Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 7.12.2021

Återhämtningsräknaren publicerades i september 2021. Den är ett verktyg med hjälp av vilken man kan reda ut huruvida praxis på arbetsplatsen stöder återhämtning i arbetet. Räknaren är en del av verktygslådan för att stödja psykisk hälsa som genomförs av Arbetshälsoinstitutet.

Hittills har räknaren använts av 186 organisationer. Enligt preliminära resultat borde över 90 procent av arbetsplatserna vidta korrigerande åtgärder i praxis som gäller återhämtning under arbetsdagen. Över hälften av arbetsplatserna använde sig inte av till exempel mötespraxis som främjar återhämtning.

– I och med coronasituationen är distansarbete vanligt även i fortsättningen. Nu när vi samlar krafter för nästa år är det bra att uppmärksamma antalet möten och deras kvalitet, längd och tidpunkt och sedan diskutera situationen på arbetsplatsen, säger Arbetshälsoinstitutets äldre forskare Virpi Ruohomäki.  

Utvecklingssamtal och återhämtning från skiftarbete borde också utvecklas

Återhämtningsräknaren producerar respons och förslag till arbetsplatsen om utvecklingsåtgärder enligt fyra olika delområden. Dessa är återhämtning under arbetsdagen, kontroll av arbetsbundenheten med hjälp av utvecklingssamtal, möjligheterna att påverka arbetstider och minskningen av skiftarbetets belastning med skiftplanering.

– Med återhämtningsräknaren kan man reda ut vad det lönar sig att satsa på inom den egna organisationen, vad som är i skick och vad som kräver utveckling, säger forskningsprofessor Mikko Härmä från Arbetshälsoinstitutet.

Enligt svaren är möjligheten att själv påverka sina arbetstider på en bra nivå, men praxis i anknytning till utvecklingssamtal borde förbättras. Till exempel hade utvecklingssamtalen på 43 procent av arbetsplatserna inte inkluderat någon styrning till behandling av frågor gällande arbetsmängd eller ork.

Hittills har återhämtningsräknaren använts av 42 organisationer där det utförs skiftarbete. Hos 88 procent av dessa fanns det plats för förbättring i hur arbetstagarna stöds i återhämtningen från skiftarbete. Förbättringsområden var till exempel ledigheter mellan nattskift och mängden veckovila.

Räknaren har planerats för bedömning och utveckling av återhämtning i arbetsgemenskapen inom både distansarbete och närarbete. Den kan bra användas som en del av arbetsplatsens normala riskbedömning.

– Återhämtning ska inte bero endast på individens livsstil. Arbetsgivaren spelar en central roll när det gäller att påverka praxis i anknytning till återhämtning som sker redan under arbetsdagen. Genom att förbättra praxis kan man hantera brådska och främja återhämtning, vilket i sin tur främjar ork i arbetet, konstaterar Mikko Härmä.

Återhämtningsräknare

• Med hjälp av återhämtningsräknaren (på finska) kan arbetsgemenskapen bedöma arbetsförhållandena ur en återhämtningssynvinkel. Räknaren ger respons på nuläget samt metoder och riktlinjer för utvecklingsarbetets inledande.
• Räknaren publicerades i september. Under de två första månaderna användes den 186 gånger. Av arbetsplatserna som använde räknaren är 47 procent mikro- och småföretag. 18 procent var medelstora. Av användarna var 35 procent stora organisationer med över 250 arbetstagare.
• Användarnas vanligaste branscher är social- och hälsovårdstjänster, utbildning och offentlig förvaltning.
• Den avgiftsfria återhämtningsräknaren är en del av verktygslådan för att stödja psykisk hälsa som innehåller totalt nio olika metoder att på ett förebyggande sätt stödja psykisk hälsa i arbetsgemenskap. Verktygslådan utgör en del av programmet för psykisk hälsa i arbetslivet som social- och hälsovårdsministeriet initierat.

Ytterligare information

• Forskningsprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 4742729, mikko.harma@ttl.fi
• Äldre forskare Virpi Ruohomäki, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2941, virpi.ruohomaki@ttl.fi