Balansering av den offentliga ekonomin kräver ytterligare åtgärder

I rapporten om finanspolitiken utvärderar revisionsverket styrningen av den offentliga ekonomin och uppfyllelsen av regeringens mål samt iakttagandet av ramarna för statsfinanserna och EU:s stabilitets- och tillväxtpakt både under 2016 och föregripande för 2017. Revisionsverket gör också en bedömning av hur realistiska Finansministeriets prognoser som utgör underlag för planen för de offentliga finanserna våren 2017 är.

Regeringens medelfristiga mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna är minst -0,5 procent. Målet baserar sig på en sysselsättningsgrad på 72 procent och den därav följande ekonomiska tillväxten. Med de åtgärder som slogs fast i halvtidsöverläggningarna våren 2017 kommer sysselsättningsmålet dock inte att uppnås före 2019. Det innebär att det medelfristiga målet inte heller uppnås. Regeringens mål för balansering av de offentliga finanserna under valperioden och speciellt för förbättring av det strukturella saldot kräver med andra ord ytterligare åtgärder.

– Finansministeriets prognoser om BNP-tillväxten och utvecklingen av det strukturella saldot 2017–2019 är försiktiga, trots att prognoserna nu är mer positiva jämfört med i höstas. Enligt vår bedömning kommer prognoserna att justeras ytterligare i en positiv riktning, speciellt för 2017, säger revisionschef Matti Okko.

Enligt revisionsverkets observationer iakttogs ramarna för statsfinanserna under 2016 och utgifterna utanför ramarna låg på en stabil nivå.

Finland levde under 2016 upp till bestämmelserna i den förebyggande delen av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Enligt prognoserna våren 2017 kommer Finland att uppfylla kriterierna i den förebyggande delen även under innevarande år 2017 trots att det strukturella saldot enligt prognoserna försämras markant. Att Finland ändå anses leva efter reglerna beror på den flexibilitet som kommissionen tillåter. Enligt kommissionens bedömning uppfyllde Finland också kriterierna i stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del under 2016.

– Med större flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpaktens regler och ökad tillämpning av kommissionens prövning har regelverket blivit mer komplext och mindre transparent. Flexibla regler är visserligen på sin plats bland annat med tanke på att trygga en hållbar offentlig ekonomi och viktiga strukturella reformer, men ökad flexibilitet kan försämra utgångspunkterna för en förutsägbar och konsekvent finanspolitik. För Finland innebär ökad flexibilitet i kriterierna i den förebyggande delen att det blir svårt att få skuldsättningen att vända, säger ekonom Jenni Jaakkola.

Statens revisionsverk är ett oberoende organ som ska övervaka efterlevnaden av finanspolitiska lagar och utvärdera tillförlitligheten och transparensen hos ekonomiska prognoser. Tillsynsuppgiften omfattar bedömningar av styrningen av den offentliga ekonomin som helhet, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och iakttagandet av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Rapport om finanspolitiken, våren 2017 (på finska)