen E, Solovieva S, Viikari-Juntura E, Leinonen T. Working life expectancy and working years lost among users of part- and full-time sickness absence in Finland. Scand J Work Environ Health, published online 2022
• Leinonen T, Viikari-Juntura E, Solovieva S. Has the share of the working life expectancy that is spent receiving a partial or full disability pension changed in Finland over the period 2005–2018? A longitudinal register-based study. BMJ Open 2022;12:e061085

 Ytterligare information

• Elli Hartikainen, forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 4679783, elli.hartikainen[at]ttl.fi
• Taina Leinonen, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 3271723, taina.leinonen[at]ttl.fi