Työterveyslaitos

Återhämtningen under arbetsdagen måste förbättras – över hälften av arbetsplatserna saknar mötespraxis som främjar återhämtning

Dela
Återhämtningsräknaren som bedömer arbetsförhållanden ur en återhämtningssynvinkel har varit tillgänglig för arbetsplatser i dryga två månader. Utgående från svaren som lämnats i tjänsten finns det plats för förbättring på arbetsplatserna, särskilt vad gäller mötespraxis och utvecklingssamtal. Enligt svaren är möjligheten att själv påverka sina arbetstider dock på en bra nivå.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 7.12.2021

Återhämtningsräknaren publicerades i september 2021. Den är ett verktyg med hjälp av vilken man kan reda ut huruvida praxis på arbetsplatsen stöder återhämtning i arbetet. Räknaren är en del av verktygslådan för att stödja psykisk hälsa som genomförs av Arbetshälsoinstitutet.

Hittills har räknaren använts av 186 organisationer. Enligt preliminära resultat borde över 90 procent av arbetsplatserna vidta korrigerande åtgärder i praxis som gäller återhämtning under arbetsdagen. Över hälften av arbetsplatserna använde sig inte av till exempel mötespraxis som främjar återhämtning.

– I och med coronasituationen är distansarbete vanligt även i fortsättningen. Nu när vi samlar krafter för nästa år är det bra att uppmärksamma antalet möten och deras kvalitet, längd och tidpunkt och sedan diskutera situationen på arbetsplatsen, säger Arbetshälsoinstitutets äldre forskare Virpi Ruohomäki.  

Utvecklingssamtal och återhämtning från skiftarbete borde också utvecklas

Återhämtningsräknaren producerar respons och förslag till arbetsplatsen om utvecklingsåtgärder enligt fyra olika delområden. Dessa är återhämtning under arbetsdagen, kontroll av arbetsbundenheten med hjälp av utvecklingssamtal, möjligheterna att påverka arbetstider och minskningen av skiftarbetets belastning med skiftplanering.

– Med återhämtningsräknaren kan man reda ut vad det lönar sig att satsa på inom den egna organisationen, vad som är i skick och vad som kräver utveckling, säger forskningsprofessor Mikko Härmä från Arbetshälsoinstitutet.

Enligt svaren är möjligheten att själv påverka sina arbetstider på en bra nivå, men praxis i anknytning till utvecklingssamtal borde förbättras. Till exempel hade utvecklingssamtalen på 43 procent av arbetsplatserna inte inkluderat någon styrning till behandling av frågor gällande arbetsmängd eller ork.

Hittills har återhämtningsräknaren använts av 42 organisationer där det utförs skiftarbete. Hos 88 procent av dessa fanns det plats för förbättring i hur arbetstagarna stöds i återhämtningen från skiftarbete. Förbättringsområden var till exempel ledigheter mellan nattskift och mängden veckovila.

Räknaren har planerats för bedömning och utveckling av återhämtning i arbetsgemenskapen inom både distansarbete och närarbete. Den kan bra användas som en del av arbetsplatsens normala riskbedömning.

– Återhämtning ska inte bero endast på individens livsstil. Arbetsgivaren spelar en central roll när det gäller att påverka praxis i anknytning till återhämtning som sker redan under arbetsdagen. Genom att förbättra praxis kan man hantera brådska och främja återhämtning, vilket i sin tur främjar ork i arbetet, konstaterar Mikko Härmä.

Återhämtningsräknare

  • Med hjälp av återhämtningsräknaren (på finska) kan arbetsgemenskapen bedöma arbetsförhållandena ur en återhämtningssynvinkel. Räknaren ger respons på nuläget samt metoder och riktlinjer för utvecklingsarbetets inledande.
  • Räknaren publicerades i september. Under de två första månaderna användes den 186 gånger. Av arbetsplatserna som använde räknaren är 47 procent mikro- och småföretag. 18 procent var medelstora. Av användarna var 35 procent stora organisationer med över 250 arbetstagare.
  • Användarnas vanligaste branscher är social- och hälsovårdstjänster, utbildning och offentlig förvaltning.
  • Den avgiftsfria återhämtningsräknaren är en del av verktygslådan för att stödja psykisk hälsa som innehåller totalt nio olika metoder att på ett förebyggande sätt stödja psykisk hälsa i arbetsgemenskap. Verktygslådan utgör en del av programmet för psykisk hälsa i arbetslivet som social- och hälsovårdsministeriet initierat.

Ytterligare information

  • Forskningsprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 4742729, mikko.harma@ttl.fi
  • Äldre forskare Virpi Ruohomäki, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2941, virpi.ruohomaki@ttl.fi

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi

 

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Internationellt samarbete skapar nya möjligheter för att främja mental hälsa på arbetsplatser17.6.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande

Många länder möter liknande utmaningar när det gäller hantering av psykosociala faktorer på arbetsplatsen. Genom att dela kunskap och goda praxis över nationsgränser skapas möjlighet att försöka lösa dessa utmaningar tillsammans. Första hjälpen-förpackningen för mental hälsa erbjuder akut hjälp till små arbetsplatser för att stödja medarbetarnas mentala välbefinnande.

Fördelarna med distansarbete fördelas inte jämnt – effekterna varierar mellan olika arbetstagargrupper16.6.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande

Distansarbete kan öka välbefinnandet och lätta på arbetsbördan, men det gynnar inte alla lika mycket. Till exempel kan upplevelserna skilja sig åt mellan chefer och arbetstagare. Arbetshälsoinstitutets longitudinella undersökning inom projektet HYMY ger ny information om varför distansarbete kan försvaga förtroendet och gemenskapen – och i vilka roller och livssituationer det kan stödja välbefinnandet.

Etätyön hyödyt eivät jakaannu tasan – vaikutukset vaihtelevat työntekijäryhmittäin16.6.2025 06:00:00 EEST | Tiedote

Etänä työskentely voi lisätä hyvinvointia ja keventää työtaakkaa, mutta se ei hyödytä kaikkia yhtä paljon. Esimerkiksi esihenkilöiden ja työntekijöiden kokemukset voivat poiketa toisistaan. Työterveyslaitoksen HYMY-hankkeen pitkittäistutkimus tarjoaa uutta tietoa siitä, miksi etätyö voi heikentää luottamusta ja yhteisöllisyyttä ja millaisissa rooleissa ja elämäntilanteissa se voi tukea hyvinvointia.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye